Bryt salixodlingen ytligt!
En salixgröda står sig i 20–30 år, därefter går avkastningen ner och salixodlingen behöver avslutas och stubbarna tas bort.
(2012-10-22)
Höstligt pollen med nytt ogräs
Malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia, är ett invasivt ogräs som blommar i augusti–september och som därmed förlänger pollensäsongen med flera månader för allergikerna. Arten kommer ursprungligen från Nordamerika med orent vallutsäde och har nu fått ordentligt fäste i Tyskland, Polen och Baltikum. Till Sverige kommer malörtsambrosia huvudsakligen via fågelfröblandningar från Ungern, och växer gärna...
(2012-10-19)
DNA-test för friskare grödor
Vilsporer från en del jordburna svampar som angriper växter kan överleva i marken i decennier. Klumprotsjuka i oljeväxter och ärtrotröta är några exempel.
(2012-10-18)
Plast från vete eller olja?
Etanolproduktion av vete ger två proteinrika restprodukter, drank och gluten. Dranken kan bli förpackningsmaterial och från gluten kan proteiner med olika egenskaper extraheras fram för tillverkning av isolerande skum och frigolit-, hårdplast- eller läderliknande material. Intresset bland företag är stort för biomaterial som kan ersätta oljebaserade produkter, till exempel plaster i datorhöljen, möbelklädslar...
(2012-09-14)
Vanans makt bakom fåglars nedgång
Sveriges och Europas landskap förändras med jordbrukspolitiken. Detta påverkar livsmiljöerna för många jordbruksfåglar, eftersom de har en gammal sökbild och därför ibland väljer sämre bomiljöer framför sådana som skulle varit bättre för produktionen av ungar.
(2012-06-14)
Bättre rötter i sikte
Att växtens rötter håller fast plantan i jorden och också tar upp vatten och näring – det vet vi. Men hur styrs rötternas utveckling och hur kan man förbättra deras funktion? Växtfysiologen Karin Ljung har bland annat använt sig av genteknik för att studera detta. Sådan djupgående kunskap om rotutveckling kan i förlängningen användas av växtförädlare, t.ex. för att öka grödors torktålighet.
(2012-06-14)
Skyddar grödor med fängslande dofter
– Det är det tillämpade perspektivet som tilltalar mig – att resultaten kan användas för att minska skadorna på grödor världen över, säger doftforskaren Ylva Hillbur.
(2012-06-14)
Baljväxter minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser
Baljväxters nettoutsläpp av koldioxid och lustgas är mindre än för kvävegödslade grödor, vilket gör dem extra bra som energigröda. Erik Steen Jensen vid SLU har i en syntesartikel ställt samman den befintliga kunskapen om baljväxter. Odlingen av baljväxter innebär också mindre användning av fossil energi än kvävegödslade grödor, eftersom produktionen av kvävegödsel är mycket energikrävande.
(2012-04-24)
Östrogener via mjölken?
Det finns ämnen i växter som liknar de könshormoner som finns hos däggdjur. De kallas fytoöstrogener och de kan binda till samma receptorer som däggdjurens könshormoner och blockera eller inducera en reaktion.
(2012-03-22)
Mer virus i kupan efter kvalsterbekämpning
Bisamhällen angrips av varroakvalster som samtidigt överför olika virus som försvagar bina, bland annat deformed wing virus. Detta leder till att hela samhällen dukar under på två till tre års sikt om biodlaren inte bekämpar kvalstren. Den kemiska bekämpningen mot kvalstren förvärrar till en början virusinfektionerna bland bina, enligt biforskare vid SLU. Det kan bero på att det kemiska medel som används...
(2012-01-26)
Biobränsle ger värme och el på gården
Om elpriset stiger kan det bli intressant för ett lantbruksföretag att installera kraftvärmeteknik, som ger både värme och el. Detta kan också bidra till att öka andelen förnybar energi.
(2012-01-26)
Bättre salixsorter kräver kvävegödsling
Rekommendationer för gödsling av salix baseras på snart tjugoåriga gödslingsförsök med gamla sorter av salix och med dåtidens priser på flis och kostnader för gödselmedel. De förädlade salixsorter som introducerades under 1990-talet har emellertid en betydligt bättre tillväxt än de äldre sorter som sattes under 1980- och början av 1990-talet, samtidigt som priset för flis stigit kraftigt liksom priset...
(2011-12-15)
Vaccinera mot potatisbladmögel?
För att minska den kemiska bekämpningen mot bladmögel* i potatisodlingen kan man använda motståndskraftiga sorter. Men man kan också använda inducerad resistens (en sorts vaccination) och biotensider (ytaktiva ämnen som produceras av mikroorganismer).
(2011-12-15)
Enar i ledningsgatan ger fåglarna skydd
Kraftledningsgator kan fungera som viktiga ersättningsbiotoper för många arter som trängs bort från de minskande betesmarkerna i odlingslandskapet. Men inte för jordbrukslandskapets fåglar, enligt en ny studie från Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Under inventeringen påträffades totalt 58 fågelarter i kraftledningsgatorna, men de flesta var vanliga skogsarter och endast ett fåtal var jordbruksfåglar....
