Barkborrehund effektivare än skogskonsulent
Hundar som har fått lära sig att känna igen doftsignaler från granbarkborrar hittar fler angripna träd än en tränad människa som söker efter dessa träd utan hund.
(2012-09-06)
Utforskar hormonfel med hundgenetik
Många äldre hundar drabbas av en autoimmun sköldkörtelrubbning ( lymfocytär thyroidit ), Symptomen uppträder oftast först i hundens medelålder (6–7 år) då de redan har hunnit gå i avel. Om dessa sköldkörtelrubbningar kunde upptäckas tidigare inom de mest drabbade raserna, t.ex. riesenschnautzer och hovawart, skulle sjukdomsfrekvensen kunna minskas. Denna hormonsjukdom har starka samband med en liknande...
(2012-09-05)
Jämnt flöde kan minska slaktstress
Vid slakt av nötkreatur är belysning och inredning betydelsefulla faktorer – djuren ska inte behöva halka på hala eller slitna golv eller stoppas upp av en tvär krök eller nivåskillnader. Skötarnas attityd och beteende gentemot de djur som ska drivas spelar också stor roll för deras stressnivå, allt enligt tidigare forskning.
(2012-09-03)
Fiskar sprider smitta från orenat vatten
Städer och animalieproduktion alstrar bakterieförorenat avloppsvatten som påverkar dricksvattnet och vattenmiljön. Och smittan känner inga gränser – fiskar får exempelvis i sig antibiotikaresistenta bakterier och simmar vidare med dem till andra vatten.
(2012-06-14)
Hundar avslöjar risk för ärftliga sjukdomar
Hos starkt inavlade hundraser spårar professor Göran Andersson gener som ökar risken att drabbas av olika ärftliga sjukdomar, t.ex. cancer. Unika svenska databaser och omfattande samarbeten gör det möjligt att utforska komplicerade genetiska samband, liksom kopplingen till människans sjukdomar.
(2012-06-14)
Svenska kor ges för mycket fosfor
Fosfor är i naturen en ändlig resurs och det är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, att överutfodra mjölkkorna med fosfor. Överskottet hamnar i form av gödsel på våra åkermarker och läcker ut i vattendrag, sjöar och hav. En stor del av det fosforöverskott som korna konsumerar utsöndras i träcken i form av fosfater, vilka vanligtvis orsakar mer övergödning än andra fosforföreningar....
(2012-06-14)
Spindeltråd till kirurgisk söm
Spindeltrådar är ett mycket starkt och elastiskt biomaterial som kan användas till allt från kirurgisk söm till skottsäkra västar. Forskare vid SLU har nu tagit reda på hur spindeln gör när tråden bildas. Proteiner bildas i löslig form i en körtel i spindelns kropp. När de passerar genom trådkanalen sänks pH från 7 till 6 och tråden bildas. Spindeltråd kan fabriceras med hjälp av tarmbakterien Escherischia...
(2012-04-17)
Östrogener via mjölken?
Det finns ämnen i växter som liknar de könshormoner som finns hos däggdjur. De kallas fytoöstrogener och de kan binda till samma receptorer som däggdjurens könshormoner och blockera eller inducera en reaktion.
(2012-03-22)
Så väljer kor att göra i naturbetesmarken
Kor som får välja själva föredrar att beta och vistas på de mer näringsrika och ytorna i hagen. Här kissar och bajsar korna också mest. Det visar en sammanställning av flera beteendestudier som gjorts vid SLU.
(2012-03-05)
Även enstaka mjölkningsstopp ger ebb i kassan
Vid tillfälliga avbrott i automatiska mjölkningsanläggningar kan vissa kor få vänta länge på nästa mjölkning. Det leder till förändringar i mjölkproduktionen och ekonomiska avbräck för producenten på mer än ett sätt.
(2012-01-26)
Gnagare sprider sjukdomar i stallet
Smågnagare utgör en risk för att djur och människor ska smittas av sjukdomar. Ett historiskt exempel på detta är pestbacillen som under 1300-talet spreds av svartråtta och som dödade 25 miljoner människor i Europa.
(2011-11-24)
Kostnader för samråd rennäring–skogsbruk nu mätbara
I norra Sverige används skogsmarken parallellt av både rennäring och skogsbruk men i helt olika syften – för renbete eller som timmerresurs. Brukarna orsakar negativa effekter för varandra och risken för konflikter är överhängande.
(2011-11-24)
Ornelukt kan vaccineras bort
Hos vissa galtar som inte kastrerats luktar grisköttet illa. Detta orsakas bland annat av det hanliga feromonet androstenon. Genom att vaccinera smågaltar med ett i Sverige registrerat vaccin kan man slippa göra smärtsamma kirurgiska ingrepp.
(2011-10-03)
Osynlig grässvamp i fodret
Svampar av släktet Neotyphodium kan förekomma i vallgräs utan att ge några synliga symptom på växten. Dessa så kallade endofytiska svampar bildar alkaloider som är giftiga för växtätare. När sådant foder äts av hästar, nötkreatur och får kan de drabbas av bland annat reproduktionsstörningar. Tidig fosterdöd, förlängd dräktighet och dålig mjölkproduktion är vanliga symptom. Dräktiga ston med misstänkta...
