Hållbar viltförvaltning förutsätter dialog

Kjell Danell är tillsammans med Roger Bergström, Skogforsk, redaktör för den första svenska läroboken i ämnet viltförvaltning. Med vilt menas vilda däggdjur och fåglar, både de som får och inte får jagas. I boken presenteras fakta om biologi, viltvård, ekologi, ekonomi, lagstiftning och förvaltning till en helhet. Boken vänder sig mest till personer som ansvarar för vilt och viltförvaltning men även till de som är jakt- och naturintresserade i allmänhet.

– En modern viltförvaltning utgår från att människan och vårt nyttjande av vilt och andra naturresurser är en integrerad del av våra ekosystem. Därför måste vi hitta lösningar som kombinerar skydd och bevarande med brukande, säger Kjell Danell, professor vid Vilt, fisk och miljö på SLU.

Många bör engageras i nya älgförvaltningen

Dagens viltförvaltning är enligt Kjell Danell på väg åt rätt håll genom att processerna öppnas för inflytande från fler intressenter.

– Eftersom många har synpunkter på hur viltet ska användas ser jag att samhället behöver skapa fler mötesplatser där det finns utrymme för en demokratisk dialog i frågan, menar Kjell Danell.

Det gäller till exempel i den nya älgförvaltningen som grundas på tankar om adaptiv förvaltning, dvs en förvaltning som kontinuerligt anpassas till rådande förhållanden, ny kunskap och praktiska erfarenheter, och där olika intressenter medverkar. Älgen är ett mycket värdefullt vilt och lite av vår nationalsymbol. Den engagerar många, till exempel jägare, skogsbrukare, naturvårdare och turistentreprenörer.

– Vi har utomordentliga möjligheter att få en fungerande älgförvaltning, men det kräver mycket tid och kraft samt att man lyssnar på varandra och visar lite ödmjukhet, säger Kjell Danell.

Nästa steg: ekosystemförvaltning

Runt hörnet väntar nästa steg och det är enligt Kjell Danell att försöka sig på det som kallas ekosystemförvaltning. Då är det inte bara viltet som är i fokus utan målet är en hållbar förvaltning av alla naturresurser i ett socio-ekologiskt system. Då blir det tydligt att människan och hennes nyttjande av naturresurserna är en integrerad del av våra ekosystem.