(2011-11-24)
Jordbruksdiken påverkar övergödningen av Östersjön
En kunskapssammanställning från SLU och BalticSea2020 visar att vi vet för lite om jordbruksdikenas roll för övergödningen av Östersjön.Sammanställningen visar även att det ofta saknas kunskap om hur effektiva olika åtgärder är för att minska fosforläckage från jordbruksdiken.
(2011-11-18)
Utsläppssnåla grödor i sikte
Vilda släktingar till våra spannmålssorter har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de sorter vi använder idag. Genom att ta in sådana växters egenskaper i förädlingen av jordbruks- och energigrödor skulle man kunna minska utsläppen av växthusgaser, menar Sara Hallin vid SLU.
(2011-10-03)
Åkerns fosforförråd berättar
Spåren efter hur vi historiskt gödslat jordbruksmarken finns i dag kvar bland annat som ett fosforförråd i den brukade jorden.
(2011-07-13)
Vildsvin undviker stark trafik
Alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade och fler bökskador på grödor och i trädgårdar är några effekter av den ökande vildsvinsstammen.
(2011-06-21)
Östersjön vinner på minskad överdosering av gödsel
Ett sätt att minska övergödningen av Östersjön är att inom jordbruket åtgärda de näringsämnesförluster som sker på grund av höga gödselgivor. Det visar en analys som SLU-forskare gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
(2011-06-17)
Dika inte ut fler torvjordar!
När Sveriges torvjordar började dräneras på 1700-talet påbörjades bortodlingen av dem. Hela två meter torvjord kan försvinna på två sekler.
(2011-05-23)
Luftprov fångar fler växtskyddsmedel
I miljöövervakningens nya luftprovtagning hittades förra året 15 olika växtskyddsmedel i nordvästra Skåne. Högst halter i luftproverna fann forskarna för två ofta använda ogräsmedel, prosulfokarb och pendimetalin. – Genom att vi nu även mäter i luften kan vi fånga upp fler ämnen. Ämnen som har andra egenskaper än de vi oftast hittar i vattenprover. Det ger oss en bättre uppfattning om hur olika växtskyddsmedel...
(2010-12-21)
Oljelin och värphöns i nya Agriwise
Ekonomiska kalkyler kan vara till stor nytta för varje lantbrukare, oavsett om det handlar om spannmålsproduktion eller djurhållning. Även inom skogsbruk och trädgårdsbruk är kalkylerna värdefulla.
(2010-12-20)
Aminosyror kvävekälla att räkna med
Växter tar inte bara upp nitrat och ammonium. Även aminosyror, dvs. de små enheter som bygger upp proteiner, kan vara en kompletterande kvävekälla. Aminosyror härstammar bland annat från nedbrytningen av organiskt material i marken.
(2010-06-30)
Vetets grönska avgör gödslingen
Genom att mäta hur grönt ett bestånd av korn eller vete är, kan man få en uppfattning om hur kvävebehovet varierar inom ett fält.
(2010-06-18)
Kräsen gårdsturist nobbar åkrarna
Djur på gården och promenadvänliga kantzoner runt åkrarna i närheten är vad turister vill ha när de bor på lantgård. De tycker däremot inte att åkermark eller vall är ett plus, eftersom sådana öppna landskap kan upplevas som enahanda.
(2010-06-18)
Ekonomin styr jordbrukets hållbarhet
Dålig lönsamhet gör att jordbruket kan få svårt att vara så miljömässigt hållbart som visionerna för 2021 förutspådde. Detta är slutsatsen i en ny rapport från SLU, där jordbrukets verkliga utveckling under åren 1995–2008 jämförs med de trender som förutsågs i en framtidsstudie som SLU gjorde åt Naturvårdsverket för femton år sedan. Jordbrukets kväveutsläpp har minskat i den takt som krävs enligt...
(2010-05-06)
Odla silke i Sverige?
Konsten att producera silke spreds från Kina och Japan till alltfler europeiska länder under 1500-talet. I Sverige har man försökt att odla det vita mullbärsträdet ( Morus alba ), vars blad utgör födan för silkesmasken, under tre perioder: 1735–1765, 1830–1898 och 1913–1918. I en licentiatavhandling från SLU har Anders Johansson Åbonde beskrivit silkesodlingens historia i Sverige. De källor han har...
(2010-04-09)
Små förändringar i åkermarkens tillstånd
Det är inga stora skillnader i den svenska åkermarkens status mellan perioderna 1988-1997 och 2001-2007. Det visar en analys av SLU-forskare baserat på rikstäckande uppgifter från miljöövervakningen. – Åkermarkens tillstånd är fortsatt bra när det gäller växtnäring, pH och humus, säger Jan Eriksson, SLU-forskare och huvudansvarig för studien. Med gällande gränsvärden är det enligt analysen knappt 15...
(2010-03-09)
Kväve och drivmedel från egna åkrar
En tiondel av åkerarealen i Sverige skulle räcka för att försörja jordbruket med drivmedel och kvävegödselmedel. Serina Ahlgren vid SLU i Uppsala baserar denna beräkning på termisk förgasning av biomassan salix. Genom sådan förgasning skulle man kunna ersätta den fossila naturgasen, som nu används vid tillverkning av mineralkväve. Vid tillverkning av mineralkväve (via Haber Bosch-processen) används...
