Åkerns fosforförråd berättar
Spåren efter hur vi historiskt gödslat jordbruksmarken finns i dag kvar bland annat som ett fosforförråd i den brukade jorden.
Det var främst under 1950- och 1960-talen som lantbrukarna förrådsgödslade marken med mineralfosfor, det vill säga man gödslade åkrarna med större mängder handelsgödsel som skulle täcka behovet för flera års grödor framöver. I början av 1970-talet nådde fosforgödslingen en topp.
Risken för fosforläckage
Den fosfor som tidigare tillförts marken i överskott finns kvar bunden till markpartiklar, men det är svårt att bedöma de generella effekterna av den historiska fosforgödslingen. Förluster av fosfor från marken till den omgivande vattenmiljön beror till stor del på markförhållandena.
– Risken för fosforläckage är framför allt kopplad till hydrologiska förhållanden i marken och bara till en mindre del till fosforförråden. Markens kemiska och fysikaliska egenskaper spelar också en stor roll för läckagerisken. Fosfor bunden till organiskt material eller markpartiklar kan följa med vattnet genom spricker i jorden, berättar Barbro Ulén som deltar i SLU:s miljöövervakning av förluster av växtnäringsämnen från jordbruksmark.
Skribent:
Karin Nilsson
Publicerad:
2011-07-13
Historisk stallgödsling nära ladugårdar visar sig ofta som förhöjda värden av fosfor i marken. Foto: Viktor Wrange/SLU
FAKTA Miljöövervakning av fosfor och kväve vid SLU
Sedan 1972 har SLU kontinuerligt tagit vattenprover från dräneringssystem för ett antal observationsfält, främst belägna i de stora jordbruksbygderna i södra Sverige. Framför allt mäts halten av fosfor och kväve.
Just nu följs 13 fält, som ägs och brukas av lantbrukaren på vanligt sätt. Dessutom tas prover från ett flertal jordbruksdominerande vattendrag (typområden på jordbruksmark) samtidigt som en dokumentation görs av odlingen på alla ingående fält.