(2011-10-03)
Fisk och fläsk i vietnamesiska kretslopp
Tillsatser av probiotiska bakterier och jäst i grisfoder kan minska behovet av antibiotika i vietnamesisk grisuppfödning. Dessutom kan fiskmjöl i grisfodret ersättas med ensilerat billigt fiskrens från lokala fiskodlingar. Även fiskodlarna kan utnyttja lokala råvaror och restprodukter bättre, bl.a. räkhuvuden.
(2011-09-08)
Creol-kor räddas genom avelsprogram
De kor som de spanska erövrarna förde med sig till Latinamerika på 1400-talet har anpassat sig till ett tropiskt klimat, men de är inavlade.
(2011-09-05)
Spolmask ökar hos frigående värphöns
Hönsparasiten spolmask, Ascaridia galli, har spridits dramatiskt sedan förbudet mot konventionella, oinredda hönsburar blev fullt genomfört år 2005.
(2011-09-05)
Jycken gladare efter lång separation
När hunden lämnas ensam hemma utvecklas ibland problem i form av att den gnager och river på inredning och möbler, skäller och ylar eller uträttar sina behov inne.
(2011-06-21)
Bra byggnader för lammproduktion
Svenskarna äter alltmer får- och lammkött, och därmed stegras intresset för att öka lammköttsproduktionen i landet. Men hur ska produktionsbyggnaderna vara utformade för att får och skötare ska må bra?
(2011-05-23)
Mörare biff utan syre i paketet
Nötkött smakar olika beroende på hur det har paketerats. Åsa Lagerstedt Norström vid SLU har i sitt doktorsarbete jämfört kvaliteten på nötkött som förvarats i olika typer av förpackningar.
(2011-05-23)
Hästar behöver social kontakt
Hästar bör få vistas i grupp när de går i rasthage eller på bete för att kunna fylla sina behov av social kontakt. Men många hästägare är oroliga för aggressiva beteenden och skador på hästar och skötare, och håller därför isär sina hästar.
(2010-12-20)
Bättre varmblod med nya avelsindex
Målet för aveln med svenska varmblod är att få fram hästar som är internationellt konkurrenskraftiga inom hoppning och dressyr, och idag finns effektiva urvalsverktyg för denna avel.
(2010-10-28)
Ost eller mellanmjölk?
Kons juver består av fyra separata delar som under normala förhållanden producerar mjölk av samma kvalitet. Om kon drabbas av juverinflammation (mastit) är det emellertid ofta inte i alla juverdelarna, enligt Linda Forsbäck vid SLU i Uppsala.
(2010-10-28)
Foderkontroll ger friska svin och höns
Salmonella är en zoonos* som främst kommer in i svin- och fjäderfäbesättningar via importerat foder. I en SLU-undersökning av kontaminering i importerat foder visade det sig att bakterien var vanligt förekommande i importerat foder – i 15 procent av sojamjölet och i 10 procent av rapsmjölet.
(2010-09-16)
Mastceller påverkar många sjukdomar
Mastceller är en sorts vita blodkroppar som finns i flera av kroppens vävnader, men extra rikligt i t.ex. hud, lungor och mag–tarmkanal. De är mest kända för att bidra till skadliga allergiska reaktioner och kan försämra sjukdomsförloppet vid t.ex. cancer, reumatism, ms, hudinflammationer och åderförkalkning.
(2010-09-16)
Mix av ämnen stör hormonproduktion
Hormonstörande ämnen finns i maten vi äter, i läkemedel, i bekämpningsmedel och i miljöföroreningar. De kan exempelvis störa vår fortplantningsförmåga, vår hälsa och den tidiga utvecklingen i moderlivet.
(2010-06-18)
Bra rutiner stoppar smittan
Smittsamma sjukdomar hos lantbrukets djur kan förebyggas med genomtänkta rutiner vad gäller transporter och besökare. Det handlar både om sjukdomar som redan finns i landet och sådana som inte finns här, men som kan medföra stora ekonomiska förluster och stort lidande för djuren. Exempel på sådana sjukdomar är mul- och klövsjuka, svinpest och virussjukdomen PRRS (Porcine reproductive and Respiratory...
(2010-05-06)
Ekonomin styr jordbrukets hållbarhet
Dålig lönsamhet gör att jordbruket kan få svårt att vara så miljömässigt hållbart som visionerna för 2021 förutspådde. Detta är slutsatsen i en ny rapport från SLU, där jordbrukets verkliga utveckling under åren 1995–2008 jämförs med de trender som förutsågs i en framtidsstudie som SLU gjorde åt Naturvårdsverket för femton år sedan. Jordbrukets kväveutsläpp har minskat i den takt som krävs enligt...
(2010-05-06)
Rennäringen nära kollaps
Öje Danell, professor vid SLU, räknar i år med att 70 000 – 80 000 renar kommer att dödas av rovdjur. Det är en ökning med 15 procent sedan år 2009. – Hela rennäringen närmar sig en kollaps. Läget är förtvivlat i många samebyar, säger Öje Danell. Orsaken är att rovdjuren river fler renar än vad renkorna (vajorna) kan kompensera i form av nya kalvar. Dessutom tar rovdjuren djur som samerna själva...
(2010-04-16)
Får vanligaste rovdjursbytet
Det tamdjur som oftast angrips av rovdjur är får, och av alla rovdjursangrepp på tamdjur står varg och lodjur för de allra flesta. Det visar den senaste statistiken över viltskador från Viltskadecenter. Statistiken avser tamdjur förutom renar. Förra året angreps 687 stycken tamdjur av rovdjur, allra största delen var får. Av totalt 142 angrepp stod varg för nästan hälften och lodjur för en tredjedel....
