Skogen avgör människans villkor i tropikerna
Träden upprätthåller markens bördighet, vattenbalansen och den biologiska mångfalden i tropikskogen. Med ökad avskogning ökar risken för erosion, skogsbränder, vattenbrist och översvämningar.
– Skogen har en enorm betydelse för människors levnadsvillkor i tropikerna, säger Anders Malmer, tropikskogsforskare vid SLU i Umeå.
– Vi forskare bidrar med kunskap om skog, mark och vatten, men frågorna kräver också samverkan med lokalbefolkning och myndigheter. Vi arbetar ofta för att bygga upp ländernas egen forskningskapacitet.
Skogstäcket krympte under hela1990-talet med nio miljoner hektar varje år, enligt FAO. De globala siffrorna är intressanta, men situationen i olika länder varierar mycket. Såväl fattiga bönders intensifierade markanvändning som stora markägares intressen för jordbruksplantager och bete för köttproduktion ligger bakom den generella statistik vi ofta hör.
Avskogningen och den intensifierade markanvändningen medför flera problem – markens bördighet riskerar att minska, vattenbalansen påverkas, med sinande källor och översvämningar. Det finns också en potentiell risk för att erosionen ökar, liksom de stora skogsbränderna.
Träd förbättrar marken
– Skogen är viktig om man vill skydda mark och vatten, hålla uppe produktiviteten och bevara den biologiska mångfalden. Även enstaka träd kan fungera som markförbättrare i jordbruket, säger Anders Malmer.
"Träd som markförbättrare i tropikerna" är temat för flera projekt vid institutionen för skogsekologi där Anders Malmer arbetar. I Burkina Faso och Etiopien studerar forskarna samspelet mellan växter och mark. Målet är att finna markförbättrande, lokala trädslag som passar för "agroforestry", jordbruk där träd och jordbruksgrödor blandas.
I Malaysia arbetade man i många år med markvård i regnskog och skogsplantager.
– När man anlägger skogsplantager kan man med bättre markvård halvera erosionen, avrinningsökningarna i vattendragen och växtnäringsförlusterna. Om man undviker bränning och markskador fördubblas samtidigt tillväxten i nyanlagd skog.
Stora skogsbränder ett hot
Risken för katastrofala skogsbränder ökar när de naturliga tropiska skogarna blir mer öppna och ersätts med ung sekundärskog eller annan vegetation. Långa torkperioder kan förekomma i alla slags tropiska områden. I de öppnare landskap som skogsavverkning och intensifierat svedjebruk leder till, får bränder stora ekologiska effekter på skogsmarkens produktivitet. Dels går värdefullt biologiskt material upp i rök, dels frigörs näringsämnena alltför snabbt.
Omgivande, opåverkad regnskog brinner inte så lätt. Däremot ökar brandrisken vid torka i selektivt huggen skog, och är ännu större i skogsplantager. Störst blir den i den ökande andel sekundärskog som skjuter upp t.ex. efter svedjebruk.
– I en naturlig, sluten skog kan det behövas en månad eller mer utan regn för att markskiktet ska bli lättantändligt. I mer öppna vegegationstyper, med ännu mer brännbart skogsavfall på marken, kan det gå på bara några dagar.
Klimatförändringarna ökar förmodligen risken för stora, förhärjande skogsbränder i tropikerna Torkperioder under väderfenomenet El Niño leder ofta till gigantiska skogsbränder. Senast, i Asien 1997–1998, beräknades skadorna till 32–64 miljarder kronor.
"Drömjobb!"
Anders Malmer har arbetat med mark- och vattenstudier i Mexiko, Costa Rica, Laos, Vietnam, Malaysia, Etiopien och Burkina Faso. Framöver väntar ett internationellt samarbete på Java i Indonesien.
– Det var nog ett sån't här jobb jag ville ha när jag var yngre, även om jag då inte kunde sätta namn på det. Tio till femton veckor om året är jag ute i världen. Här hemma är jag också lärare på jägmästar- och miljöövervakningsprogrammen. Det är verkligen ett omväxlande och meningsfullt arbete.
Skribent:
Sven-Olov Bylund
Publicerad:
2012-05-21
Dagens tropiska landskap är ofta en mix av äldre skog, ung skog och odling. Foto: Anders Malmer
Skonsamt skogsbruk möjligt
Skogsbruk kan, om det planeras väl, bedrivas även i regnskog utan att den ödeläggs. Olle Forshed vid institutionen för skogsskötsel kartlade i sitt avhandlingsarbete olika metoder för selektiv avverkning av timmer i ett skogsområde i malaysiska Borneo.
När stickvägar för utförsel av timret anlades systematiskt före avverkningen minskade den skadliga markpåverkan med 30 procent, utan att timmeruttaget försämrades. Skogen återhämtade sig bättre och tillväxten ökade. När träden fälldes i riktning mot stickvägarna blev skadorna på andra träd mindre, utförseln underlättades och produktionsförmågan ökade.
Med väl planerade stickvägar och riktad fällning klarar den här regnskogstypen att man tar ut 9–12 stammar per hektar vart fyrtionde år, enligt Olle Forshed. Avverkningar idag, med samma uttag, leder ofta till avsevärt långsammare föryngring, lägre biodiversitet och omloppstider på 100 år eller mer.
Jan Falck, en annan skogsskötselforskare, är engagerad i projektet "Så ett frö", som drivs tillsammans med Ikea. Syftet är att rehabilitera regnskog som skadats svårt av avverkning och skogsbrand.
Olle.Forshed@ssko.slu.se, 090-786 85 59
Jan.Falck@ssko.slu.se, 090-786 82 02
Nätverk för tropikforskning
Skogsforskare vid SLU samverkar med naturvetare, samhällsvetare och humanister vid Umeå universitet inom "Umeå Centre for Tropical Research and Education" (UCTREE). Tropikskogsforskning handlar även om attityder, samhällsplanering och politik – kort sagt människornas levnadsvillkor.
Utvecklingen i olika regioner i u-länderna varierar, berättar Anders Malmer. Där folkslagen är väl integrerade kulturellt får de fattiga byborna kontakt med nya marknader, börjar odla fler grödor och satsar på plantageskogsbruk; samhällsutvecklingen blir mer hållbar. Mer marginaliserade befolkningsgrupper kan ha svårare att ta till sig fördelarna med att lämna det traditionella och ensidiga svedjebruket.
God kontakt med regeringar och myndigheter, inte bara med lokalbefolkningen, är ett måste. Mats och Kajsa Sandewall och deras forskarkollegor i ämnena skoglig planering, resursanalys och fjärranalys är mycket engagerade i skoglig planering på både regional och nationell nivå.
UCTREE-projekten stöds av Sida/SAREC, Formas, Vetenskapsrådet eller EU i samarbete med olika internationella organ. UCTREE vill också stimulera till engagemang på utbildningssidan. Antalet disputationer i tropikrelaterade ämnen ökar vid SLU, och många av de nya doktorerna kommer själva från något u-land.
Kajsa.Sandewall@sek.slu.se, 090-786 82 16
Mats.Sandewall@resgeom.slu.se, 090-786 83 29