Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Utforskar vilthistorisk skatt

I svenska arkiv finns mycket intressant historisk information om viltet, inte minst de fyra stora rovdjursarterna och klövviltet. En stor del av denna guldgruva med data är dock i det närmaste okända för dagens forskare.

I ett mindre projekt försöker Kjell Danell, SLU, tillsammans med kollegorna Roger Bergström och Märtha Wallgren, Skogforsk, hitta, sammanställa och bedöma kvaliteten på vilthistoriska data från olika arkiv. Materialet ska dataläggas och successivt göras tillgängligt för forskare, viltförvaltare och andra intresserade.
– För viltförvaltningen är det exempelvis intressant att få bättre bild av rovdjurens och klövviltets tidigare utbredning och tätheter, säger Kjell Danell.

De vilthistoriska uppgifterna insamlas på lite olika rumsliga skalor, exempelvis större egendomar, landskap och hela landet. Mest historiska viltdata finns insamlat på länsnivå. Från omkring år 1940 finns rikstäckande avskjutningsdata.
– Folk tog nog förfrågningar om viltdata mer plikttroget förr. I samband med statens utredningar av vilt och jakt under första halvan av 1900-talet svarade exempelvis 70-90 procent på enkäterna redan inom två veckor, vilket överträffar dagens resultat med råge, berättar Kjell Danell.

Dödade rovdjur (björn, järv, lo och varg) under år 1827-1975

Källa: Kjell Danell, SLU samt Märtha Wallgren och Roger Bergström, Skogforsk.

Diagram över det samlade antalet dödade rovdjur (björn, järv, lo och varg) från 1827 till 1975 (klicka på diagrammet för en något större variant). Kurvan är sammanställd av data från flera källor och den återspeglar nedgångarna i rovdjurspopulationerna från 1800-talets början då det dödades cirka 1000 djur per år. Vid 1900-talets mitt nådde populationerna sina lägsta nivåer. En viktig anledning till att det finns sifferuppgifter på avskjutningen redan från 1800-talets början är att det under lång tid var skottpengar på de fyra stora rovdjuren. Skottpengar togs bort för dessa under perioden 1893 (björn) till 1969 (järv).

Ett exempel på den omfattande statistik som finns sammanställd är det dödade antalet rovdjur (se ovan).
– Man kan säga att kurvan visar att staten till sist lyckades med ”rovdjurskriget” som pågått ändå från medeltiden. Skogsutbildningen, Jägeristaten och ett utvecklat skottpenningssystem var viktiga faktorer bakom ”framgången”, menar Kjell Danell.

Skribent:  Ann-Katrin Hallin
Publicerad:  2011-02-02  
Bild av kronojägare Friberg tagen år 1913. Foto: C O Gille (från Skogsbibliotekets arkiv).


Läs mer


Kontakt

Kjell Danell, Vilt, fisk och miljö, 070-3747979.

Projektet ingår i program Skog (Foma-Vilt) inom SLU:s miljöanalys.


Sidan uppdaterad: 2011-02-05. Sidansvarig: fomaredaktion@slu.se
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se