(2010-04-12)
Lönsamma stutar på naturbeten
Köttrastjurar föds av tradition upp som ungtjurar i Sverige, och mindre än en tiondel kastreras. Men kastrerade djur (stutar) ger finare kött med bättre marmorering, och de är också lättare att omgruppera än ungtjurar. I en studie vid SLU i Skara jämfördes tre stutmodeller med en ungtjurmodell. Djuren var av charolais-korsning och de utfodrades olika intensivt och olika länge (15 månader för ungtjurar...
(2010-04-09)
Cystor vanligaste fortplantningsskadan hos brunbjö...
Många miljögifter har hormonliknande egenskaper, vilket kan leda till störningar i fortplantnings-organen hos djur som fått i sig dem. I projektet "Miljögiftsbelastning och reproduktion hos brunbjörn" undersöker SLU-forskare björnar som skickas in till SVA. Målet är att kunna se om halterna av miljögifter i björnarna kan relateras till skador på fortplantningsorganen. Resultaten visar att nivåerna...
(2010-04-09)
Lång liggtid ökar suggans bogsår
När suggor grisar och ger di är det inte ovanligt att de får liggsår på en eller båda bogarna. Ju längre en sugga ligger per tillfälle, desto större risk löper hon att utveckla sår. Tunna suggor är mer utsatta än suggor vid gott hull, även om de endast ligger korta stunder. Detta framkom i en pilotstudie vid SLU i Skara av 18 suggor, varav 8 hade fått bogsår efter avvänjning. Forskarna utökar nu...
(2010-03-05)
Friskare hundras med DNA-test
Hundar av rasen golden retriever kan vara bärare av en ny, ärftlig sjukdom i nervsystemet. Sjukdomen kallas sensorisk ataktisk neuropati (SAN). Hittills är det bara denna ras som har drabbats, enligt Karin Hultin Jäderlund vid SLU i Uppsala. De drabbade hundarna uppvisar okoordinerade rörelser och ostadighet. Symptomen beror på att de har dåligt fungerande mitokondrier (cellernas kraftverk), vilket...
(2009-12-18)
Mindre kostress med solskydd?
Svenska mjölkkor behöver inte enligt lag ha tillgång till skugga när de går på bete. Maria Andersson har i sitt examensarbete vid SLU i Uppsala observerat hur en grupp kor beter sig när de har tillgång till ett solskyddande tält. Hon har jämfört det med hur en grupp kor utan tillgång till solskydd reagerar. Detta är en förstudie till ett större forskningsprojekt som kommer att utföras under nästa betesperiod....
(2009-12-15)
Idisslares metanutsläpp hänger på fodret
Det bildas mer metan 1 om kor äter mycket grovfoder med hög fiberhalt än om de äter mer spannmål och annat lättsmält foder. I ett projekt vid SLU i Uppsala tar forskarna nu reda på i vilken utsträckning fodrets sammansättning påverkar metanavgången. Försökskornas utandningsluft under idisslingen samlas upp i en behållare som sitter fästad vid en grimma. Rebecca Danielsson visar i sitt examensarbete...
(2009-11-24)
Ekokor lika friska och fruktsamma
Hälsan hos kor i ekologiska och konventionella besättningar är i stort sett likvärdig. De behandlas ungefär lika ofta för juverinflammation och blir dräktiga i lika hög grad. Det framgår av en avhandling från SLU, i vilken juverhälsa, sammanlagd sjuklighet, fruktsamhet, livslängd och ämnesomsättning jämfördes. Tanken med ekologisk mjölkproduktion är att en lägre mjölkavkastning i kombination...
(2009-10-21)
Stört genuttryck hos zebrafiskar kan visa på miljö...
Ett stort antal kemikalier, bland annat pesticider och veterinärmedicinska läkemedel, läcker ut i miljön och kan ha effekter på akvatiska system. Utöver kemiska mätningar av ämnenas nivåer i vattnet är det viktigt att utreda effekterna på de vattenlevande organismerna. Ett nystartat SLU-projekt ska hitta och utvärdera gener som ändrar uttryck när de påverkas av toxiska kemikalier. Zebrafiskar ( Danio...
(2009-06-08)
Bättre mjölk för ost och fil
Konsumenten efterfrågar mer av förädlade mjölkprodukter, t.ex. ost och yoghurt, medan konsumtionen av vanlig mjölk stadigt minskar. För att kunna göra bra ost- och filprodukter krävs dock en bättre proteinsammansättning i mjölken. Forskare vid SLU i Uppsala har nu kommit fram till att man med avel kan anpassa kons mjölk med avseende på mjölkproteinets sammansättning, så att den lämpar sig bättre...
(2009-05-07)
Katt möjlig miljöindikator
Giftstruma, hypertyreos, är en ny sjukdom hos katt och den blir allt vanligare. Den har troligen ett samband med miljöfaktorer. Bromerade flamskyddsmedel (PBDE), som förekommer i textilier, möbler, mattor, madrasser och elektronisk utrustning är föreslagna att vara orsaken, eftersom det finns en strukturlikhet mellan dem och sköldkörtelhormonet tyroxin. Ett litet antal katters serum har undersökts...
