Hundar avslöjar risk för ärftliga sjukdomar

 I Sverige förs sedan länge omfattande register över egenskaper, härstamning och sjukdom hos såväl lantbrukets djur som hos sällskapsdjur. Detta har skapat unika förutsättningar för husdjursgenetisk forskning, och i takt med den snabba utvecklingen inom DNA-tekniken har det vuxit fram en mycket framgångsrik molekylärgenetisk forskning vid SLU. 

Professor Göran Andersson är djupt engagerad i hundgenetisk forskning. Den starka inaveln inom hundraserna gör det förhållandevis lätt att spåra de gener och mutationer som gör att en hund har eller saknar en viss egenskap – och att på djupet förstå genernas funktion. 

Önskade egenskaper kan vara skadliga

Ett viktigt syfte med många projekt är att minska förekomsten av sjukdomsanlag i en hundras, och i flera fall har det dessvärre visat sig att egenskaper man vill främja i aveln kan vara skadliga för hunden. 

Göran Andersson och hans kollegor har bland annat visat att anlaget för den karaktäristiska bakvända hårsträngen på ryggen hos Rhodesian ridgeback har en stark koppling till missbildningen dermoid sinus. Hos rasen Nova Scotia duck tolling retriever, ”tollare”, studerar man anlag för en reumatisk feber, en autoimmun sjukdom. 

– Och vi har visat att om man avlar på vit färg hos bland annat boxer och bullterrier ökar risken för hörselnedsättning.

Hundar drabbas även av en rad av människans vanligaste ärftliga sjukdomar, och de har en genuppsättning som liknar vår, med ca 20 000 gener. Att hitta den genetiska bakgrunden till sådana sjukdomar är oändligt mycket enklare om man tittar på en hundras där friska och sjuka djur i övrigt är genetiskt nästan identiska, än om man studerar människor. 

Idag undersöks ett tjugotal sådana sjukdomar vid SLU, bland annat cancer hos flera hundraser, diabetes hos jämthund och ögonsjukdomar hos flera raser.

Samarbete en framgångsfaktor

När Göran Andersson och hans kollegor studerar djurens arvsmassa på DNA-nivå, görs det nästan alltid i täta samarbeten med annan expertis. På hundsidan handlar det oftast om epidemiologer vid SLU, kollegor vid SciLifeLab vid Uppsala universitet och Broad Institute i Boston. 

Hund är en utmärkt komparativ modell för komplexa sjukdomar och forskning sker i samarbete med humanmedicinare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Forskningen bygger också på goda kontakter med veterinärer, Svenska Kennelklubben och försäkringsbolag, som bidrar med sjukdomsstatistik. 

– Logistiken blir svårare, men detta gör att vi kan arbeta med stora och väldigt intressanta problemkomplex, säger Göran Andersson. Och genom samarbeten får vi möjlighet att arbeta med sjukdomar hos människa samt med flera olika djurslag och frågor som är viktiga i andra delar av världen. 

Text: David Stephansson (ur New Insights 2012)