<rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" version="2.0">
  <channel>
    <title>SLU:s kunskapsbank</title>
    <link>http://www.slu.se/</link>
    <description>I SLU:s kunskapsbank kan du läsa populärvetenskapligt om rön från forskning och miljöanalys. Du kan hitta det du söker på flera sätt: ¤ Välj intresseområde i högerspalten - sorterade listor med bilder...</description>
    <item>
      <title>Svampar och musslor till den odlade laxen</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/svampar-och-musslor-till-den-odlade-laxen/</link>
      <description>Odlad fisk (lax, torsk m.m.) kräver mycket foder som idag görs till tre fjärdedelar av mer eller mindre hotad, havsfångad fisk. De kan dock lika gärna födas upp på ett foder som till hälften består av...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/svampar-och-musslor-till-den-odlade-laxen/</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Apr 2012 12:18:00 GMT</pubDate>
      <category>Livsmedel och hälsa</category>
      <category>Vattenbruk</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Baljväxter minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/baljvaxter-minskar-jordbrukets-utslapp-av-vaxthusgaser/</link>
      <description>Baljväxters nettoutsläpp av koldioxid och lustgas är mindre än för kvävegödslade grödor, vilket gör dem extra bra som energigröda. Erik Steen Jensen vid SLU har i en syntesartikel ställt samman den befintliga...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/baljvaxter-minskar-jordbrukets-utslapp-av-vaxthusgaser/</guid>
      <pubDate>Tue, 24 Apr 2012 12:55:00 GMT</pubDate>
      <category>Trädgårdsbruk</category>
      <category>Jordbruk</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Fotosyntes i havsplankton under luppen</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/fotosyntes-i-havsplankton-under-luppen/</link>
      <description>Havslevande växtplankton står för hälften av allt kol som binds in under fotosyntesen. Det betyder att dessa mikroorganismers fotosyntes spelar stor roll för jordens kolflöden. Med bättre kunskap om hur...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/fotosyntes-i-havsplankton-under-luppen/</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Apr 2012 15:46:00 GMT</pubDate>
      <category>Vattenbruk</category>
      <category>Miljö och naturresurser</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Oordnad trädgård ger harmoni</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/oordnad-tradgard-ger-harmoni/</link>
      <description>Människor med utmattningssyndrom återhämtar sig snabbt när de har fått vistas en tid i SLU:s Rehabiliteringsträdgårdar i Alnarp. Det trädgårdsrum som innehåller både bärbuskar och ogräs är mest uppskattat...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/oordnad-tradgard-ger-harmoni/</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Apr 2012 15:30:00 GMT</pubDate>
      <category>Livsmedel och hälsa</category>
      <category>Stad och landskapsarkitektur</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Spindeltråd till kirurgisk söm</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/spindeltrad-starker-skyddsvasten/</link>
      <description>Spindeltrådar är ett mycket starkt och elastiskt biomaterial som kan användas till allt från kirurgisk söm till skottsäkra västar. Forskare vid SLU har nu tagit reda på hur spindeln gör när tråden bildas....</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/spindeltrad-starker-skyddsvasten/</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Apr 2012 12:30:00 GMT</pubDate>
      <category>Livsmedel och hälsa</category>
      <category>Husdjur</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Svårare hitta smågnagare i år</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/svarare-hitta-smagnagare-i-ar/</link>
      <description>Nu minskar antalet smågnagare i norra Sverige och i fjällen. Det betyder att vi under år 2012 troligen når en bottennivå av sorkar och lämlar.</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/4/svarare-hitta-smagnagare-i-ar/</guid>
      <pubDate>Mon, 16 Apr 2012 15:11:00 GMT</pubDate>
      <category>Skogsbruk och vilt</category>
      <category>Skog</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
    </item>
    <item>
      <title>Östrogener via mjölken?</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/ostrogener-via-mjolken/</link>
      <description>Det finns ämnen i växter som liknar de könshormoner som finns hos däggdjur. De kallas fytoöstrogener och de kan binda till samma receptorer som däggdjurens könshormoner och blockera eller inducera en reaktion....</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/ostrogener-via-mjolken/</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Mar 2012 09:18:00 GMT</pubDate>
      <category>Livsmedel och hälsa</category>