(2009-04-02)
Bättre samförvaltning av renbetet möjlig
Överallt på jorden, där det finns naturresurser med fler intressenter, uppstår konflikter. Ett sådant exempel är de nordliga skogarna, som renägarna och skogsägarna utnyttjar parallellt, men med olika syften. Camilla Widmark vid SLU i Umeå pekar i sin doktorsavhandling på att de samråd som bildades 1979 inte fungerar bra. Det beror bland annat på att lavresursen är knapp och att markanvändningen...
(2009-03-25)
Förbättrade metoder för sövning av vilda djur
Bättre och mer skonsamma metoder att söva vilda djur är målsättningen för veterinär Åsa Fahlmans forskning. I sin doktorsavhandling vid SLU visar hon att det är möjligt för många olika djurslag. - Förr kunde det ta över fem timmar innan ett sövt lejon vaknade upp ur narkosen och under hela den tiden krävdes noga övervakning av djuret. Med den nya sövningsmetoden för vilda lejon som jag utvecklat kan...
(2009-03-18)
Foderråvara som renar havet
Musslor är mycket effektiva i att rena havet från överflödiga näringsämen. Möjligheterna att använda torkat och malet musselkött istället för fiskmjöl i foder till värphöns och slaktkycklingar har undersökts av Lotta Jönsson vid SLU, Funbo-Lövsta forskningscenter. I det senaste försöket användes 1 200 värphöns av två vanligt förekommande hybrider i Sverige. Försöket pågick under en hel produktionsomgång...
(2009-03-18)
Utegångsdjurens vanor kartläggs
Kor utrustade med gps-mottagare i sina halsband ska hjälpa forskarna att förstå hur djur som är ute på vintern utnyttjar landskapet för att få skydd och liggplatser. Resultaten kan klargöra djurens behov och visa vilka krav man bör ställa på skötselsystem för utegångsdjur. De nuvarande djurskyddsföreskrifternas krav på ligghall med tre väggar och tak för utegångsdjur har flitigt debatterats på senare...
(2009-02-16)
Mindre protein i grisfodret
Proteinhalten är ofta hög i ekologiska grisfoder, eftersom man vill försäkra sig om att grisarna får i sig tillräckliga mängder av viktiga aminosyor, utan tillsats av t.ex. syntetiska aminosyror. Den höga proteinhalten bidrar till förluster av kväve via urin och gödsel. Magdalena Høøk Presto vid SLU i Uppsala har låtit utegrisar få fri tillgång till foder med lägre protein- och aminosyreinnehåll än...
(2009-02-05)
Hundens nyår - en plåga
Den stundande jul- och nyårshelgen kan bli en riktig plåga för din hund. Nyårsnattens smällande raketer, chokladpraliner, feta matrester och hela valnötter som fastnar i tarmen är några exempel som kan drabba de fyrbenta vännerna. Till smådjurskliniken vid Universitetsdjursjukhuset brukar djurägare varje år höra av sig för att förebygga nyårsnattens våndor. – Eftersom det inte finns något riktigt...
(2008-12-12)
Rätt ekohöna klarar proteinbrist bättre
Hönors fjädrar innehåller svavelhaltiga aminosyror, främst cystin. Brist leder inte i första hand till färre ägg, utan till fjäderplockning, ökad foderkonsumtion och lägre äggvikt.
(2008-10-27)
Sjuk av ormbunke
Stora mängder örnbräken i betet under torra somrar kan vara orsak till förgiftning hos kor och hästar. Örnbräken (Pteridium aquilinum) är en av de vanligaste ormbunkarna i Sverige. Ormbunken behåller trots torka sin grönska, vilket gör att vissa djur får smak för växten och konsumerar mycket av den. Hos hästar framkallar örnbräkenförgiftning B-vitaminbrist, och de kan behandlas med stora doser av detta...
(2008-10-27)
Bäckenhängning ökar mörheten i nötkött
De viktigaste kvalitetsegenskaperna för smakupplevelsen av kött är mörhet, saftighet och smak. Av dessa är det mörheten som har störst variation och som många gånger kan ge upphov till missnöje hos konsumenter. En stor variation i mörhet, kan göra att konsumenterna inte kan lita på att de får samma kvalitet varje gång de köper en detalj, och en missnöjd kund, köper inte gärna samma produkt igen. Därför...
(2008-09-22)
Livslång medicinering mot cystinuri
De hundar som föds med njursjukdomen cystinuri och börjar bilda urinstenar får vanligen leva på medicin under hela sitt resterande liv. Någon annan hjälp finns inte att få. Att operera bort stenarna ger endast tillfällig förbättring, eftersom cystinstenar vanligen återbildas efter bara någon månad. –Cystinuri är en medfödd, ärftlig sjukdom hos hund och människa. Deras njurar läcker ut bland annat...
(2008-08-06)
Svår valpning hos vissa raser
Det finns stor variation i utseendet hos olika hundraser. Och just utseendet medför att vissa hundraser kan ha svårare förlossningar än andra. Hos en del raser utförs kejsarsnitt på mer än hälften av tikarna. Svårigheter i samband med förlossningen kallas dystoki och det är ett av de forskningsområden som bedrivs vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU. – Vi studerar varför vissa raser...
(2008-08-06)
Hjärtfel bör avlas bort
Förändrad avel är det mest radikala sättet att minska frekvens av sjukdomar hos såväl hund och katt. Hjärtsjukdomar är förstås inget undantag. SLU:s hjärtforskare jobbar på bred front med studier om både sjukdomar och om hur olika läkemedel fungerar. Cavalier king charles spaniel var den ras som blev början till specialisering inom kardiologi hos hund vid SLU. Veterinär Clarence Kvart, i dag professor...
