Kunskapsbank: Landsbygdsutveckling

Skogen avgör människans villkor i tropikerna

Träden upprätthåller markens bördighet, vattenbalansen och den biologiska mångfalden i tropikskogen. Med ökad avskogning ökar risken för erosion, skogsbränder, vattenbrist och översvämningar. – Skogen har en enorm betydelse för människors levnadsvillkor i tropikerna, säger Anders Malmer, tropikskogsforskare vid SLU i Umeå. (2012-05-21)

Byäldste visade på effekterna av skogsbruk

Solomon Gebreyohannis och Kevin Bishop har under flera år studerat skogens betydelse för vattentillgången i floden Koga, som är en biflod till Blå Nilen i Etiopien. (2011-12-14)

Fisk och fläsk i vietnamesiska kretslopp

Tillsatser av probiotiska bakterier och jäst i grisfoder kan minska behovet av antibiotika i vietnamesisk grisuppfödning. Dessutom kan fiskmjöl i grisfodret ersättas med ensilerat billigt fiskrens från lokala fiskodlingar. Även fiskodlarna kan utnyttja lokala råvaror och restprodukter bättre, bl.a. räkhuvuden. (2011-09-08)

Creol-kor räddas genom avelsprogram

De kor som de spanska erövrarna förde med sig till Latinamerika på 1400-talet har anpassat sig till ett tropiskt klimat, men de är inavlade. (2011-09-05)

Närmiljön i barns ögon

Två kommuner har redan gjort det – använt barnkartor i GIS för att ta reda på hur barn upplever sin utemiljö. (2011-04-04)

Oljelin och värphöns i nya Agriwise

Ekonomiska kalkyler kan vara till stor nytta för varje lantbrukare, oavsett om det handlar om spannmålsproduktion eller djurhållning. Även inom skogsbruk och trädgårdsbruk är kalkylerna värdefulla. (2010-12-20)

Miljöövervakning av tätortens grönområden

Tätortens skog och andra grönområden är av större värde för människors hälsa än unik natur långt bort. (2010-12-17)

Lukt och buller skapar konflikter

Lukt- och bullerproblem är vanliga. Järnvägar, biltrafik, fabriker och lantbruksanläggningar är exempel på källor till obehag och konflikter. (2010-12-15)

Hygieniskt toa-avfall förbättrar världshälsan

Den växtnäring som finns i toalettavfall skulle göra stor nytta som gödselmedel världen över. Kruxet är att få urin och fekalier att bli fria från smittämnen. (2010-10-28)

Parkkor och vindkraftverk väcker känslor

Kor på bete i parken, nya vindkraftverk och energiskogar förändrar landskapet och skapar ibland konflikter. Landskapsforskaren Ingrid Sarlöv Herlin vid SLU i Alnarp tar reda på hur olika brukarintressen kan förenas. (2010-09-24)

Kräsen gårdsturist nobbar åkrarna

Djur på gården och promenadvänliga kantzoner runt åkrarna i närheten är vad turister vill ha när de bor på lantgård. De tycker däremot inte att åkermark eller vall är ett plus, eftersom sådana öppna landskap kan upplevas som enahanda. (2010-06-18)

Handel kring Östersjöns bassänger

Giftig algblomning, döda havsbottnar och vikande fiskbestånd har blivit vardag för oss som bor runt Östersjön. Tidigare överenskommelser om att minska utsläppen av främst närsalterna fosfor och kväve har på trettio år inte gett önskat resultat, och år 2007 sattes nya, ambitiösa mål i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Dessa mål bygger på att de enskilda länderna runt sju avgränsade delar av Östersjön,... (2010-05-07)

Ekonomin styr jordbrukets hållbarhet

Dålig lönsamhet gör att jordbruket kan få svårt att vara så miljömässigt hållbart som visionerna för 2021 förutspådde. Detta är slutsatsen i en ny rapport från SLU, där jordbrukets verkliga utveckling under åren 1995–2008 jämförs med de trender som förutsågs i en framtidsstudie som SLU gjorde åt Naturvårdsverket för femton år sedan. Jordbrukets kväveutsläpp har minskat i den takt som krävs enligt... (2010-05-06)