(2010-03-05)
Inga tydliga trender för bekämpningsmedel i vatten...
Växtskyddsmedel förekommer ofta i ytvattnet. Det visar en ny sammanställning av miljöövervakningen av bekämpningsmedel gjord av forskare vid SLU*. Men för vissa ämnen sjunker halterna trots att användningen är den samma. Mellan år 2002 och 2008 har den totala halten av växtskyddsmedel i ytvattnet legat relativt konstant. De ämnen som oftast påträffas är ogräsmedel, vilket också är de ämnen som används...
(2010-02-26)
Arter tar fortsatt stryk av pesticider
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland. Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning...
(2010-02-08)
Mindre kadmium med smart strategi
Vete och potatis konsumeras i stora mängder och bör inte odlas på åkrar med höga kadmiumhalter. Det är ett av förslagen i en rapport där Jan Eriksson vid SLU i Uppsala har sammanställt kunskapen om kadmium i mark, gröda och livsmedel. Kadmium lagras i njurarna och kan störa deras funktion. I och med att EU:s rekommenderade dagliga intag nyligen sänktes krymper marginalerna för säkra livsmedel. Det...
(2009-12-18)
Tufft för bonden med lägre gränsvärde för kadmium
Jan Eriksson, forskare vid SLU, presenterade nyligen sin rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”. – Intaget av kadmium via mat är idag lite för stort vilket innebär en hälsorisk för utsatta personer. Nivåerna i framförallt vete behöver därför sänkas. Hur omfattande åtgärder som måste vidtas beror på hur mycket man vill minska kadmiumhalten i mark och gröda,...
(2009-12-02)
Svårstyrda källor till övergödning
Fosforbelastning från syrgasfria bottnar och deposition av kväve från atmosfären är närsaltskällor till Östersjön som är svåra att åtgärda. Lars Sonesten och Joakim Ahlgren från SLU beskriver tillsammans med Camilla Andersson från SMHI dessa källor i rapporten Havet 2009. Vid låg syrgashalt kan fosfor i Östersjöns bottnar läcka ut från sedimenten i form av fosfat, eftersom det järn som fosfatet är...
(2009-11-27)
Växtskyddsmedel läcker hela året
Läckage av bekämpningsmedel från jordbruk pågår inte bara under sommaren. Det visar provtagningar som SLU gjort vintertid i fyra jordbruksbäckar. Halterna av växtskyddsmedel var lägre under vintern än under sommaren, men de riktvärden som finns för att skydda vattenmiljön överskreds ändå några gånger. − Under säsongen 2007/2008 var första gången vi tog vattenprover under vintern. Alla de 70 vinterprover...
(2009-11-24)
Fäbodstintor ledde jordbruksutvecklingen
Fäbodväsendet i norra Sverige var ett effektivt sätt att utnyttja landskapet och att producera varor som efterfrågades på en växande marknad. Jesper Larsson vid SLU i Uppsala har i sin doktorsavhandling beskrivit fäbodväsendets framväxt. Under 1500- och 1600-talen ökade antalet får och getter kraftigt och utmarkerna utnyttjades effektivt till bete. Fäbodstintorna var hantverkskunniga och starkt specialiserade...
(2009-11-24)
Oljeberoendet kan brytas
De drivmedel och det handelsgödselkväve som behövs i svenskt jordbruk kommer att kunna tillverkas av förnybara råvaror från lantbruket, enligt Per-Anders Hansson, professor vid SLU. Per-Anders Hansson forskar om det svenska jordbrukets framtida energiförsörjning. Energibrist är enligt honom ett större hot än växthuseffekten, men han ser inga stora hinder för att jordbruket på sikt ska bli självförsörjande...
(2009-10-23)
Fältkrassing – oljeväxt och fånggröda
Insådd, flerårig fältkrassing i vårstråsäd kan i framtiden ge fröolja av god teknisk kvalitet. Den gör samtidigt tjänst som kvävesamlande fånggröda under vintern. Dennis Eriksson vid SLU i Alnarp har identifierat och kopierat (klonat) vissa gener som styr frödråsningen (att frön faller till marken före skörd) och fröoljekvaliteten för att framställa en genmodifierad fältkrassing med förbättrade...
(2009-10-19)
Artsamspel avgör risk för insektsskador
Temperaturökningar påverkar växter, växtätande insekter och rovinsekter olika mycket. Det är därför lättare att förutsäga risker för framtida utbrott av växtätande insekter, om man inriktar sig på samspelet mellan arterna, istället för på den enskilda insektsarten. Det slår en forskargrupp vid institutionen för ekologi, SLU, fast. Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser...
(2009-08-06)
Oljerik havrekärna i sikte
Det räcker inte med att bara odla raps som ersättning för den sinande fossila oljan, så nu försöker man ta fram havresorter med extra fettrika kärnor. I havrefröet lagras energireserven för den blivande fröplantan, bland annat i form av stärkelse och olja. Åsa Grimberg vid SLU i Alnarp har tittat på möjligheten att omdirigera energiinlagringen i havrekärnan så att oljehalten ökar och blir lika hög...