(2008-08-06)
Förnyelse av raser med fryst sperma
Labradoren Searover Höstsonaten var en sällsynt duktig jakt- och spårhund under sitt liv. Så duktig att hans ägare gärna ville bevara de goda anlagen även efter det att ”Höst”, hade slutat sina dagar. Searover Höstsonaten är bara en av många duktiga hanhundar vars spermier ligger nedfrusna i spermabanken för hund som finns vid fertilitetskliniken för hund och katt på institutionen för kliniska vetenskaper...
(2008-08-06)
Sperma i genbank kan rädda hotade arter
Allt liv har en början, oavsett om det handlar om djur eller människa. Eva Axnér forskar om konservering av spermier från kattdjur. Det är viktig kunskap om det ska bli möjligt att rutinmässigt frysa in kattspermier för framtida inseminering. Det är också en teknik som kan rädda hotade arter inom kattsläktet från utrotning, till exempel Amurleoparden. Dessa arters sperma skulle i genbanker kunna...
(2008-08-06)
Vaccinera katten!
Vaccinera din katt oavsett om du håller den inomhus eller utomhus! Speciellt viktigt är det att vaccinera mot kattpest, som är en miljösmitta, och kattsnuva, som sprids via kontakt. Det rådet ger Bodil Ström Holst, forskarassistent vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU. –Även om många katter i dag vaccineras finns det fortfarande ett stort antal som hålls ovaccinerade och det är ett...
(2008-08-05)
Var fjärde tik får sjukdom i livmodern
Livmoderinflammation är hundsläktets stora ”kvinnosjukdom”. En fjärdedel av alla tikar får sjukdomen innan de når tio års ålder. Hos en del raser, som t ex berner sennnenhund och rottweiler, drabbas upp till 50 procent av tikarna. – För vissa tikar kan sjukdomen bli så akut att de faktiskt avlider, medan andra har ganska lindriga symptom under lång tid, säger veterinär Ragnvi Hagman som i en doktorsavhandling...
(2008-08-05)
Hundhjärtan med blåsljud
Att boxervalpar har svaga blåsljud från hjärtat är ganska vanligt. Det finns hos cirka 50 procent, men tio procent inom rasen föds med kraftiga blåsljud och för dem är situationen allvarligare. Veterinär Katja Höglund, institutionen för anatomi och fysiologi vid SLU valde ur en valpkull ut två valpar, en med blåsljud och en utan blåsljud. Att vid en besiktning av valpar kunna upptäcka blåsljud kräver...
(2008-08-05)
Hunden bra modelldjur
Hunden är människans bästa vän, det är ett gammal och tummat uttryck. Vad som är lika sant, är att hunden är människans närmaste vän. Den delar våra liv i betydligt högre utsträckning än något annat husdjur. Hunden lever i samma boendemiljö som vi, den kanske äter delar av vår mat, den får lika mycket motion som husse eller matte och den drabbas av samma sjukdomar som vi människor. Just detta faktum...
(2008-08-05)
Sjukgymnastik för djur
Alla fyrbenta djur behöver kunna röra sig. Att snabbt kunna anfalla eller fly är grundläggande behov hos djur sedan urminnes tider . Hos våra husdjur finns inte längre kravet att behöva fånga byten för att överleva eftersom vi människor ser till att djuren blir mätta och belåtna. Men för djurens välbefinnande har rörelsen en stor betydelse. Hundar gillar att springa och leka och katter som vistas...
(2008-08-05)
Feta hundar får kortare liv
Se till att du ger hunden den mat den ska ha, överdosera inte givan! Ge den helst inte det fett du själv skurit bort på fläskkotletten, i alla fall inte för ofta. Och strunta i att ge hundgodis – de är ofta väldigt energirika och innehåller inte sällan onödigt socker! Tre handfasta tips på hur du kan hålla din hund slankare. Om hunden dessutom får mer motion blir livet bättre för din fyrbenta vän....
(2008-08-05)
Hundens mage i balans
Att hundars magar är i balans är lika viktigt som hos människor. Hundar kan drabbas av magkatarrer och andra problem i mage och tarm. Men det är sällan man kommer fram till orsaken till att en hund drabbas av kroniska kräkningar och diarreer. Det vanliga är att hunden behandlas med olika mediciner eller sätts på särskild diet. Eftersom hundens magsäck erbjuder en sur miljö med lågt ph-värde är...
(2008-07-31)
När immunförsvaret sviktar
Hundars immunförsvar är lika komplicerat som hos människor. Plötsligt kan en hund drabbas av en rad olika sjukdomar som kan bero på störningar i immunförsvaret. Dessa sjukdomar kallas för autoimmuna. –Det handlar om att immunförsvaret överreagerar mot någon vävnad eller del i kroppen som man normalt ska tåla. Vilken vävnad det handlar om, styr sedan vilken sjukdom som utvecklas, till exempel vissa...
(2008-04-25)
Dubbel avmaskning ger bättre tillväxt
Infektion med löpmagsmask, tarmmask och lungmask sätter ner tillväxten hos nötkreatur på bete. Djuren bör avmaskas två gånger för att man ska få fullgod effekt. Maskinfektioner hos betesdjur är vanliga hos svenska nötbesättningar, men har sällan dödlig utgång. Tillväxthämning tidigt i djurens liv hänger dock ofta med under resten av deras levnad, vilket påverkar djurhälsan och lönsamheten i djurhållningen...
