Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Vanans makt bakom fåglars nedgång

Sveriges och Europas landskap förändras med jordbrukspolitiken. Detta påverkar livsmiljöerna för många jordbruksfåglar, eftersom de har en gammal sökbild och därför ibland väljer sämre bomiljöer framför sådana som skulle varit bättre för produktionen av ungar.

Professor Tomas Pärt har i sin forskning sett att jordbruksfåglar ofta fastnar i en ”ekologisk fälla”, något som lokalt leder till att de dör ut.

– Jag tror att ekologiska fällor är en underskattad orsak till att fåglarna i jordbrukslanskapet minskar i antal. Stenskvättorna (Oenanthe oenanthe) har exempelvis blivit hälften så många i Sverige och det är ett mönster som gäller för många jordbruksfåglar både här och utomlands, säger Tomas Pärt, som vid sidan av sin forskning är en hängiven fågelskådare.

Gammal sökbild dröjer kvar

Förvånansvärt få studier har gjorts på ekologiska fällor för fåglar i Europas jordbrukslandskap. Likaså saknas det ofta kunskap om hur man kommer tillrätta med problemet.

– Alla djur har en sökbild av vad som är en bra eller en dålig livsmiljö för dem. Sökbilden har utvecklats under många generationer och för stenskvättan handlar den om markvegetationens höjd.

Det som nu troligen har hänt är att stenskvättans sökbild är föråldrad. Det gör att fågeln föredrar en miljö som tidigare varit bra, men som med dagens markanvändning har försämrats. Stenskvättan väljer kanske att etablera sitt revir på en vall med kort vegetation. Men när ungarna kläcks på försommaren har vallen vuxit sig hög och tät, vilket gör det svårare för fågeln att hitta mat.

– För femtio år sedan var sådana miljöer mer heterogena, med områden med kort gräs insprängda lite här och var, medan dagens landskap är betydligt mer homogena, säger Tomas Pärt.

Politiken styr fågelfaunan

Jordbrukspolitiken påverkar vad och hur man odlar och ger därför ett föränderligt landskap. Tomas Pärt har tidigare visat att sådana förändringar återspeglar sig i hur antalet fåglar ökar, minskar eller förblir oförändrat.

– Jordbrukspolitiken kan ge snabba förändringar i fågelfaunan. Det här är storskaliga förändringar, men vi har också visat att effekten av politiska åtgärder är olika i olika landskap. Vi har till exempel sett att bevuxna trädor ger bäst effekt i öppna slättlandskap där de tillför en miljö som annars är ovanlig. I skogsdominerade jordbrukslandskap har fåglarna tillräckligt med liknande miljöer ändå.

En negativ trend för många fågelarter kan vändas till en positiv om jordbrukspolitiken ändras. Men för stenskvättan, med sin föråldrade sökbild, handlar det främst om att ändra sina preferenser för att undvika de ekologiska fällorna. Och den evolutionära förändringen tar sin tid.

Text: Ulla Ahlgren (ur New Insights 2012) 

Publicerad:  2012-06-14  
– Jag drivs av ren nyfikenhet och utmaningen att förstå det som händer. Jordbruksfåglarnas minskning är alarmerande, men jag tror att vi kan uppnå ett rikt jordbrukslandskap samtidigt som vi har en bra produktion. Foto: Debora Arlt


Kontakt

tomas.part@slu.se
www.slu.se/ecology


Stenskvättans födosök

Stenskvättan häckar under stenrösen i odlingslandskapet. När den letar mat till sina ungar söker den efter insekter på marken nära boet. Är gräset kring boet kort behöver den inte flyga iväg för att söka mat, vilket sparar tid och energi för fågeln. Men om gräset kring boet är högt kan det hända att den måste flyga långa sträckor, vilket leder till mindre mat till ungarna, hårdare arbete och ökad dödlighet för föräldrarna.

Sidan uppdaterad: 2012-06-07. Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se