Avverkning gav oväntat lågt läckage

Balsjöprojektet var först planerat som ett demonstrationsprojekt av EU för god skogsskötsel i praktiken.

– Men när vi fick klart för oss att det gällde ett helt avrinningsområde insåg vi att vi också kunde bedriva intressant forskning. Här hade vi en unik möjlighet att se vad som händer i vattnet efter att skogen på ett helt avrinningsområde avverkats, säger Kevin Bishop, professor vid SLU.

Tre områden i Balsjö följs
Forskare från SLU och Skogforsk, i samarbete med markägaren Holmen Skog, följer sedan 2004 vattenkvaliteten i vattendrag i tre avrinningsområden med barrskog i Balsjö i Västerbotten. I mars 2006, avverkades skogen i två av avrinningsområdena, det tredje lämnades orört som referensområde. Därefter väntade man ytterligare två år, till 2008, innan en markberedning gjordes på de avverkade områdena. Tanken är att projektet ska pågå under skogens hela återväxtfas.

–  Vi mäter ett trettiotal kemiska parametrar i vattnet, bland annat koncentrationen av metaller som kvicksilver och koncentrationen av näringsämnen som kväve och fosfor samt löst organiskt kol, berättar Karin Eklöf, forskarstuderande vid SLU.

Forskarna tar även prover av markvatten för att bland annat analysera koncentrationen av kvicksilver. Kevins och Karins forskning rör skogsbrukets kvicksilverproblematik. Koncentrationen av metylkvicksilver stiger ofta i samband med skogsavverkning.

Oväntat lågt kvicksilverläckage
Tidigare studier från Sverige, Finland och Kanada visade skyhögt kvicksilverläckage. Koncentrationen metylkvicksilver ökade över 200 procent i vissa områden efter avverkning eller annan påverkan av skogsbruk. I Balsjöområdet såg det helt annorlunda ut.

– Läckaget av oorganiskt kvicksilver ökade med endast 15-20 procent efter avverkning och med endast tio procent ytterligare efter markberedning. Koncentrationen av metylkvicksilver låg kvar på ungefär samma nivå som före avverkningen, berättar Karin Eklöf.

Låga ökningar sågs också för andra ämnen som löst organiskt kol och näringsämnen.

– Att Balsjöområdet inte visade samma respons på avverkningen som områden i tidigare studier kan bero på att vi följde god avverkningspraxis, eller någon annan faktor. Det är därför viktigt för oss att fortsätta jämföra med andra studier för att förstå vad som skiljer olika avverkningsområden åt, säger Kevin Bishop.