Att jämföra skogens då med nu

I början av 1900-talet pågick en debatt om skogens tillstånd i Sverige och Norden. Man upplevde en skogsbrist och somliga menade att skogen överutnyttjades. Sverige, Norge och Finland var först ut med nationella stickprovsbaserade skogsinventeringar och ett nordiskt samarbete startade tidigt. Tack vare detta finns i dag långa, heltäckande dataserier som är unika i ett internationellt perspektiv.

Från brännved till livsmiljö
Då, när det begav sig, inventerades ett län i taget genom så kallad bältesinventering.
– Bältesinventering är en effektiv inventeringsmetod för sparsamt förekommande företeelser. På köpet får vi också detaljerad historisk information om landskapets struktur, men det var inte det ursprungliga syftet, berättar Anna-Lena Axelsson, forskare vid SLU och projektledare för Historiska data från Riksskogstaxeringen i Umeå.

Där arbetar man med att överföra information från pappersblanketter till digitalt format och i förlängningen göra informationen så tillgänglig som möjligt.
– Det är ett unikt och mycket värdefullt material. Nu vill vi studera hela tidsserien och ställa nya frågor till det äldre materialet. Genom den databas som efterhand fylls med historiska uppgifter kommer vi att kunna göra det.

Men att jämföra då med nu har sina svårigheter eftersom det har varit flera förändringar när det gäller statistisk design, variabelinnehåll och definitioner sedan Riksskogstaxeringen startade.

Anna-Lena tar död ved som ett exempel. Tidigare ville man veta hur mycket brännved som fanns i skogen och därför inventerades torrträd och vindfällen. I dag inventeras död ved av andra skäl, främst för att ge information som rör kollagring och biologisk mångfald.
– Oftast är det lättare att räkna om det nya till det gamla och på så sätt harmonisera analysen, ett arbete som är mycket centralt och viktigt, berättar Anna-Lena Axelsson.

”Halvfabrikat” till intresserade
Första taxeringens data från 1920-talet är snart inmatade och kvalitetssäkrade. Tanken är att SLU ska kunna erbjuda olika sammanställningar av grunddata. SLU kommer också att ta fram flera kartor som på ett bra sätt illustrerar förändringar. Forskare och myndigheter är några intressenter som väntar på att få ta del av det äldre materialet.
– Vi vill gärna ha kontakt med fler forskare som vill utnyttja detta material och som vi kan samarbeta med, avslutar Anna-Lena Axelsson.