(2008-04-17)
Sjukare djur i ändrat klimat
I ett varmare och fuktigare klimat kommer även lantbrukets husdjur att drabbas av mer värmestress och fler och nytillkomna infektionssjukdomar, siar professor Ulf Magnusson vid institutionen för kliniska vetenskaper. En del av dem är zoonoser, som sprids mellan djur och människa.
(2008-04-02)
Säkrare metanmätning från vommen
Metan (CH 4 , sumpgas) är en så kallad växthusgas som bildas när kor och andra idisslare smälter fodret. Gasen kommer till 95 procent ut med luften när korna rapar, resten där bak. En svensk mjölkko producerar 100–130 kg metan per år, beroende på hur mycket och vad hon äter. Mer foder leder till ökad metanproduktion per ko och dag, men mindre metan per kg mjölk. En förändring av förhållandet mellan...
(2008-03-10)
Svenska lamm i större flockar
Den svenska lammköttsproduktionen har ökat under senare år, medan produktion av nöt- och griskött minskat. Men trots det är lammproduktionen fortfarande liten och småskalig. Endast 40 procent av det lamm- och fårkött som konsumeras i Sverige har producerats inom landet och bara 30 procent av besättningarna har mer än 25 tackor. Stora fårbesättningar kan bli lönsamma om gårdens förutsättningar är de...
(2008-03-10)
Ärt/havreensilage ersätter kraftfoder
Att täcka mjölkkors proteinbehov med egenodlat foder är en utmaning på många gårdar. Många använder ärter som odlats till mogen skörd, men det finns andra lösningar. Tomas Rondahl från SLU i Röbäcksdalen visar att man kan få goda resultat med ärter som samodlas med havre och ensileras vid en tidpunkt då växterna ännu är gröna. Sådan odling fungerar på de flesta mjölkgårdar i Sverige, även i norr där...
(2007-12-06)
Lättare amkoseparation med nosplatta
I mjölkproduktionen använder sig en del lantbrukare, speciellt de KRAV-certifierade, av så kallade amkor för att föda upp kalvar. Dessa kor låter tre till fem kalvar dia samtidigt under den åtta till tio veckor långa digivningsperioden. Antalet kalvar beror på hur mycket mjölk kon producerar. Jenny Loberg vid SLU i Skara har funnit att kor av de båda vanligaste raserna, SRB och SLB, accepterade att...
(2007-12-06)
För friskare hundar!
Med avelsprogram där hundarna dna-testas för vissa sjukdomar kan man få fram friskare hundraser. Genetiker vid SLU i Uppsala har nu i samarbete med forskare från Uppsala universitet och USA lyckats kartlägga exakt vilken mutation som ger sjukdomar kopplade till vita tecken och rygghårkam. Vittecknade hundar har troligen valts ut aktivt av människan genom tiderna, kanske av estetiska skäl eller för...
(2007-11-06)
Växters försvar liknar djurens
Nya kunskaper om immunsystemen kan i förlängningen öka möjligheterna att bota sjukdomar hos växter och djur. SLU-genetikerna Jens Staal och Christina Dixelius har nu sammanställt vetande om hur immunförsvaret har utvecklats i växter och djur.
(2007-09-25)
Fortplantning störs av kemikalier
Tvekönade fiskar, sterila sälar, förtunnade äggskal hos rovfåglar och minskat spermieantal hos män i västvärlden. Fenomen som hotar djurs och människors förmåga att fortplanta sig väcker stor uppmärksamhet och oro. Ur biologisk synvinkel är fortplantningssystemet det kanske allra viktigaste fysiologiska systemet. I första hand för vars och ens möjligheter att få egen avkomma. Men också på ett mer...
(2007-09-24)
Drömmen om den perfekta hunden
Hur hittar man drömprinsen till sin tik när det är dags för parning? Vilka möjligheter har en hunduppfödare att effektivare välja ut hälso- och beteendeegenskaper som passar just den aktuella tiken? Sofia Malm, doktorand vid institutionen för husdjursgenetik vid SLU, forskar om möjligheterna att använda moderna metoder inom avelsvärdering i syfte att avla fram sunda och trevliga hundar. Den metod...
(2007-07-02)
Ensilage lika bra i liten bal
Det går lika bra att ensilera vallfoder i små balar på 30–50 kg, som i stora balar på upp mot 800 kg, visar Cecilia Müller vid SLU i Uppsala. De stora balarna är dock svåra att hantera utan traktor. Dessutom krävs det många hästar i stallet för att fodret ska förbrukas tillräckligt snabbt. Forskaren konstaterar att konserveringen av fodret fungerar även i småbalar, men att småbalspressarna behöver...
(2007-06-29)
Äggskal tunna av hormoner
Miljögifter som liknar hormonet östrogen kan anrikas i ägg och påverka fåglar under embryoutvecklingen. Effekter av två sådana miljögifter på höns har undersökts av Alexandra Hermansson vid SLU i Uppsala. Det ena ämnet härrör från p-piller och det andra är en form av insekticiden DDT. Hon fann att höns kläckta från ägg som injicerats med miljögifterna lade ägg med tunnare skal. Dessa hönor hade mindre...
