Vaccinera mot potatisbladmögel?

Forskare vid SLU har studerat hur olika potatissorter svarar på behandling med den icke giftiga kemikalien BABA (DL-3-aminobutansyra) som triggar igång plantans eget försvar, så kallad inducerad resistens.

Den bästa responsen fick man i delvis resistenta sorter, t.ex. Ovatio och Superb. När man kombinerade BABA med en fungicid räckte det med 25–50 procent av den rekommenderade fungiciddosen. BABA säljs inte som preparat, men ämnen med liknande verkan är gödselmedel med fosfiter.

Små mängder av en biotensid, producerad av bakterien Pseudomonas koreensis, förstör skadesvampens spridningskroppar, och stoppar eller fördröjer därmed infektionen hos de testade potatissorterna. I sorten Ovatio kunde forskarna se god effekt redan vid 0,1 mg per ml, medan det krävdes högre dos för att få effekt i Bintje.

Dessa metoder bör i ett integrerat växtskydd kunna kombineras så att man börjar med att trigga igång immunförsvaret hos potatisplantorna. När de första bladmögelsymptomen uppträder behandlar man sedan också med biotensid, som minskar spridningen. Tillsammans med att man odlar partiellt resistenta sorter kan mängden fungicider då minimeras.

*Potatisbladmögel och brunröta orsakas av algsvampen Phytophtora infestans. Sedan vi på 1980-talet fick in en ny parningstyp i Sverige har problemen ökat markant. Vid sexuell förökning blir den genetiska variationen större hos algsvampen, och oosporer, dvs. mycket motståndskraftiga övervintringssporer, bildas.