Kunskapsbank: Bioenergi

Bryt salixodlingen ytligt!

En salixgröda står sig i 20–30 år, därefter går avkastningen ner och salixodlingen behöver avslutas och stubbarna tas bort. (2012-10-22)

Fruktad svamp visar nytt sätt att göra drivmedel

Hussvampens effektiva sätt att utvinna energi ur ved är kopplat till ett mycket speciellt enzym, som man hoppas ska kunna bidra till en effektiviserad produktion av biodrivmedel. Bakom upptäckten står ett stort internationellt forskarnätverk som har kartlagt och analyserat hussvampens arvsmassa, och även visat hur vednedbrytningen har utvecklats under svamparnas evolution. Bland forskarna finns Nils... (2012-06-14)

Avlopp och rök ger algmassa

Alger odlade i avloppsvatten och rökgaser kan användas som biomassa i en storskalig, uthållig och inhemsk produktion av t.ex. biogas, bioetanol, gödselmedel eller fisk- och djurfoder. I ett samarbetsprojekt har SLU-forskaren Francesco Gentili provat stammar av mikroalger (växtplanktonalger) och makroalger, t.ex. grönalger, i laboratorium. De mikroalger som växte fortast provades sedan i en odlingsprototyp... (2012-03-15)

Biobränsle ger värme och el på gården

Om elpriset stiger kan det bli intressant för ett lantbruksföretag att installera kraftvärmeteknik, som ger både värme och el. Detta kan också bidra till att öka andelen förnybar energi. (2012-01-26)

Bättre salixsorter kräver kvävegödsling

Rekommendationer för gödsling av salix baseras på snart tjugoåriga gödslingsförsök med gamla sorter av salix och med dåtidens priser på flis och kostnader för gödselmedel. De förädlade salixsorter som introducerades under 1990-talet har emellertid en betydligt bättre tillväxt än de äldre sorter som sattes under 1980- och början av 1990-talet, samtidigt som priset för flis stigit kraftigt liksom priset... (2011-12-15)

Hussvamp hjälp i klimatarbetet

Hussvampen (Serpula lacrymans) är ett gissel för husägaren, men i framtiden kan dess effektiva enzymer hjälpa oss att tillverka flytande bioetanol av trä. Forskare vid SLU har nu, i samverkan med utländska kollegor, lyckats kartlägga hussvampens arvsmassa och därmed börjat förstå vad som händer när trä ruttnar. Svampen använder då träet som energikälla. Det visade sig att hussvamp saknar flera nedbrytningsenzym... (2011-10-03)

Värm villan med knubbved!

Knubbved skulle kunna ersätta den hanteringskrävande pannveden eller den mögelbenägna träflisen i många småskaliga vedpannor, t.ex. i konventionella villapannor. (2011-05-23)

Grönska på avslutad torvtäkt

En vanlig efterbehandling av gamla torvtäkter är skogsodling. Men inom naturvården finns det också ett stort intresse för att restaurera hydrologin på gamla torvtäkter och på så vis skapa våtmarker. (2011-04-04)

Mer kol i mark med minskad avverkning

Varje år mäter och beräknar SLU-forskare hur mycket kol den svenska skogen tar upp och avger. Resultaten används vid Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU. (2011-01-20)

Ekonomin styr jordbrukets hållbarhet

Dålig lönsamhet gör att jordbruket kan få svårt att vara så miljömässigt hållbart som visionerna för 2021 förutspådde. Detta är slutsatsen i en ny rapport från SLU, där jordbrukets verkliga utveckling under åren 1995–2008 jämförs med de trender som förutsågs i en framtidsstudie som SLU gjorde åt Naturvårdsverket för femton år sedan. Jordbrukets kväveutsläpp har minskat i den takt som krävs enligt... (2010-05-06)