(2007-06-29)
Unga avelstjurar bör testas
Vid köp och försäljning, samt årligen inför varje betäckningssäsong, bör man besiktiga avelstjurar av köttraser, skriver Ylva Persson vid SLU i Uppsala. Detta för att undersöka djurens potentiella fruktsamhet. En spermaprovtagning bör ingå i denna undersökning. I dag säljs de flesta av de omkring tusen köttrastjurar, som förmedlas till avel i Sverige varje år, utan en föregående veterinärbesiktning....
(2007-05-15)
Enkel koll på mjölkkons foder
En kos mjölkproduktion påverkas av vad den äter. Grovfodret består ofta av ensilage vars näringsinnehåll och torrsubstanshalt varierar mycket beroende på vallens sammansättning och kvalitet. För att få en uppfattning om hur mycket näring korna får i sig med fodret går man nu efter tabellvärden eller skickar in prover till grovfoderlaboratorier några gånger per skörd. På så sätt kan man också räkna...
(2007-05-11)
Svårt fastställa kattvingelsjuka
Vingelsjuka hos katt drabbar varje år ett antal katter, främst utekatter. Men trots att sjukdomen har varit känd sedan 1970-talet finns det ännu ingen säker diagnostisk metod för levande katter. Det är först vid obduktion av hjärna och ryggmärg som man säkert kan konstatera att katten har vingelsjuka. – Forskningens främsta uppgift just nu är att hitta en sådan diagnostisk metod, det skulle vara...
(2007-04-26)
Varifrån ska vi ta köttet?
När kunden väljer svenskt kött i affären istället för importerat kan det ge positiva miljöeffekter, beroende på var i Sverige djuren föds upp. Olika produktionssätt ger dock mycket olika miljöpåverkan, enligt SLU-forskaren Karl-Ivar Kumm. Han har beskrivit miljökonsekvenserna för köttproduktion i olika delar av Sverige och i några andra länder. Nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd är...
(2007-04-03)
Genetik – kraftfullt verktyg i hundaveln
För lite mer än hundra år sedan fanns inga specifika hundraser. Då var alla rätt och slätt hundar i olika storlekar. Det var nämligen först i slutet av 1800-talet som man bestämde sig för att upprätta stamböcker för olika raser och bestämma specifi ka egenskaper och utseenden. På kort tid ”skapades” 300 hundraser som genetiskt blev isolerade från varandra. Det innebar också att olika raser så småningom...
(2007-02-27)
Prionrön från får och ko
Galna kosjukan och de två fårsjukdomarna Nor98 och scrapie angriper nervsystemet hos drabbade djur. Dessa sjukdomar orsakas av proteiner, som finns hos alla ryggradsdjur, och som under vissa omständigheter kan förändras i sin struktur. Sådana så kallade prioner orsakar då dödliga sjukdomar. Mikael Klingeborn vid SLU har i sitt doktorsarbete funnit att den nyupptäckta fårsjukdomen Nor98 troligen beror...
(2007-02-01)
Knäppa ston - finns de?
Inom hästvärlden finns det många åsikter om hur stons beteenden ändrar sig under brunst. De går inte att rida, blir aggressiva, kissar ofta och blir allmänt besvärliga att hantera – det är uppfattningar som ofta framförs. Fram till 1998 fick man tillstånd för hormonbehandling på tävlande travston för att dämpa just sådana humörsvängningar. I dag är det inte tillåtet. Men blir ston verkligen knäppa...
(2006-12-14)
Sommareksem hos häst ärftligt
Svidknottet är den stora boven i dramat när islandshästar utvecklar sommareksem. Men nu visar forskning vid SLU och Uppsala universitet att vissa avelsdjur riskerar att få avkommor med eksem i större utsträckning än andra. Eksemet är med andra ord till viss del ärftligt. Det är inte alltid det syns på föräldradjuren vilka som riskerar att nedärva eksem. I en knottfri miljö kan även djur med anlag...
(2006-11-21)
Samkörda livsmedel sparar miljön
Jordbruksprodukter och slaktdjur körs på energikrävande sätt till kvarnar, slakterier och andra uppsamlingsställen. Färdigproducerade livsmedel körs från industrier till butikslager och enskilda försäljningsställen. Tillsammans utgör dessa livsmedelstransporter en stor belastning för miljön. David Ljungberg vid SLU har undersökt hur man skulle kunna effektivisera de vanligaste flödena och transporterna....
(2006-11-16)
God gen gör skinkan mör
Det svenska grisköttet kommer oftast från grisar med en speciell gen, som styr flera egenskaper. Grisar med denna så kallade RN-gen växer fort och ger saftigt och mört kött. Det kan förhoppningsvis uppväga att detta kött krymper mer efter tillagning. Det griskött som produceras i Sverige idag, kommer till stor del från slaktsvin med Lant-, Yorkshire- och Hampshireras i sig. Många djur av Hampshireras...
(2006-11-13)
Nytt virus på kalv oroar
Två fruktade virusinfektioner hos kor världen över kan ge hög kalvdödlighet, fosterdöd, kastningar eller luftvägsinfektioner. Bovint virusdiarrévirus (BVDV)* och bovint herpesvirus typ 1 (BHV-1) är i Sverige i det närmaste utrotade, men nu har ett nytt virus hittats i thailändska kobesättningar. Risken finns att det kan sprida sig hit. Veterinär Jaruwan Kampa vid SLU har studerat var dessa virusinfektioner...