Rennäringen nära kollaps

Öje Danell, professor vid SLU, räknar i år med att 70 000 – 80 000 renar kommer att dödas av rovdjur. Det är en ökning med 15 procent sedan år 2009. – Hela rennäringen närmar sig en kollaps. Läget är förtvivlat i många samebyar, säger Öje Danell. Orsaken är att rovdjuren river fler renar än vad renkorna (vajorna) kan kompensera i form av nya kalvar. Dessutom tar rovdjuren djur som samerna själva... (2010-04-16)

Odla silke i Sverige?

Konsten att producera silke spreds från Kina och Japan till alltfler europeiska länder under 1500-talet. I Sverige har man försökt att odla det vita mullbärsträdet ( Morus alba ), vars blad utgör födan för silkesmasken, under tre perioder: 1735–1765, 1830–1898 och 1913–1918. I en licentiatavhandling från SLU har Anders Johansson Åbonde beskrivit silkesodlingens historia i Sverige. De källor han har... (2010-04-09)

Närvärme integrerar stad och land

En halverad energiförbrukning i våra bostäder klaras enkelt. Det menar hållbarhetsforskaren Per Berg vid SLU. Dagens genomsnittsvilla drar 200 kWh per kvadratmeter och år. En stor del av energin används för uppvärmning inklusive varmvatten. – Det skulle lätt gå att halvera energiförbrukningen för bostäder och det genom enkla åtgärder som betalar sig inom tre år, säger Per Berg. Det handlar exempelvis... (2010-04-01)

Kommunalt intresse för närodlat

Staden får idag det mesta av sin mat, material och energi från andra platser än sitt närområde. Hittills har det i ett kortare tidsperspektiv varit billigt och effektivt att skilja produktionen från konsumtionen geografiskt. I samband med att oljan inte längre kan utvinnas i samma omfattning som tidigare förväntas den bli kraftigt dyrare. En större andel lokal primärproduktionen av livsmedel och... (2009-11-17)

Afrikanska kvinnor offer för jordhunger

Det stora behovet av livsmedel och bränsle ökar konkurrensen om mark och vatten i världen. Då kommer fattiga, afrikanska kvinnor i kläm. Livsmedelskrisen under 2007 och 2008 dök upp samtidigt med klimatfrågan i den rika delen av världen. Man uppskattar att biobränsleproduktionen svarade för 30 procent av uppgången i spannmålspriserna under dessa år. Den ökande efterfrågan på biobränsle är delvis... (2009-10-22)

Plus för glesbygd i ”grön” kalkyl

Om man sätter kronor och ören på icke-marknadsmässiga tjänster från ekosystemen, skulle glesbygden kunna ersättas för de ”gröna” värden de bidrar med. Forskare vid SLU har uppskattat värdena för rekreation och för marken som sänka för kol och näringsämnen i skog, våtmark respektive jordbruksmark i fyra delar av Sverige. De jämförde sedan bruttoregionalprodukterna (de sammanlagda inkomsterna i regionen),... (2009-10-19)

En livskraftig vildlax värd miljoner

En viktig orsak till att vildlaxen i Vindelälven i Västerbotten har minskat är Stornorrfors vattenkraftverk i närheten av Umeå. Fiskekologer vid SLU har visat att ungefär 70 procent av laxarna inte lyckas ta sig förbi kraftverket. Forskare har utvärderat hur mycket svenska folket vill betala för att öka mängden vildlax som når lekplatserna i Vindelälven, på bekostnad av en minskad elproduktion. Målet... (2009-06-08)

Invasiva arter lika dyra som övergödningen

Vresros, gråbo, HIV, råtta och spansk skogssnigel – under årens lopp har många främmande arter kommit in i landet, avsiktligt eller oavsiktligt. Dessa så kallade invasiva arter har förorsakat större eller mindre förödelse i vatten, på land och bland människor och djur. För att kunna utarbeta handlingsplaner för hur dessa arter ska bekämpas, och vilka av dem som vi bör inrikta oss på, underlättar... (2009-05-25)