      <category>Husdjur</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Bladbagge kontrollerar näckrosnära arter</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/bladbagge-kontrollerar-nackrosnara-arter/</link>
      <description>Näckrosbladbaggen ( Galerucella nymphaeae ) är en ”ecological engineer” enligt ny SLU-forskning. Det är en ekologisk term som innebär att en art genom att påverka sin livsmiljö direkt eller indirekt kontrollerar...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/bladbagge-kontrollerar-nackrosnara-arter/</guid>
      <pubDate>Tue, 20 Mar 2012 10:14:00 GMT</pubDate>
      <category>Vattenbruk</category>
      <category>Miljö och naturresurser</category>
      <category>Sjöar och vattendrag</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
    </item>
    <item>
      <title>Avlopp och rök ger algmassa</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/avlopp-och-rok-ger-algmassa/</link>
      <description>Alger odlade i avloppsvatten och rökgaser kan användas som biomassa i en storskalig, uthållig och inhemsk produktion av t.ex. biogas, bioetanol, gödselmedel eller fisk- och djurfoder. I ett samarbetsprojekt...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/avlopp-och-rok-ger-algmassa/</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Mar 2012 16:11:00 GMT</pubDate>
      <category>Vattenbruk</category>
      <category>Miljö och naturresurser</category>
      <category>Bioenergi</category>
      <category>Klimat</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
    </item>
    <item>
      <title>Välskött hemkompost klimatvänligare än storskalig</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/valskott-hemkompost-klimatvanligare-an-storskalig/</link>
      <description>Kompostering av hushållsavfall innebär att växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas avgår, vilket gäller både hemkompostering och kommunal hantering. Det vore rationellt om hemkompostering kompletterade&amp;nbsp;den&amp;nbsp;storskalig...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/valskott-hemkompost-klimatvanligare-an-storskalig/</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Mar 2012 13:14:00 GMT</pubDate>
      <category>Livsmedel och hälsa</category>
      <category>Stad och landskapsarkitektur</category>
      <category>Miljö och naturresurser</category>
      <category>Trädgårdsbruk</category>
      <category>Klimat</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
      <category>Bebyggd miljö</category>
    </item>
    <item>
      <title>Biologisk bekämpning mot Phytophthora möjlig</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/biologisk-bekampning-mot-phytophthora-mojlig/</link>
      <description>Under senare år har man rapporterat om att stora ekar och bokar försvagas och dör i skogar och parker på grund av klimatförändringarna. Men unga träd i plantskolor skulle kunna skyddas mot algsvampar med...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/biologisk-bekampning-mot-phytophthora-mojlig/</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Mar 2012 10:34:00 GMT</pubDate>
      <category>Stad och landskapsarkitektur</category>
      <category>Skogsbruk och vilt</category>
      <category>Trädgårdsbruk</category>
      <category>Klimat</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
    </item>
    <item>
      <title>Så väljer kor att göra i naturbetesmarken</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/sa-valjer-kor-att-gora-i-naturbetesmarken/</link>
      <description>Kor som får välja själva föredrar att beta och vistas på de mer näringsrika och ytorna i hagen. Här kissar och bajsar korna också mest. Det visar en sammanställning av flera beteendestudier som gjorts...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/3/sa-valjer-kor-att-gora-i-naturbetesmarken/</guid>
      <pubDate>Mon, 05 Mar 2012 10:27:00 GMT</pubDate>
      <category>Miljö och naturresurser</category>
      <category>Husdjur</category>
      <category>Jordbrukslandskap</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
    </item>
    <item>
      <title>Skapa naturvärden med miljökompensation</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/2/skapa-naturvarden-med-miljokompensation/</link>
      <description>Trots att miljökompensation finns med i miljöbalken och i flera EU-direktiv är kunskapen om det bristfällig bland kommuner, handläggare och konsulter. Det menar Jesper Persson, forskare i landskapsutveckling...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/2/skapa-naturvarden-med-miljokompensation/</guid>
      <pubDate>Mon, 27 Feb 2012 10:43:00 GMT</pubDate>
      <category>Stad och landskapsarkitektur</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
      <category>Bebyggd miljö</category>
    </item>
    <item>