Täta ungskogar ger klirr i kassan

Det kan vara lönsamt att låta unga skogar växa sig täta för att sedan skörda biomassa till skogsbränsle i korridorer. Täta ungskogar täcker 12 procent av Sveriges skogsareal. De innehåller mycket biomassa som skulle kunna gallras ut; 5 miljoner kubikmeter årligen. Konventionell gallring är dock kostsam, men en ny teknik, så kallad krankorridorsgallring, kan ge bättre ekonomiskt utbyte. Klena, hela... (2010-04-09)

Sverige satsar på förnybar energi

EU har som mål att andelen förnybar energi ska vara 20 procent år 2020. Sverige har ett högre krav på sig, här ska minst 49 procent av energianvändningen komma från förnybara källor. Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas. I dag är mer än 40 procent av den energi som används i Sverige förnybar. Energin kommer framförallt från vattenkraft till elproduktion och från biobränslen till... (2010-04-06)

Energistubbar under luppen

Stubbar står för över 20 procent av barrträdens biomassa. Inom skogsindustrin finns ett tydligt intresse för att utvinna stubbarna som biobränsle. Med dagens teknik innebär stubbrytning en kraftig omrörning av marken. En viktig fråga är därför vilka miljöeffekter storskalig stubbskörd kan föra med sig. År 2008 inledde SLU i Uppsala forskningsprogrammet Stubbskörd och miljöeffekter. Målet är att forskningen... (2010-04-06)

Närvärme integrerar stad och land

En halverad energiförbrukning i våra bostäder klaras enkelt. Det menar hållbarhetsforskaren Per Berg vid SLU. Dagens genomsnittsvilla drar 200 kWh per kvadratmeter och år. En stor del av energin används för uppvärmning inklusive varmvatten. – Det skulle lätt gå att halvera energiförbrukningen för bostäder och det genom enkla åtgärder som betalar sig inom tre år, säger Per Berg. Det handlar exempelvis... (2010-04-01)

Kväve och drivmedel från egna åkrar

En tiondel av åkerarealen i Sverige skulle räcka för att försörja jordbruket med drivmedel och kvävegödselmedel. Serina Ahlgren vid SLU i Uppsala baserar denna beräkning på termisk förgasning av biomassan salix. Genom sådan förgasning skulle man kunna ersätta den fossila naturgasen, som nu används vid tillverkning av mineralkväve. Vid tillverkning av mineralkväve (via Haber Bosch-processen) används... (2010-03-05)

Så påverkar skogsbruk växthusgasflödena

SLU har utrett hur användningen av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser fram till år 2030. Analysen omfattar både avverkning enligt dagens nivå och känslighetsanalyser för högre respektive lägre avverkningsnivåer. Forskarna har även att bedömt effekterna av ökat biobränsleuttag, ökad stubbrytning och bokföring av träprodukter. Ökad avverkning minskar skogens nettoupptag av växthusgaser I... (2010-01-16)

Mindre avverkning om kolet prissätts

Växande skogar motverkar växthuseffekten eftersom de binder in koldioxid både i träd, genom fotosyntesen, och i mark genom onedbrutna rötter och förna. Denna så kallade kolsänka är inte idag värderad i pengar. Sofia Backéus vid SLU i Umeå har i sitt doktorsarbete satt ett pris på den för att kunna förutsäga hur virkes- och skogsbränsleuttaget i skogarna ändrar sig om skogsägaren får betalt för att... (2009-12-15)

Afrikanska kvinnor offer för jordhunger

Det stora behovet av livsmedel och bränsle ökar konkurrensen om mark och vatten i världen. Då kommer fattiga, afrikanska kvinnor i kläm. Livsmedelskrisen under 2007 och 2008 dök upp samtidigt med klimatfrågan i den rika delen av världen. Man uppskattar att biobränsleproduktionen svarade för 30 procent av uppgången i spannmålspriserna under dessa år. Den ökande efterfrågan på biobränsle är delvis... (2009-10-22)