(2009-05-25)
Stora svängningar i monokulturer
Stora fält av bara en gröda leder till ökad risk för utbrott av skadeinsekter – det har man misstänkt länge, men inte kunnat bevisa. I en studie av bladbaggsförekomsten i energiskogsodling av vide (Salix) på åker respektive i naturliga videbestånd, har nu forskare vid SLU i Uppsala visat att denna risk faktiskt finns. Forskarna följde på våren variationen i täthet hos bladbaggen Phratora vulgatissima,...
(2009-05-13)
Rikare upplevelse på slätten
Stadsbor behöver komma ut i naturen, även i renodlade slättbygder, där det annars är svårt att undvika de asfalterade vägarna. På senare år har därför några skånska kommuner betalat markägare för att de ska skapa så kallade "beträdor". Dessa består av en vallinsådd remsa längs åkerkanterna, där det är möjligt att vandra eller rida. För en rikare upplevelse på dessa grönstråk är det bra med olika långa...
(2009-04-24)
Minskat kolupptag för svensk skog
Den svenska skogen tar upp allt mindre kol. Det visar den senaste rapporteringen till klimatkonventionen om skogsbruk och markanvändning som SLU-forskare sammanställt. Skogsbruk och annan markanvändning påverkar hur mycket växthusgaser som skog och mark tar upp eller avger. Enligt SLU-forskarna tog skogen år 2007 upp cirka 20,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel...
(2009-03-30)
Hampbetong till husbygget
När man kombinerar hampa med kalk och cement får man ett sammansatt byggmaterial som kallas hampbetong. Det är ett material med många fördelar, t.ex. bra termisk och akustisk isoleringsförmåga och liten miljöpåverkan, men det måste kombineras med en bärande trästomme när man bygger väggar. Det kan också användas till takisolering och som golvmaterial. Paulien de Bruijn vid SLU i Alnarp har i sitt...
(2009-03-24)
Spårar växternas urtid
Hos alla växter där arvsmassan detaljstuderats finns gener som har dubblerats under evolutionens gång, ett fenomen som har befrämjat utvecklingen av helt nya gener och egenskaper. Genom jämförelser av gener som styr blomningstiden hos växten backtrav med besläktade gener hos en mossa har Harald Hedman från SLU lagt nya pusselbitar som belyser växtrikets molekylära historia. Många växter är genetiskt...
(2009-01-28)
Olika åtgärder behövs mot näringsläckage
Hur mycket näringsämnen som läcker ut från jordbruket beror på många olika faktorer. Barbro Ulén från SLU skriver i rapporten Havet 2008 att åtgärderna för att minska läckagen därför måste anpassas till just den plats där de ska sättas in. Dessutom krävs det olika åtgärder beroende på om det är kväve eller fosfor man vill åt. Storleken på näringsläckaget från åkrarna i ett visst område beror bland...
(2008-12-18)
Östersjöåtgärder inriktas på människans påverkan
I rapporten Havet 2008 skriver Lars Sonesten från SLU att belastningen av närsalter på havet har varit i stort sett konstant de senaste decennierna. Detta trots att man har gjort stora åtgärder. Men utan åtgärderna hade belastningen troligen varit ännu högre. För att veta var åtgärder mot närsaltsbelastingen ska sättas in måste källorna identifieras. Man måste först veta om belastningen kommer från...
(2008-12-18)
Svenskt vin – en upplevelse
Svensk vinodling har en blygsam omfattning i dag, kanske 15 hektar, men intresset ökar. Vinproduktion är en arbetsintensiv verksamhet och de stora kostnaderna ligger på arbetstid. De höga produktionskostnaderna gör att svenska vingårdar måste satsa på hög kvalitet, och att sälja svenskt vin handlar främst om att sälja en upplevelse, inte en måltidsdryck. Om en vingård lyckas producera 2 400 flaskor...
(2008-11-25)
Kadmium i gröda spåras med urankartor
Att utnyttja urankartor är ett kostnadseffektivt sätt att bedöma på vilka åkrar det kan finnas för höga halter av kadmium i grödorna. Kadmium är giftigt och kan orsaka skador på njurar och skelett vid för höga halter. Människan får i sig kadmium främst genom spannmål, rotfrukter och grönsaker. Att minska intaget av kadmium genom föda är ett högt prioriterat mål i Sverige. SLU-forskarna Jan Eriksson...
(2008-11-18)
Hävden varierar i svenska betesmarker
SLU inventerar varje år sedan 2006 ängs- och betesmarker på uppdrag av Jordbruksverket. Hur mycket betesmarkerna hävdas skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige. Men de flesta av landets marker är välhävdade. Syftet med SLU:s inventeringar är att följa förändringar i ängs- och betesmarker och bidra med underlag till utvärderingen av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”. – De flesta betesmarker...
