Det finns ett samband mellan en ökad vistelse i park och natur och en förbättrad hälsa. Hur människor använder skilda natur- och parklandskap, och vilka de föredrar, är sedan 20 år föremål för vårt intresse vid SLU i Alnarp.

Promenader och andra aktiviteter påverkar i sig hälsan, men våra studier visar också andra effekter på människors hälsa. Det är särskilt stressymptom och trötthets- och utmattningsreaktioner som påverkas i positiv riktning. All natur och alla trädgårdar ger dock inte dessa effekter.

Inte bara synintryck

Information i naturen, t.ex. hot, trygghet, mat eller vila, kan tolkas via flera sinnen; synen, hörseln eller doften. Dessa intryck kan enkelt hanteras av såväl medfödda reflexer som i hjärnans känslocentrum samt i högre kognitiva centra. Inom bråkdelar av sekunder fattar vi rationella beslut utan att tröttas.

Det moderna samhällets krav består däremot till största delen av komplexa synintryck som kan vara svåra att bemästra och tolka. Särskilt gäller detta vid stor stressbelastning, som kanske varar under flera månader. Detta kan utmynna i en utmattningsreaktion.

Rehabilitering i Alnarp

Alnarps Rehabiliteringsträdgårdar anlade vi 2002 på SLU:s campusområde för att fördjupa studierna om ovanstående samband.

Här tar vi reda på hur vistelse och aktiviteter i skilda typer av natur- och trädgårdsrum kan rehabilitera människor med stressrelaterade sjukdomar, såsom utmattningssyndrom, depression och smärtsyndrom. I allmänhet har patienterna inte kunnat arbeta under de senaste två–tre åren.

Skogsträdgården mest uppskattad

Rehabiliteringsträdgårdarna består av en serie sammanbyggda natur- och trädgårdsrum, med olika typer av designlösningar. Några rum är mer vilda och naturlika, andra har tydlig kulturinramning. Här finns rum som signalerar arbete och krav, andra som signalerar vila. Ett par rum är strama och städade, med grönsaker i långa rader utan ett spår av ogräs.

Ett är utformat som en skogsträdgård, vilket innebär att här ska vissa vilda arter och ogräs få växa tillsammans med fruktträd, bärbuskar och grönsaker. Vi har märkt att just detta rum är särskilt uppskattat i rehabiliteringen, kanske för att varje plantas ekologiska funktion och plats har betydelse  ett symboldrama patienterna kan identifiera sig med.

Snabb återhämtning

Deltagarna återfår snabbt energi, rörelsefunktioner och livslust samt känner mindre smärta. Sammanställningen av medicinska data kommer att fortsätta under några år. Objektiva mått på exempelvis blod- och urinvärden och blodflödesmätningar kommer att sammanjämkas med data från självskattningstest och djupintervjuer.

FAKTA 1

Trädgård i vården

Ända sedan antiken har det funnits föreställningar om att människans hälsa påverkas av i vilken omgivning hon vistas. Vissa naturtyper har pekats ut som speciellt hälsofrämjande. I religiösa skrifter finner vi dessa miljöer beskrivna, såsom Edens lustgård och Paradiset. Under 1700- och 1800-talen utvecklades teorier inom medicinen om naturens helande egenskaper. Dessa teorier tog sig fysiska uttryck, bland annat i form av byggandet av sanatorier.

Så sent som i början av 1900-talet praktiserades terapi med djur, natur och trädgård tämligen allmänt inom medicinsk behandling, men sedan 1930-talet var det mest frekvent inom psykiatrin. Under 1970-talet försvann djur, natur och trädgårdsterapi från denna disciplin, men på exempelvis S:t Lars sjukhus i Lund fanns växthusen och djuren (hästar, kaniner, getter med mera) kvar fram till 1980-talet. Och det var under detta årtionde som de första vetenskapliga rapporterna om naturens inverkan på hälsan kom.

FAKTA 2

Bra för ung och gammal

Utevistelse är viktig för alla. Inom forskningsområdet för hälsa och rekreation vid institutionen för landskapsplanering i Alnarp behandlar två nya avhandlingar utemiljöns betydelse för barns lek:

• "Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården" av miljöpsykologen Fredrika Mårtensson.
• "Från koja till plan - om barnperspektiv på utemiljön i planeringssammanhang" av landskapsarkitekt Maria Kylin.

Barn som vistas ute mycket leker bättre, får bättre motorik, rör sig mera, får bättre koncentrationsstyrka och mindre risk för hudcancer om deras förskolegård har en utformning som är lummig och varierad. Detta visar bl.a. Fredrika Mårtensson och Cecilia Boldeman i en studie kallad SCAMPER.

Nytt är att "vanliga" förskolegårdar, överlastade med lekredskap, ofta saknar tillräcklig skugga och upplevs som tråkiga under vinterhalvåret. På våren vistas barnen för mycket ute i sandlådor och på andra ställen som saknar skugga. Där exponeras de kraftigt för solljus och blir brända. Därmed ökar risken att de så småningom utvecklar hudcancer.

För gamla och sjuka betyder det mycket att få komma ut varje dag och uppleva grönskans skiftningar. Johan Ottosson färdigställer just sin doktorsavhandling, där den sista delstudien handlar om hur personer i svåra livskriser kommer igen, och hur naturen har hjälpt dem.