Fältkrassing – oljeväxt och fånggröda

Insådd, flerårig fältkrassing i vårstråsäd kan i framtiden ge fröolja av god teknisk kvalitet. Den gör samtidigt tjänst som kvävesamlande fånggröda under vintern. Dennis Eriksson vid SLU i Alnarp har identifierat och kopierat (klonat) vissa gener som styr frödråsningen (att frön faller till marken före skörd) och fröoljekvaliteten för att framställa en genmodifierad fältkrassing med förbättrade... (2009-10-19)

Massor av kol i obrunnen skogsmark

Om ett skogsekosystem inte störs av brand på många år, anrikas kolrikt humus i marken och växtlighetens sammansättning förändras mot mer långsamväxande arter, vilket gör att markprocesserna avstannar och tillgängligheten på näringsämnen minskar. Sådana gamla, orörda skogar i den nordliga barrskogsregionen skulle kunna ha stor betydelse för kolinlagringen globalt sett, enligt forskare vid SLU i Umeå.... (2009-10-19)

Fenologiväktare hjälper forskare

Genom att bli fenologiväktare kan den intresserade bidra till en ökad förståelse för hur klimatförändringen påverkar växter och djur. Inom fenologin följer man när årstidsbundna händelser i naturen sker, som lövsprickning, blomning, fruktmognad, fröspridning och lövfällning. – Det handlar om att följa när vitsippan slår ut på våren eller när bladen byter färg på hösten, säger Kjell Bolmgren som sedan... (2009-10-05)

Oljerik havrekärna i sikte

Det räcker inte med att bara odla raps som ersättning för den sinande fossila oljan, så nu försöker man ta fram havresorter med extra fettrika kärnor. I havrefröet lagras energireserven för den blivande fröplantan, bland annat i form av stärkelse och olja. Åsa Grimberg vid SLU i Alnarp har tittat på möjligheten att omdirigera energiinlagringen i havrekärnan så att oljehalten ökar och blir lika hög... (2009-05-25)

Stora svängningar i monokulturer

Stora fält av bara en gröda leder till ökad risk för utbrott av skadeinsekter – det har man misstänkt länge, men inte kunnat bevisa. I en studie av bladbaggsförekomsten i energiskogsodling av vide (Salix) på åker respektive i naturliga videbestånd, har nu forskare vid SLU i Uppsala visat att denna risk faktiskt finns. Forskarna följde på våren variationen i täthet hos bladbaggen Phratora vulgatissima,... (2009-05-13)

Skogens kolbalans tydliggörs

I klimatsammanhang görs många analyser av kolets kretslopp. Fokus ligger ofta på endera marken eller trädens biomassa, och berör endast delar av en rotationsperiod eller vissa skötselmetoder. Med verktyg utvecklade i forskningsprogrammet Heureka har nu ett helhetsgrepp tagits för kolets kretslopp på kort och lång sikt i skogen och skogsbruket. Inlagring av kol i marken och i träden beroende av skötselmodeller,... (2009-04-27)

Sötvattnen har betydelse i global kolbudget

De globala kolmodellerna behöver revideras för att få med flödet av växthusgaser från sötvatten till atmosfären. Forskare visar att jordens totala sötvattenresurser bidrar med ett väsentligt flöde av kol till atmosfären. Flödet uppskattas vara lika stort som det totala koldioxidupptaget i världens oceaner. Det betyder att man tidigare kraftigt har underskattat flödena av växthusgaser mellan sötvatten... (2009-04-22)

Minskat kolupptag för svensk skog

Den svenska skogen tar upp allt mindre kol. Det visar den senaste rapporteringen till klimatkonventionen om skogsbruk och markanvändning som SLU-forskare sammanställt. Skogsbruk och annan markanvändning påverkar hur mycket växthusgaser som skog och mark tar upp eller avger. Enligt SLU-forskarna tog skogen år 2007 upp cirka 20,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel... (2009-03-30)

Observera naturens tecken!

