Fruktad svamp visar nytt sätt att göra drivmedel

Hussvampen Serpula lacrymans hittas nästan bara i trähus och ytterst sällan i naturen. När ett husangrepp väl har satt igång kan det snabbt sprida sig även i torrt trä, då svampen själv kan transportera dit fukt. 

Svampforskaren Nils Högberg har arbetat med denna organism i över tio år, men fokus ligger inte längre på husägarnas bekymmer utan på helt andra frågor. 

– Jag började fundera på vad en svamp som nästan bara förekommer i trähus har för evolutionärt ursprung, och hur det kommer sig att den kan bryta ned trä så snabbt, säger Nils Högberg. 

Nils Högberg och kollegorna Jan Stenlid och Anna Rosling ingår i ett stort internationellt forskarkonsortium som har kartlagt svampens kompletta arvsmassa. En förhoppning inom detta projekt är att upptäckterna ska möjliggöra en energieffektiv tillverkning av drivmedel med trä som råvara. Den största finansiären är USA:s energidepartement.

Nytt sätt att bryta ned ved

Analyser av hussvampens arvsmassa, som innehåller 13 000 gener, och jämförelser med andra svampar visar att hussvampen har ”tappat” flera enzymer som andra arter måste ha för att kunna bryta ned ved. Istället har den ett nyupptäckt och mycket energieffektivt enzym. 

Trä består av långa cellulosafibrer inbäddade i kortare kolhydratkedjor, samt lignin som klistrar ihop det hela med en komplicerad kemisk struktur. Detta gör trä mycket motståndskraftigt mot svampangrepp. 

Hos svampar med en evolutionärt sett äldre form av vednedbrytning används en bred uppsättning av enzymer som bryter ned samtliga vedkomponenter. Hussvampen hoppar däremot över den energikrävande nedbrytningen av lignin, men kan tillgodogöra sig vedens cellulosa och hemicellulosa ändå. Genom att ”bombardera” vedfibrerna med starka radikaler spräcker de cellulosakedjorna utan att först avlägsna ligninet.

 Text: David Stephansson (ur New Insights 2012)