(2006-10-13)
Musslor lika bra som fisk
Musselmjöl är ett lika bra proteintillskott som fiskmjöl för slaktkycklingar. Fåglarna verkar också tåla det toxin som ibland kan finnas i musslor på grund av vissa växtplankton som musslorna tar in. Vanligt kycklingfoder innehåller oftast för lite av de svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein. Det avhjälper man genom att också ge fåglarna fiskmjöl, men med hänsyn till att fisk börjar bli en...
(2006-07-14)
Senare betessläpp bra för floran
Artrikedomen i betesmarkerna skulle öka om betesdjuren släpptes ut senare på säsongen. Om marken vissa år får vila helt från bete, förbättras chanserna ytterligare för många hotade arter, som då kan klara sig genom ökad fröspridning.
(2006-07-14)
Grisen modelldjur för diabetesforskning
Sjukdomen diabetes drabbar allt fler människor i världen. Antalet diabetiker år 2000 var över 150 miljoner och siffran väntas stiga till 333 milj år 2025. I Sverige är det cirka 50 000 personer som lider av sjukdomen diabetes av så kallad typ 1. Nästan alla insjuknar som barn och ungdomar och alla har de ett livslångt medicinerande med insulin framför sig. Forskning om diabetes, främst på typ 1,...
(2006-07-04)
Fågelinfluensans farlighet kartläggs
Vad gör ett influensavirus riktigt farligt? Det är en fråga forskare vid SLU tagit sig an, bland annat med anledning av oron för att fågelinfluensan ska börja smitta mellan människor. Lyckas de i sin forskning kan det resultera i nya behandlingsmetoder och influensavacciner av en helt ny typ. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur. Bland djuren är fåglar, svin och hästar särskilt...
(2006-06-09)
Avancerad forskning kring hästens leder
Med ett enkelt blod- eller ledvätskeprov kan det i framtiden bli möjligt att upptäcka ledskador, långt innan hästen visar hälta eller har förändringar som syns med hjälp av röntgen. Det är förhoppningen med den forskning som Eva Skiöldebrand har ägnat sig åt under några år på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. Hon har gjort studier på hästars ledbrosk och vad...
(2006-05-22)
Om griskastreringen upphör...
I de flesta länder kastreras alla hangrisar som används för köttproduktion. Detta sker för att förhindra en obehaglig lukt, så kallad ornelukt eller galtlukt, i köttet. Lukten uppkommer hos en del hangrisar under puberteten och beror främst på ämnena skatol och androstenon. Kastreringen ifrågasätts ofta av djurskyddsskäl, och nu har forskare från SLU undersökt vad man kan göra för att minska problemen...
(2006-05-05)
Ensilage när mjölken ska sina
Dagens högavkastande mjölkko utsätts för betydande påfrestningar. Hon förväntas kalva en gång per år och när det är dags för henne att sinläggas, en tid innan hon ska kalva, producerar hon ofta fortfarande mycket mjölk. Sinläggningen är en känslig period och kan leda till problem med juverinflammation och störningar i ämnesomsättningen.Martin Odensten vid SLU har studerat dessa störningar, något som...
(2006-05-05)
Nyttigt fett från betande djur
De flesta av oss vet att de nyttiga omättade fettsyrorna omega 3 är vanliga i grönsaker och fisk, men vi får ändå i oss för mycket omega 6-fettsyror i förhållande till omega 3-fettsyror. I dagens kost ligger kvoten omega 6/omega 3 på 10–20:1, men med tanke på vår hälsa bör balansen vara 1–4:1.
(2006-05-01)
Ko och höna i samma hage
Om nötkreatur och frigående fjäderfä betade på samma mark skulle det kunna resultera i en högre produktion per arealenhet. Sara Antell vid SLU har undersökt detta och om det finns några andra vinster med ett sådant sambete. Hon har låtit några ungdjur beta före en flock höns och gäss i fyra betesfållor. Djuren har fått byta fålla varje vecka och hönshusen har flyttats med hönsen. Nötkreaturens betande...
(2006-03-10)
Prokain chockar hästen
När hästar behandlas med penicillin drabbas de ibland av en kraftig kroppslig reaktion. Nu har doktoranden Lena Olsén vid SLU tagit reda på att det oftast rör sig om en toxisk reaktion. Reaktionerna varierar mellan nässelutslag (orsakas av allergi) och våldsamma neurologiska reaktioner där hästen kastar sig på golvet. Ibland förekommer till och med dödsfall. Ämnet som hästarna reagerar på kallas prokain....
(2006-03-10)
Djur behöver goda stunder
En bra djurhållning handlar inte bara om att minska lidande och stress hos djuren. Det är lika viktigt att öka trivseln i djurens liv. - Vi vet inte så mycket om hur man kan mäta detta hos vuxna djur, men hos unga djur vet vi att det är framför allt leken som visar att djuret mår bra. För att just leka krävs att djuret varken är hungrigt, törstigt eller sjukt, samt heller inte upplever stress eller...
(2006-03-05)
Cancer hos hund på spåren
Cancern slår till lika obarmhärtigt hos djur som hos människor. Bland hundar är tumörer den näst vanligaste dödsorsaken. Genom att hundens hela arvsmassa nu är kartlagd hoppas forskarna kunna hitta vilka gener som orsakar olika sjukdomar, bland annat cancer. Flera forskare vid SLU studerar tumörer hos djur. En av dem är Henrik von Euler, veterinär vid institutionen för kirurgi och medicin, smådjur....
(2006-02-27)