(2008-11-17)
Politik kan styra fågelantal
När Sverige gick med i EU år 1995 minskade antalet fåglar i jordbrukslandskapet nästan omedelbart. Forskare vid SLU menar att det berodde på en förändrad jordbrukspolitik. – Vi ser storskaliga förändringar hos jordbrukslandskapets fåglar vid tre tillfällen under de senaste trettio åren. Vid samtliga tillfällen finns en tydlig koppling till rådande jordbrukspolitik. Det sägs att det är svårt att förändra...
(2008-11-14)
Förstörd jordstruktur kan ge ökat fosforläckage
Markpackning kan leda till ökade fosforförluster. Därför undersöker SLU från och med i år sambandet mellan markpackning och fosforläckage i det så kallade markpackningsprogrammet. – Jordbruksmaskiner pressar samman åkerjorden med sin tyngd. Alltför stark markpackning leder till att markstrukturen försämras. Det blir svårare att plöja och svårare för rötterna att växa. Det här är ett välkänt problem...
(2008-11-14)
Mer mångfald med varierat betestryck
Inom forskningsprogrammet HagmarksMistra har man under sju år studerat hur betesdjur påverkar den biologiska mångfalden i naturbetesmarker. Olika högt betestryck på marker som ligger nära varandra har visat sig ge en större biologisk mångfald. Idag återstår det mindre än tio procent av den areal naturbetesmarker som fanns för hundra år sedan. --> Forskning inom HagmarksMistra har visat att ett högt...
(2008-11-13)
Vägsalt försämrar åkerns struktur
Vintersaltning av vägar med natriumklorid förorenar inte bara grundvattnet, det försämrar också markstrukturen på intilliggande åkermark. SLU-forskarna Ararso Etana och Tomas Rydberg har visat att markstabiliserande joner, som kalcium, byts ut mot natrium från saltet, vilket förstör jordstrukturen. Dessutom kan marken förlora växtnäringsämnet kalium genom jonbyte. Effekten visar sig inte på en gång...
(2008-06-13)
Klimatsmart gödsel från Salix och halm
Ammoniak till dagens kvävegödselmedel framställs främst från naturgas, vilket tär på de fossila resurserna och bidrar till den globala uppvärmningen. Väte utvinns ur naturgasen och bildar ammoniak tillsammans med kväve från luften. I en systemstudie har forskare vid SLU och JTI i Uppsala funnit att det istället skulle kunna gå att använda biomassa, t.ex. halm eller Salix, som utgångsmaterial. I så...
(2008-05-16)
Hormon bildas snabbt när växter skuggas
Plantor som står tätt, t.ex. i krukväxtodlingar, plantskolor eller i ogallrad skog, känner av att de skuggas. De utsätts nämligen för en ökad andel infrarött i förhållande till rött ljus. Det röda ljuset absorberas av de översta bladen och infraröda strålar reflekteras från närstående plantor. När växter utsätts för skugga sätter flera växtfysiologiska processer igång på grund av den förändrade ljuskvaliteten....
(2008-04-17)
Verktyg för riskbedömning
Europeiska företag använder datormodellen MACRO när de testar om nya växtskyddsmedel är farliga för miljön. Professor Nicholas Jarvis började ta fram datormodellen MACRO i slutet av 1980-talet. Modellen beräknar risken för att föroreningar följer med markvattnet ner till grundvatten. Speciellt för MACRO är att den tar hänsyn till hur markens struktur, som sprickor och maskgångar, påverkar transporten...
(2008-04-04)
Bästa potatissorterna utprovade
Utländska sorter av potatis har under senare år börjat odlas i Sverige utan att ha varit provodlade i nordiskt klimat. SLU-forskare har därför testat 19 sorter i försök i Skåne och Västergötland under 2004 och 2005. Senare provodlingar har gjorts men är ännu ej analyserade. Man jämförde sorternas avkastning, storleksfördelning, sjukdomsangrepp och olika kvalitetsegenskaper med mätarsorterna Asterix,...
(2008-03-26)
Fosforgödsel ur avfall sluter kretsloppet
Mineralgödsel kan snart utvinnas ur askor från avloppsslam och slakteriavfall. Forskare vid institutionen för markvetenskap, SLU i Uppsala, har utarbetat en metod som har patenterats och som kommer att kommersialiseras av EasyMining Sweden AB. Ett vanligt sätt att ta hand om avloppsslam är att elda upp det i en förbränningsugn. Fosfor kan enligt forskarna utvinnas ur askorna i form av vattenlösliga...
(2008-03-10)
Bekräftad marksmitta i svenska potatisfält
Ökande problem med potatisbladmögel och en allt intensivare fungicidanvändning även i färskpotatisodlingar har varit en trend under senare årtionden. SLU-forskare har kunnat visa att svampen nu kan föröka sig sexuellt även i Sverige, vilket leder till att marken redan tidigt på säsongen kan innehålla smitta. Men genom tre års uppehåll mellan potatisgrödorna kan problemen med marksmitta minskas betydligt....
(2008-01-23)
Ärt/havreensilage ersätter kraftfoder
Att täcka mjölkkors proteinbehov med egenodlat foder är en utmaning på många gårdar. Många använder ärter som odlats till mogen skörd, men det finns andra lösningar. Tomas Rondahl från SLU i Röbäcksdalen visar att man kan få goda resultat med ärter som samodlas med havre och ensileras vid en tidpunkt då växterna ännu är gröna. Sådan odling fungerar på de flesta mjölkgårdar i Sverige, även i norr där...
