Skyddar grödor med fängslande dofter

Den minimala ärtgallmyggan, Contarinia pisi, gör stor skada på bland annat konservärter. Ylva Hillbur identifierade under sitt doktorsarbete ärtgallmyggans sexualferomon, den blandning av molekyler som honorna utsöndrar för att locka till sig hanar inför parningen.

Feromonet är nu patenterat, framställs syntetiskt och säljs som klisterfällor dit de nykläckta mygghanarna lockas. Fällorna kan också användas för att upptäcka vuxna ärtgallmyggor tidigt, så att man kan sätta in kemisk bekämpning när den är som mest effektiv.

Efter disputationen lovade Ylva Hillbur sig själv att aldrig jobba med något som var mindre än en elefant. Men så blev det inte. En av hennes doktorander identifierade senare feromonet hos kålgallmygga, som gör stor skada på broccoli och brysselkål. I Kanada använde man sig vid den tiden av vattenfällor för att upptäcka denna fruktade gallmygga, men utan framgång.

– Så fort de började använda våra feromonfällor så fanns de plötsligt där! Fällorna funkade!

Tio års samarbete i Etiopien

För närvarande är Ylva Hillbur prefekt för Växtskyddsbiologi vid SLU i Alnarp, men hon fortsätter sitt engagemang i det snart tioåriga samarbetet med Addis Ababa University.

– Den etiopiska verksamheten är något som jag verkligen är stolt över att ha varit med om att bygga upp. Vi har flera spännande doktorandprojekt tillsammans, bland annat om ärtvivel, Bruchus pisorum, en skadegörare som man har stora problem med i Etiopien, där ärter är en viktig avsalugröda.

Sorghumbaggen, Pachnoda interrupta, är en betydande skadegörare på sädesslaget durra, Sorghum bicolor, i Etiopien. Forskarna har hittat ett antal doftämnen som sorghumbaggens honor sänder ut.

– Tanken är att vi ska tillverka en enkel och billig doftfälla för massfångst som kan användas av odlarna själva. När baggarna har lockats in i fällan får de i sig sporer av en dödlig svamp, som de för med sig ut till sina artfränder – därmed kan populationen kontrolleras och skadorna på durra begränsas.

En annan växtskadegörare som forskare från avdelningen studerar är African invasive fruitfly, Bactrocera invadens. Fruktflugan gör stor skada framför allt i mango- och citrusodlingar, och karantänsbestämmelserna förhindrar den inkomstbringande fruktexporten till USA och Europa.

Internationella kontakter ger kreativ miljö

Forskargruppen Kemisk ekologi driver tillsammans ett stort grundforskningsprogram, Insect Chemical Ecology, Ethology and Evolution, IC-E³ , där de undersöker hur insekternas doftsinne och doftstyrda beteende kan anpassas och hur detta bidrar till deras extrema flexibilitet och snabba evolution.

Några ekonomiskt viktiga projekt handlar om insekter som överför smittämnen, t.ex. malariamyggor, eller om barkborrar som gör stor skada på barrträd världen över. Vid avdelningen har man också startat innovationsbolaget Pheronet, som säljer patenterade feromoner av hög kvalitet för praktisk tillämpning i odlingar.

Atmosfären i forskargruppen är enligt Ylva Hillbur kreativ och positiv, vilket man till stor del kan tacka de många forskningssamarbetena för, inom Sverige och utomlands.

– Och själva ämnet är ju så kul! Det är fascinationen och passionen som driver oss!

Text: Nora Adelsköld (ur New Insights 2012)