Bättre samförvaltning av renbetet möjlig

Överallt på jorden, där det finns naturresurser med fler intressenter, uppstår konflikter. Ett sådant exempel är de nordliga skogarna, som renägarna och skogsägarna utnyttjar parallellt, men med olika syften. Camilla Widmark vid SLU i Umeå pekar i sin doktorsavhandling på att de samråd som bildades 1979 inte fungerar bra. Det beror bland annat på att lavresursen är knapp och att markanvändningen... (2009-03-25)

Hampbetong till husbygget

När man kombinerar hampa med kalk och cement får man ett sammansatt byggmaterial som kallas hampbetong. Det är ett material med många fördelar, t.ex. bra termisk och akustisk isoleringsförmåga och liten miljöpåverkan, men det måste kombineras med en bärande trästomme när man bygger väggar. Det kan också användas till takisolering och som golvmaterial. Paulien de Bruijn vid SLU i Alnarp har i sitt... (2009-03-24)

Ett helt landskap för djuren

När nya vägar och järnvägar planeras måste även landskapets helhet beaktas. Vägnätet skapar barriärer i djurens "gröna infrastruktur". Ju mer uppstyckat landskapet blir desto svårare får olika populationer att överleva. Till slut når fragmenteringen en kritisk gräns och djuren försvinner från platsen. I takt med denna försämring för djuren försvinner rekreationsvärdet för människorna. Detta problem... (2008-11-25)

Järn orsakar nedbrytning av Vasas trä

Under tiden på botten i Stockholms hamn ansamlades stora mängder järn- och svavelföreningar i virket på regalskeppet Vasa. Sedan år 2000 har man sett att det sker förändringar i träet som kan hota skeppets stabilitet. Först trodde man att det var svavlets omvandling till svavelsyra som var den stora boven i dramat, men nu visar det sig att det är järnet från skeppets sönderrostade bultar och kanonkulor... (2008-10-15)

Småskalig mat hittar inte fram

Om den lokala och regionala maten ska kunna hävda sig på marknaden måste enligt en SLU-rapport flera insatser göras. Det rör sig om såväl nationell samordning på olika nivåer som bättre informationsutbyte mellan producenter och handel samt förbättrade livsmedelskontroller. Framför allt krävs det effektiva lösningar på transportlogistiken. Två projekt vid SLU-institutionerna för livsmedelsvetenskap... (2008-09-15)

Musslor renar bäst i salta hav

Östersjön lider av övergödning som beror på mänsklig verksamhet. Ökande halter av kväve och fosfor ökar produktionen av alger. På den svenska västkusten odlas redan blåmusslor som lever av att filtrera växtplankton (alger) från vattnet. När de skördas motverkas övergödningen. I Östersjön växer musslorna långsammare på grund av lägre salthalt, vilket gör reningsåtgärden mindre kostnadseffektiv där.... (2008-09-15)

Gröna tak för många behov

Vegetationstäckta tak, s.k. gröna tak har anlagts i Sverige i snart 20 år. Det viktigaste argumentet för att anlägga gröna tak har, förutom det rent estetiska motivet, varit deras påverkan på den urbana hydrologin. Tobias Emilsson vid SLU i Alnarp beskriver här sina rön från studierna på försökstak på Augustenborg i Malmö. Studierna har visat att man får en dramatisk effekt på den årliga avrinningen... (2008-09-05)

Vägsalt försämrar åkerns struktur

Vintersaltning av vägar med natriumklorid förorenar inte bara grundvattnet, det försämrar också markstrukturen på intilliggande åkermark. SLU-forskarna Ararso Etana och Tomas Rydberg har visat att markstabiliserande joner, som kalcium, byts ut mot natrium från saltet, vilket förstör jordstrukturen. Dessutom kan marken förlora växtnäringsämnet kalium genom jonbyte. Effekten visar sig inte på en gång... (2008-06-13)

