Följer naturens kalender förr och nu

Ett varmare klimat kan bland annat göra att växterna sätter i gång tidigare på våren, vilket kan ge ökade frostskador (1).

– Även om det blir varmare på våren så ändras inte tidpunkten för den sista frosten i motsvarande grad. Tidpunkten för sista frosten beror också på nattlängden. Därför kan det exempelvis bli fler ”frostbakslag” för växter med ett varmare klimat, berättar Ola Langvall, SLU, forskare och koordinator för miljöanalysprogrammet Klimat.

Ökande intresse för att rapportera fenologi

För tre år sedan startade Svenska fenologinätverket webbplatsen www.blommar.nu. Sedan dess har hittills 20 000 observationer samlats om tidpunkter för lövsprickning, blomning, höstlöv och andra årstidsbundna händelser i naturen.

– Intresset för att rapportera in fenologiska observationer via www.blommar.nu ökar för varje år. Just nu utvidgar vi samarbetet med länsstyrelserna, berättar Kjell Bolmgren, SLU, som samordnar Svenska fenologinätverket.

Förutom att allmänheten bidrar med observationer sker en mer omfattande inrapportering via frivilliga så kallade fenologiväktare och personer på forskningsstationer, naturrum och liknande som rapporterar observationer i tjänsten.

Från i år samarbetar även fyra länsstyrelser med nätverket. Målsättningen är att använda fenologiska uppgifter från sina regionala nätverk i miljöövervakningen och som ett mått på klimatpåverkan i miljömålsarbetet (2).

Dåtid och nutid knyts ihop

Men att rapportera om fenologi är ingen ny företeelse. Vid ett antal platser och gårdar rapporterades liknande observationer under perioden 1873–1918 till dåtidens motsvarighet till SMHI.

– Det blev succé när vi bjöd in de som nu bor på dessa platser att återuppta rapporteringen av fenologiska observationer. Många ville gärna bidra till att vi kan följa upp det historiska materialet, berättar Kjell Bolmgren.

Några av de som nappat är Zeth Bergström och Ing-Britt Johannesson i Gödeberg, några mil från Nässjö i Jönköpings län.

De anslöt sig som fenologiväktare förra året men Ing-Britt hade då redan gjort denna typ av noteringar sedan 1976. De historiska observationerna från Gödeberg gjordes bland annat av komminister C.F. Rydeman. Han var rapportör under 1880-1897 och bodde i Gödebergs prästgård.

– När jag fick inbjudan att delta i det regionala fenologinätverket från Länsstyrelsen omnämndes Rydeman där och det fick mig intresserad. Det känns roligt att kunna vara med och lägga till en pusselbit i byns och släktens historia, säger Zeth Bergström som både är intresserad av botanik och traktens historia.

Historiska uppgifter en skatt för forskning och miljöanalys

De senaste två åren har Ola Langvall ansvarat för arbetet med att få uppgifterna i de gamla protokollen digitaliserade in i en databas. Det handlar främst om historiska observationer av ett femtiotal växtarter, ett drygt tjugotal fågelarter och olika händelser kopplade till jordbruket. Växtobservationerna dominerar och står för över sextio procent av innehållet i databasen (se fakta till höger).

– Det häftiga är att de historiska uppgifterna är insamlade på ett konsekvent sätt över ett så stort geografiskt område och under så lång tid. Fler än 350 platser över hela Sverige finns med, säger Ola Langvall.

Hösttecken lika bra som vårtecken

Det har redan visat sig att vissa växter påbörjar sin växtsäsong och blomning allt tidigare. I Uppland blommar exempelvis vitsippor, hägg och syren en vecka tidigare nu än för femtio år sedan (3).

Men en tidig analys som gjorts på delar av det historiska materialet antyder lite överraskande att höstfaserna kan vara lika användbara som vårfaserna för att följa fenologiska förändringar (4).

– Det finns hur många spännande analyser som helst att göra. Vi hoppas att fler ska få upp ögonen för vårt material och ta kontakt, inte minst andra forskare och myndigheter, säger Ola Langvall.

Noter och källhänvisningar

1) D.W. Inouye (2008), Effects of climate change on phenology, frost damage, and floral abundance of montane wildflowers. Ecology 89:353-362.

2) Upptäck effekterna av klimatpåverkan. Meddelande nr 2010:07, Länsstyrelsen i Jönköpings län.

3) Kjell Bolmgren, opubl. analyser av observationer gjorda under åren 1934-2006 av Gunnar Johansson, Gullsmyra, Tärnsjö, Uppland.

4 Josefsson, J. (2011). The Many Phases of Phenology. Geographic and Inter-Specific Differences in Phenological Between-Year Variation. Uppsala Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154493