Fenologi är läran om periodiska förändringar i naturen. Under 2008 gjordes över 5 000 fenologiska observationer, t.ex. tidpunkt för lövsprickning, blomning, fruktmognad och lövfällning, på Svenska fenologinätverkets webbsidor. De välkända vårtecknen, som blommande tussilago, blåsippa och vitsippa, var de populäraste observationerna. Från och med i år är det även möjligt att se historiska data.... (2009-03-24)

Ännu bättre sorter av salix

Genom växtförädling av salix har avkastningen under en 20-årsperiod ökat med 60 procent. Det finns idag tio högavkastande sorter av salix på marknaden. Då efterfrågan förväntas öka kraftigt både i Sverige och i övriga Europa är det viktigt att växtmaterialet utvecklas kontinuerligt. Målet med SLU-projektet Växtförädling av salix är att utveckla metoder som underlättar förädlingsarbetet. ... (2008-11-26)

Klimatsmart gödsel från Salix och halm

Ammoniak till dagens kvävegödselmedel framställs främst från naturgas, vilket tär på de fossila resurserna och bidrar till den globala uppvärmningen. Väte utvinns ur naturgasen och bildar ammoniak tillsammans med kväve från luften. I en systemstudie har forskare vid SLU och JTI i Uppsala funnit att det istället skulle kunna gå att använda biomassa, t.ex. halm eller Salix, som utgångsmaterial. I så... (2008-05-16)

Effektiv bioetanol från cellullosa

Växtbiomassa är den största förnybara organiska råvarukällan vi har på jorden. Men tekniken för att framställa biobränslen ur denna måste utvecklas om vi ska kunna dra nytta av den enorma, gröna produktionen. I forskningsprogrammet MicroDrive vid SLU i Uppsala studerar man hur man ska kunna öka effektiviteten i framställningen av olika typer av biobränslen, exempelvis etanol. Ett av forskningsprojekten... (2008-05-12)

Gudrun gjorde avtryck i skogens växthusgasutbyte

Varje år sammanställer SLU-forskare underlag om utsläpp och upptag av klimatpåverkande gaser för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Underlaget används för Sveriges rapportering till Klimatkonventionen. Metoderna och underlaget förfinas för varje års rapportering. Därför revideras också historiska data för hela tidsserien från 1990-2006 i den senaste rapporteringen. Nu när... (2008-04-28)

Ökat uttag av grot och stubbar

Alltmer biomassa tas ut ur skogen till energiråvara. Redan skördas mycket grot, dvs. grenar och toppar, men om fler stubbar ska brytas måste vi först ta reda på deras betydelse för naturvårdsintressanta arter, menar Anders Dahlberg vid Artdatabanken. Kanske betyder ett torrträd mycket mer än stubbar för de rödlistade arterna? Död ved är en förutsättning för en stor del av skogens mångfald. 6 000–7... (2008-04-25)

Storskalig hamling till biobränsle

Om lövskogar hamlades skulle det kunna bli ett värdefullt tillskott till vårt behov av biobränsle. Samtidigt skulle det ge möjlighet att skapa långsiktigt hållbara system med en rik biologisk mångfald. För att minska oljeberoendet och nettotillskottet av växthusgaser kommer behovet av biobränsle öka radikalt. Omställningen av samhället behöver göras på många nivåer och flera nya lösningar måste komplettera... (2008-04-21)

Salix i jordbruksbygd förbättrar mångfald

Odlingar av Salix för energiändamål lär bli allt vanligare framöver. Många känner sig bekymrade över att dessa ”skogar” har låg biologisk mångfald och jämför då odlingarna med en artrik lövskog. Jämfört med konventionell åkermark kan Salix-odlingar dock i många fall höja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Biobränslen som Salix, poppel och hybridasp är ett intressant alternativ för ersättning... (2008-04-17)

Rara lavar på grova stubbar

Avverkningsrester som grenar, toppar och stubbar blir alltmer eftertraktade som biobränslen, men det finns skäl att gå försiktigt fram. Brist på grov, död ved är nämligen ett av de största hoten mot biologisk mångfald i skogen. Alexandro Caruso, SLU i Uppsala, har undersökt lavfloran i ungskogar och fann många ovanliga lavar just på stubbar. I de undersökta skogarna i Uppland utgör stubbar den största... (2008-03-10)