Skatt gynnar ”ren” teknik

Med nuvarande teknik för uppvärmning, bilmotorer m.m. blir det mycket svårt att uppnå stora utsläppsminskningar av koldioxid. Man kan inte bara anta att folk slutar att resa, belysa och värma sina hem för att uppnå besparingsmålen. Redan existerande, ny och ”ren” teknik kan emellertid ges större spridning på bekostnad av den gamla, ”smutsiga” tekniken genom koldioxidbeskattning. Men frågan är hur... (2008-04-04)

Svenska lamm i större flockar

Den svenska lammköttsproduktionen har ökat under senare år, medan produktion av nöt- och griskött minskat. Men trots det är lammproduktionen fortfarande liten och småskalig. Endast 40 procent av det lamm- och fårkött som konsumeras i Sverige har producerats inom landet och bara 30 procent av besättningarna har mer än 25 tackor. Stora fårbesättningar kan bli lönsamma om gårdens förutsättningar är de... (2008-03-10)

Storskalig skogsmarkskalkning inte lönsam

En möjlig åtgärd för att minska försurningens negativa effekter är kalkning av skogsmark. Genom att sprida kalk på marken höjs pH-värdet och halterna av metaller som löses ut ur marken på grund av försurningen minskar. Nu har forskare vid SLU har undersökt de samhällsekonomiska konsekvenserna av skogsmarkskalkning i olika scenarier, till exempel vid olika räntesatser. De har också jämfört med konsekvenserna... (2007-11-26)

Ser stora världen i den lilla byn

”Det är märkvärdigt. Hon känner världen bara genom det dagliga livet i sin by. Genom att känna byn i grunden tycks hon känna världen!”. Agatha Christie om Miss Marple. Man kan alltså förstå stora skeenden i samhället genom att läsa av livet i den lilla skalan. Detta stämmer väl överens med hur den nya professorn i landsbygdsutveckling, Ann-Kristin Ekman, ser på sin forskning vid institutionen... (2007-05-28)

Svenskarna värderar miljön högt

Mer än 90 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att satsa skattepengar på miljö och naturvård. Det är ett av resultaten från en studie om hur svenskar värderar riksdagens miljökvalitetsmål. Hur viktiga anser svenska folket att miljön och naturvården är i förhållande till hälso- och sjukvård, barnomsorg, polisväsende och andra samhällsfunktioner? Frågan är i högsta grad berättigad, eftersom... (2007-03-13)

Dyr kväverening av Östersjön

Ing-Marie Gren vid Institutionen för ekonomi på SLU har tillsammans med Katarina Elofsson på jordbruksdepartementet utvärderat de åtgärder som gjorts för att minska Sveriges kvävebelastning på Östersjön. Utvärderingen visar att kvävereningen kunde ha blivit mycket mer kostnadseffektiv om andra åtgärder valts. Kostnaden för de miljöpolitiska åtgärder som genomförts efter år 1995 för att minska kvävetillförseln... (2007-03-08)

Samkörda livsmedel sparar miljön

Jordbruksprodukter och slaktdjur körs på energikrävande sätt till kvarnar, slakterier och andra uppsamlingsställen. Färdigproducerade livsmedel körs från industrier till butikslager och enskilda försäljningsställen. Tillsammans utgör dessa livsmedelstransporter en stor belastning för miljön. David Ljungberg vid SLU har undersökt hur man skulle kunna effektivisera de vanligaste flödena och transporterna.... (2006-11-16)

Elda säkert med pellets i pannan!