(2007-12-06)
Minska fosforförluster nära källan!
Fosforläckage till sjöar och hav är en av orsakerna till de svåra algblomningarna vi har sett under varma somrar de senaste åren, inte minst i Östersjön. Läckaget begränsas effektivast så nära källan som möjligt, enligt en rapport från SLU i Uppsala. Det innebär att man med väl avvägd och utförd gödsling, skonsam jordbearbetning och markvård förhindrar att fosforn försvinner från åkern och hamnar i...
(2007-12-06)
Ekojordbruk stöder många miljömål
Den ekologiska produktionsformen, både växtodling och djurhållning, kan bidra till att elva av de sexton svenska miljökvalitetsmålen når framgång. De positiva effekterna kan både ha med själva sättet att producera och med storleken på gårdarna att göra. Regeringen har satt höga mål för den ekologiskt brukade arealen och för den offentliga upphandlingen av ekologiska livsmedel. Ekoproduktionen stöds...
(2007-12-06)
Grönträda gav minskat näringsläckage
Övergången från stubbträda till insådd grönträda är den åtgärd inom lantbruket som fått störst genomslag för det minskade näringsläckaget från jordbruksmark. Det visar en analys av SLU-forskare. Jordbruksmarken står för en stor del av det kväve och fosfor som läcker ut till sjöar och hav. Holger Johnsson har tillsammans med flera andra forskare vid SLU sammanställt förändringen i läckage av kväve och...
(2007-11-30)
Naturvården behöver mätmetoder för betestryck
Forskare vid SLU utvecklar metoder att mäta betestryck som kan användas inom naturvården. Mätningarna har visat att kor föredrar att beta på mark som tidigare varit åker. I arbetet med att bevara naturbetesmarker behövs metoder för att mäta hur bete och skötsel påverkar marken. I ett projekt vid SLU undersöker forskarna hur förutsättningarna för bete ser ut i olika naturtyper och regioner. - Vi håller...
(2007-11-23)
Biologin i åkermark ska följas
Forskare vid SLU utvecklar ett helt nytt system för att löpande följa biologiska faktorer i åkermark och upptäcka förändringar i markens biologiska tillstånd. En av de viktigaste komponenterna för markens bördighet är dess biologiska tillstånd. Markbiologiska processer, som omvandling av kväve och nedbrytning av föroreningar, har också stor betydelse för miljön. Men medan både markkemi och markfysik...
(2007-11-23)
Spindelrikedom i omväxlande landskap
Spindlar är betydelsefulla naturliga fiender till bland annat bladlöss i stråsäd. De är också både art- och talrika och berikar därmed den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Sandra Öberg vid SLU i Uppsala har funnit att spindlar tidigt finns ute i fälten på våren när bladlössen börjar etablera sig. De vanligaste spindelarterna fanns i högre antal i ekologiskt odlade fält än i konventionellt...
(2007-11-06)
Växters försvar liknar djurens
Nya kunskaper om immunsystemen kan i förlängningen öka möjligheterna att bota sjukdomar hos växter och djur. SLU-genetikerna Jens Staal och Christina Dixelius har nu sammanställt vetande om hur immunförsvaret har utvecklats i växter och djur.
(2007-09-25)
Framtidsanalys av jordbruket
Forskare vid SLU bedömer att klimatförändringen kommer att leda till större tillväxt hos jordbruksgrödorna. Men det kan bli problem med varierande vattentillgång, fler skadegörare och näringsämnesläckage. För att anpassa sig kommer lantbrukarna att behöva använda nya grödor och odlingsmetoder. ”Framtidsanalys av svenskt jordbruk - odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring” (FANAN) är ett utredningsuppdrag...
(2007-09-06)
Ensilage lika bra i liten bal
Det går lika bra att ensilera vallfoder i små balar på 30–50 kg, som i stora balar på upp mot 800 kg, visar Cecilia Müller vid SLU i Uppsala. De stora balarna är dock svåra att hantera utan traktor. Dessutom krävs det många hästar i stallet för att fodret ska förbrukas tillräckligt snabbt. Forskaren konstaterar att konserveringen av fodret fungerar även i småbalar, men att småbalspressarna behöver...
(2007-06-29)
Herbicidtoleranta betor bränslesnåla
Minskad användning av kemikalier och färre traktortimmar, dvs. minskad åtgång av fossilt bränsle, är möjliga miljövinster när man odlar genetiskt modifierade herbicidtoleranta grödor. Sådana grödor överlever ogräsbekämpning med en viss herbicid. Forskare vid SLU i Uppsala har i en studie odlat herbicidtolerant sockerbeta för att ta reda på eventuella miljövinster vid odling av en sådan gröda. Resultaten...
(2007-06-29)
Varierat bete räddar pollinatörer
I det svenska odlingslandskapet finns över 20 arter av humlor, varav flera rödlistade. Tillsammans med fjärilar, skalbaggar, blomflugor och bin står de för en stor del av pollineringen i odlingslandskapet. Därför är det viktigt att ta hänsyn till dessa insekter i skötseln av landskapet, menar Erik Sjödin vid SLU i Uppsala. Dagens rekommenderade hävd med intensivt bete på ogödslade marker kan vara gynnsam...
