Övergödda Skråmträsket vill ha mindre fosfor

I en rapport till länsstyrelsen i Västerbottens län och Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt visar forskare vid institutionen för vatten och miljö att 430 kg fosfor når sjön Skråmträsket varje år via tillflödena. Fosforn kommer främst från jordbruksmark (55 procent), skog (24 procent) och enskilda avlopp (12 procent).

Läckage mest orsakat av människan

En stor del av läckaget beräknas vara orsakat av människan. Från jordbruksmark beräknas så mycket som 60–70 procent kunna vara mänskligt orsakat. Från hyggen antas 22 procent ha mänskligt ursprung och från enskilda avlopp har hela läckaget mänskligt ursprung.

Undersökningar i sjöns djupaste delar visar att det finns stora mängder fosfor lagrade i sedimenten i sjöns djupa delar, som kan läcka till vattnet under mycket lång tid (s.k. internbelastning). Läckaget från sedimenten har skattats till cirka 160 kg fosfor per år eller 30 procent av den totala belastningen på sjön. Forskarna räknar med att det kan ta upp till 200 år innan detta lager är tömt och läckaget har avklingat.

Många tänkbara åtgärder

I rapporten diskuterar forskarna olika åtgärder som kan bidra till att minska övergödningen av sjön. De främsta åtgärderna som de nämner är:

• minska ytavrinningen av fosfor från erosionsbenägna jordar,
• åtgärda alla undermåliga enskilda avlopp, 
• behovsanpassa gödslingen,
• identifiera och åtgärda punktutsläpp via diken i närområdet.

Forskarna skriver också att det kan vara bra att överväga direkta åtgärder i sjön för att minska internbelastningen. Ett sätt kan vara att kemiskt fälla ut fosfor i bottensedimenten och på så vis göra näringsämnet mindre mobilt.

SLU-modell användes vid beräkningarna

Beräkningarna är gjorda med hjälp av källfördelningsmodellen FyrisNP. Indata i modelleringarna kommer från Sveriges PLC5-rapportering till HELCOM och från lokala jordbruksmarkskarteringar, från inventeringar av enskilda avlopp och från sediment- och vattenkemiprovtagningar.

Syftet med projektet var att kvantifiera olika källors bidrag till fosforbelastningen på Skråmträsket och att ta fram en arbetsmodell som också fungerar för andra övergödda sjöar i länet.