Gallrad skog mest gynnsam för kolbalansen

Skog kan ta upp koldioxid från luften och lagra kolet i marken. Men det stora kolförrådet i marken kan även vara ett klimathot när det bryts ned och släpper ut växthusgaser. Flödesmätningar i atmosfären visar att skogsbruket avgör om en viss skog tar upp eller släpper ut koldioxid. Jordens klimat hotas av ökande halter av växthusgaser, framför allt koldioxid, i atmosfären. Skogen har en unik förmåga... (2008-02-18)

Ung skog hyser många arter

I unga produktionsskogar finns det lövträd, döda träd och stubbar efter avverkningar. Dessa viktiga livsmiljöer har nu visat sig hysa många arter av lavar och mossor, och är därmed intressanta för den biologiska mångfalden. Jörgen Rudolphi vid SLU i Uppsala har undersökt skogar av olika åldrar som gränsar till varandra och funnit att antalet arter per döda träd och lövträd var detsamma oavsett om träden... (2007-09-25)

Torvmark med flera funktioner

Skogsproduktionen på torvmarker är ofta lägre än på fastmarksjordar. Genom att förbättra dräneringen i redan dikade torvmarksskogar och gödsla dem på rätt sätt skulle tillväxten kunna ökas väsentligt, enligt Björn Hånell vid SLU i Umeå. Biobränsleaska är ett gödselmedel som innehåller fosfor och kalium men inget kväve, vilket passar de redan kväverika torvmarkerna perfekt. Alltför näringsrika platser... (2006-11-30)

Elda säkert med pellets i pannan!

Om vi hanterar och omvandlar biomassan från skog och åker effektivt skulle vi kunna täcka en stor del av energibehovet i Sverige. Med bättre planering av biobränsleeldad uppvärmning i bostäderna kan vi undvika hälsoproblem i samband med röken. Dessa forskningsresultat från SLU visar att vi bör kunna öka vår biobränsleanvändning utan problem. Bioenergi är ett hett forskningsämne, speciellt när oljan... (2006-09-07)

Biobränsleuttag rubbar inte kretsloppen

Biobränsle från skog och åker är i praktiken koldioxidneutrala. Detta har Göran Ågren och Riitta Hyvönen-Olsson vid SLU kommit fram till i sina beräkningar av kolets kretslopp. Biobränslen kan produceras på åkermark som energigrödor (raps och rörflen), som skördas varje år, eller energiskog, som vanligen skördas med 3–5 års intervall. I forskarnas beräkningar visar det sig att energiskogen binder... (2006-09-06)

Bränsle av vete och raps

Att odla vete och rapsfrö är idag ofta olönsamt, men av vete kan man framställa etanol, och ur rapsfrö kan man utvinna rapsolja och rapsmetylester. Frågan är om produktion av sådant motorbränsle kunde vara ett lockande alternativ för lantbrukarna. Sven Bernesson vid institutionen för biometri och teknik har visat att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma,... (2006-09-06)

Är alla biobränslen klimatvänliga?

Etanol som biobränsle är kanske inte så förnybart som vi tror. För att producera biobränslen åtgår en mängd icke-förnybara resurser i form av arbete från maskiner, människor och natur. Torbjörn Rydberg vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, arbetar med emergianalyser*. Han visar att den resursinsats som krävs via aktiviteter i samhället för att få användbart biobränsle från spannmål är cirka tio... (2006-04-25)

Effektivare system för biomassa krävs

Hanteringen av biomassa från skog och åker är inte tillräckligt effektiv som den är idag. Även om ny teknik, som förgasnings- och bränslecellteknik, införs, ger bioenergisystem ett lägre nettoutbyte av totala resurser till samhället än andra energislag, enligt Peter Hagström från SLU. En utgångspunkt i hans doktorsarbete har varit att ta reda på i vilken utsträckning det svenska energibehovet skulle... (2006-03-31)

Fler artiklar i kunskapsbanken