(2007-05-15)
Kornsorter samarbetar mot bladlöss
Det pågår en kemisk kamp mellan växterna. När olika sorter samodlas börjar växterna försvara sig mot varandra. En bieffekt av denna kemiska kamp mellan växterna är att även skadegörare får svårare att angripa växten. Det innebär att effekten fortplantar sig genom hela ledet växt/växtätare/naturlig fiende, vilket kallas allelobios. Växternas beredskap för bladlusangrepp blir därför förhöjd när olika...
(2007-05-04)
Solros ny oljeväxt i ändrat klimat
Om 75 år har medeltemperaturen i Sverige ökat med 3–6 grader. Nederbörden har ökat med 30–40 procent under höst och vinter och minskat med 5–30 procent under sommaren.
(2007-04-02)
Jordbruksfåglar minskar alltjämt
Många av odlingslandskapets fåglar blir mer och mer sällsynta. Sedan 1970-talet har antalet storspovar, skogsduvor, göktytor, sånglärkor, stenskvättor, gråsparvar och hämplingar halverats. Värst har det gått för storspoven, som nu är mycket sällsynt i Götaland och Svealand. Johan Wretenberg vid SLU menar att orsakerna till denna minskning är polariseringen av jordbruket i Sverige – i slättbygderna...
(2007-02-02)
Svenska gmo-regler på väg
Det krävs föreskrifter om odlingsavstånd och liknande för att hindra genetiskt modifierade (gmo) grödor från att förorena gmo-fria grödor. Man måste också försäkra sig om att gmo-grödor inte sprider sig till omkringliggande natur och att man kan spåra eventuell gmo-inblandning i livsmedel. De ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av denna samexistens beskrivs nu utförligt i rapporten "Lantbruk...
(2007-02-02)
Gis underlättar miljötillsynen
Nästan allt miljöarbete har någon form av geografisk koppling. Gis, geografiska informationssystem, skulle kunna effektivisera hanteringen av tillsyn enligt Miljöbalken betydligt, enligt forskare vid SLU i Alnarp. I Simrishamns kommun är användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden extra problematisk på grund av områdets lantbruks- och fruktproduktion. Denna kommun valdes därför ut att vara...
(2006-11-30)
Samkörda livsmedel sparar miljön
Jordbruksprodukter och slaktdjur körs på energikrävande sätt till kvarnar, slakterier och andra uppsamlingsställen. Färdigproducerade livsmedel körs från industrier till butikslager och enskilda försäljningsställen. Tillsammans utgör dessa livsmedelstransporter en stor belastning för miljön. David Ljungberg vid SLU har undersökt hur man skulle kunna effektivisera de vanligaste flödena och transporterna....
(2006-11-16)
Växters försvar stärks av infektion
Växter kan minnas ett angrepp av svampar eller bakterier och under flera veckor ha ett bättre försvar mot exempelvis en virusinfektion. De har också visat sig kunna stärka sitt försvar mot virusangrepp genom tidigare infektion av samma virus. Vid SLU:s institution för växtbiologi och skogsgenetik studerar man flera aspekter på växternas försvar mot sjukdomar. Virusinfektioner* av växter orsakar stora...
(2006-10-25)
Svårt stävja variabelt växtvirus
Virus på jordbruksgrödor kan ge upphov till stora skördeförluster, missväxt och svält. Kassavamosaikvirus har t.ex. orsakat fler dödsfall än ebolavirus och fågelinfluensa tillsammans genom att slå ut den livsviktiga odlingen av kassava i delar av Afrika. Kontrollen av virussjukdomar är beroende av att man förstår hur variabla virus är och hur de förändrar sig. Kassavamosaikviruset tillhör familjen...
(2006-10-13)
Biobränsleuttag rubbar inte kretsloppen
Biobränsle från skog och åker är i praktiken koldioxidneutrala. Detta har Göran Ågren och Riitta Hyvönen-Olsson vid SLU kommit fram till i sina beräkningar av kolets kretslopp. Biobränslen kan produceras på åkermark som energigrödor (raps och rörflen), som skördas varje år, eller energiskog, som vanligen skördas med 3–5 års intervall. I forskarnas beräkningar visar det sig att energiskogen binder...
(2006-09-06)
Bränsle av vete och raps
Att odla vete och rapsfrö är idag ofta olönsamt, men av vete kan man framställa etanol, och ur rapsfrö kan man utvinna rapsolja och rapsmetylester. Frågan är om produktion av sådant motorbränsle kunde vara ett lockande alternativ för lantbrukarna. Sven Bernesson vid institutionen för biometri och teknik har visat att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma,...
(2006-09-06)
Vilka jordar läcker fosfor?
För att minska risken för algblomning i Östersjön måste vi bromsa tillförseln av fosfor från åkermarken. Speciellt viktigt är det att strypa tillförseln av löst fosfor eftersom den kan tas upp direkt av cyanobakterierna (blågröna alger), som ibland orsakar en giftig blomning. Risken är stor för fosforläckage i delar av Blekinge och i norra Skåne. I en SLU-undersökning användes en ny analysmetod, och...