      <title>Lantbrukares åtgärder ger minskat näringsläckage</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/2/lantbrukares-atgarder-ger-minskat-naringslackage/</link>
      <description>Mätningar i 65 jordbruksdominerade områden i syd- och Mellansverige bekräftar att läckaget av näringsämnen från jordbruket har minskat betydligt de senaste tjugo åren. </description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/2/lantbrukares-atgarder-ger-minskat-naringslackage/</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Feb 2012 10:04:00 GMT</pubDate>
      <category>Miljö och naturresurser</category>
      <category>Jordbrukslandskap</category>
      <category>Sjöar och vattendrag</category>
      <category>Övergödning</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
    </item>
    <item>
      <title>Övergödda Skråmträsket vill ha mindre fosfor</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/2/overgodda-skramtrasket-vill-ha-mindre-fosfor/</link>
      <description>För att sjön Skråmträsket ska kunna återfå ett mer naturligt tillstånd, måste läckaget av fosfor till sjön minska.</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/2/overgodda-skramtrasket-vill-ha-mindre-fosfor/</guid>
      <pubDate>Thu, 02 Feb 2012 10:22:00 GMT</pubDate>
      <category>Miljö och naturresurser</category>
      <category>Övergödning</category>
      <category>Forskning</category>
      <category>Miljöanalys</category>
    </item>
    <item>
      <title>Mer virus i kupan efter kvalsterbekämpning</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/mer-virus-i-kupan-efter-kvalsterbekampning/</link>
      <description>Bisamhällen angrips av varroakvalster som samtidigt överför olika virus som försvagar bina, bland annat deformed wing virus. Detta leder till att hela samhällen dukar under på två till tre års sikt om...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/mer-virus-i-kupan-efter-kvalsterbekampning/</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Jan 2012 13:21:00 GMT</pubDate>
      <category>Trädgårdsbruk</category>
      <category>Jordbruk</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Rätt åtgärder hejdar snytbaggen i norr</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/ratt-atgarder-hejdar-snytbaggen-i-norr/</link>
      <description>Även i Norrland dödar snytbaggen många nyplanterade granar och tallar. Men med hjälp av flera kombinationer av enkla åtgärder kan de norrländska skadorna minskas till en acceptabel nivå.</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/ratt-atgarder-hejdar-snytbaggen-i-norr/</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Jan 2012 13:06:00 GMT</pubDate>
      <category>Skogsbruk och vilt</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Även enstaka mjölkningsstopp ger ebb i kassan</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/aven-enstaka-mjolkningsstopp-ger-ebb-i-kassan/</link>
      <description>Vid tillfälliga avbrott i automatiska mjölkningsanläggningar kan vissa kor få vänta länge på nästa mjölkning. Det leder till förändringar i mjölkproduktionen och ekonomiska avbräck för producenten på mer...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/aven-enstaka-mjolkningsstopp-ger-ebb-i-kassan/</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Jan 2012 11:34:00 GMT</pubDate>
      <category>Husdjur</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Biobränsle ger värme och el på gården</title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/biobransle-ger-varme-och-el-pa-garden/</link>
      <description>Om elpriset stiger kan det bli intressant för ett lantbruksföretag att installera kraftvärmeteknik, som ger både värme och el. Detta kan också bidra till att öka andelen förnybar energi. </description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/biobransle-ger-varme-och-el-pa-garden/</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Jan 2012 11:12:00 GMT</pubDate>
      <category>Skogsbruk och vilt</category>
      <category>Bioenergi</category>
      <category>Trädgårdsbruk</category>
      <category>Jordbruk</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
    <item>
      <title>Växtskyddsoljor kräver extremt god täckning </title>
      <link>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/vaxtskyddsoljor-kraver-extremt-god-tackning-/</link>
      <description>Mineraloljor och rapsolja är exempel på växtskyddsmedel med fysikalisk verkan. Dessa medel används ofta som komplement till förebyggande metoder i ekologisk frukt- eller bärodling. I konventionell odling...</description>
      <guid>http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2012/1/vaxtskyddsoljor-kraver-extremt-god-tackning-/</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Jan 2012 10:40:00 GMT</pubDate>
      <category>Trädgårdsbruk</category>
      <category>Forskning</category>
    </item>
  </channel>
</rss>