(2006-07-14)
Doftsignaler ersätter insekticider
Förvirrade fjärilshannar i äppelodlingen och bortstyrda snytbaggar på hygget. Bladlusangrepp som fördröjs av ett doftämne som sprids i kornfältet. Forskarna vet redan mycket om hur doftsignaler styr skadeinsekter och om hur man kan ersätta kemiska bekämpningsmedel med giftfria signalsubstanser. Men det gäller också att få odlare världen över att anamma de nya metoderna. Det handlar om kemisk kommunikation*,...
(2006-06-13)
Jordbakterier hjälper mykorrhizasvampar
Vissa bakterier i jorden verkar kunna hjälpa mykorrhizasvampar att etablera samarbete med de odlade växterna. Bakterierna har dessutom en hämmande effekt på skadliga svampar. Veronica Artursson har i sitt doktorsarbete vid SLU hittat flera bakteriestammar med mykorrhizafrämjande egenskaper, men den hon har studerat mest heter Paenibacillus brasilensis. Bakteriens egenskaper kan bli mycket åtråvärda...
(2006-05-05)
Rådslag utvecklar landsbygden
Jord- och skogsbruket producerar inte längre bara varor som foder, föda och fibrer utan också värden som rekreation, biologisk mångfald, landskapsbild och kulturmiljöer. Hittills har man inte kunnat påverka utvecklingen av landsbygden via kommunala instanser eftersom det är produktionen av varor som har styrt. Konflikterna mellan olika intressen är störst i den tätortsnära landsbygden. Ole Reiter vid...
(2006-05-05)
Är alla biobränslen klimatvänliga?
Etanol som biobränsle är kanske inte så förnybart som vi tror. För att producera biobränslen åtgår en mängd icke-förnybara resurser i form av arbete från maskiner, människor och natur. Torbjörn Rydberg vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, arbetar med emergianalyser*. Han visar att den resursinsats som krävs via aktiviteter i samhället för att få användbart biobränsle från spannmål är cirka tio...
(2006-04-25)
Blågula livsmedel i ropet
Den svenska matexporten har trefaldigats sedan EU-inträdet och står nu för ca en femtedel av livsmedelsbranschens totala omsättning. Exporten gynnar både livsmedelsindustrierna och det konkurrensutsatta svenska jordbruket. Carolin Fransson pekar i ett examensarbete från SLU på att livsmedelsexporten går bättre om man säljer unika produkter med lång hållbarhet i anpassade förpackningar för de olika...
(2006-04-06)
Klumprotsporer på spåren
Klumprotsjuka orsakad av svampen Plasmodiophora brassicae åstadkommer stora skördeförluster i odlade kålväxter världen över. På rötterna bildas svulster, och det medför att plantorna slokar och sedermera dör. Svampens vilsporer är tjockväggiga och kan finnas kvar i jorden under många år. När sporerna gror bildas frisimmande så kallade zoosporer, som snabbt måste hitta en värdväxt - annars dör de. Eventuellt...
(2006-03-10)
Hagmarker ger bonden en chans
"Landskap" är en ny, eftertraktad produkt från jordbruket. Det rör sig om betade, promenadvänliga hagar, strandängar eller anlagda våtmarker för ett rikt fågelliv. I forskningsprogrammet Hagmarksmistra tar man ett helhetsgrepp på hagmarkerna; att arter ska bevaras, att djuren ska få ett bra bete och att allmänheten ska trivas. Samtidigt! Det handlar om att bruka jorden smart och vara beredd att tänka...
(2006-03-08)
Toa-avfall blir hygiensk gödsel
800 miljoner människor i världen lider av undernäring och 2,6 miljarder saknar bra sanitära förhållanden. Om urin och fekalier sorteras och görs smittfria kan de användas för att gödsla grödorna. Skördarna ökar och hygienen och livsmiljön förbättras. - Människor världen över strävar efter vattenspolande toaletter, säger Håkan Jönsson vid institutionen för biometri och teknik. Det är status att ha...
(2006-03-07)
Kål ersätter olja
Fröoljan från kålväxten oljekål är perfekt för att smörja motorer och maskiner med. I framtiden kan denna miljövänliga produkt komma att ersätta fossil mineralolja i många industriella processer. Oljekål skulle även kunna bli en ny, lönsam nischgröda för svenska lantbrukare. Den ganska okända oljegrödan oljekål, Crambe hispanica subsp. abyssinica , är en senapsliknande växt med små, grönbruna frön....
(2006-03-05)
Tämjda mikroorganismer räddar miljön
Mikroorganismer är bra till mycket. De ersätter kemiska bekämpningsmedel mot snömögel på sädesfälten, och vissa jordbakterier kan bryta ned miljöfarliga ämnen i förorenad mark. Jästsvampar skyddar spannmål från mögel under lagringen, och mjölksyrabakterier konserverar foder och livsmedel. - Rätt brukad ger oss naturens mikrobiologiska mångfald enorma möjligheter att lösa miljöproblem och att utveckla...
(2006-03-05)