Om vi hanterar och omvandlar biomassan från skog och åker effektivt skulle vi kunna täcka en stor del av energibehovet i Sverige. Med bättre planering av biobränsleeldad uppvärmning i bostäderna kan vi undvika hälsoproblem i samband med röken. Dessa forskningsresultat från SLU visar att vi bör kunna öka vår biobränsleanvändning utan problem. Bioenergi är ett hett forskningsämne, speciellt när oljan... (2006-09-07)

Bränsle av vete och raps

Att odla vete och rapsfrö är idag ofta olönsamt, men av vete kan man framställa etanol, och ur rapsfrö kan man utvinna rapsolja och rapsmetylester. Frågan är om produktion av sådant motorbränsle kunde vara ett lockande alternativ för lantbrukarna. Sven Bernesson vid institutionen för biometri och teknik har visat att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma,... (2006-09-06)

Barn behöver hemliga platser

Barn mår bra av att vara ute och röra på sig. Tack vare nya metoder att studera barns lek börjar vi veta mer om hur barns utemiljö i städerna bör vara utformad. Lekplatsen ska vara stor, lummig och kuperad. Den bör också innehålla "ostädade" stråk där barns egna platser och hemliga kojor får finnas. Barn som vistas mycket ute får bättre motorik och fantasi, rör sig mera och koncentrerar sig bättre... (2006-06-16)

Bildskapande studenter pluggar bättre

Att göra en akvarell av en föreläsning i mikrobiologi kan öka förståelsen av lektionens innehåll. Det menar Ylva Dahlman som har ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt att studera hur studenter förbättrar sin ämnesförståelse och problemlösande förmåga genom att arbeta med bilder. Studenterna får ökat självförtroende, utvecklad problemlösningsförmåga och nya sätt att iaktta omvärlden. De värderar... (2006-05-08)

Få fejningsskador på vinterbetet

När renarna vistas i skogsområden neråt kusten under höst och vårvinter, fejar de sina horn mot plantor och träd. Omfattningen av de skador som då uppstår har nu kartlagts i ett examensarbete av Åke Johansson vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU i Umeå. Fältmätningarna är gjorda på 17 bestånd med tall- eller contortaplantor, slumpmässigt valda inom tre vinterbetesområden... (2006-05-08)

Rådslag utvecklar landsbygden

Jord- och skogsbruket producerar inte längre bara varor som foder, föda och fibrer utan också värden som rekreation, biologisk mångfald, landskapsbild och kulturmiljöer. Hittills har man inte kunnat påverka utvecklingen av landsbygden via kommunala instanser eftersom det är produktionen av varor som har styrt. Konflikterna mellan olika intressen är störst i den tätortsnära landsbygden. Ole Reiter vid... (2006-05-05)

Är alla biobränslen klimatvänliga?

Etanol som biobränsle är kanske inte så förnybart som vi tror. För att producera biobränslen åtgår en mängd icke-förnybara resurser i form av arbete från maskiner, människor och natur. Torbjörn Rydberg vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, arbetar med emergianalyser*. Han visar att den resursinsats som krävs via aktiviteter i samhället för att få användbart biobränsle från spannmål är cirka tio... (2006-04-25)

Unika stadsplaner från 1600-talet

Stadsplaneringen under den svenska stormaktstiden speglar den tidens politiska och ekonomiska utveckling och omvälvande samhällsförändringar. I allt detta spelade städerna en central roll. Efter en försiktig början under Gustav Vasas tid kom en första lite större grupp stadsplaner under 1580-talet, men den stora uppgången inleddes vid 1600-talets början och nådde en markant kulmen under 1640- och 1650-talen.... (2006-04-18)

Ny syn på odling i skolan

Skolträdgårdar är nygamla pedagogiska verktyg med rötter i den gamla folkskolan. För att en skolträdgård ska fungera väl fordras såväl grundläggande fysiska förutsättningar för odling (jord, gödsel, vatten, inhägnader etc.), som kunskaper om odling. Det är inte självklart att man som pedagog har detta. Petter Åkerblom skriver i sin avhandling vid SLU att samverkan med aktörer utanför skolan kan bidra... (2006-04-18)

Björklöven berättar

Meteorologerna använder sig av flera mått som kompletterar dygnsmedeltemperaturen och nederbörden för att beskriva vädret och klimatet, exempelvis islossningen. Nu har de fått ett mått till - björkindex. Vid SLU i Umeå, "Björkarnas stad", har man fastställt ett objektivt sätt att fastställa det datum då björkbladen, inklusive knoppfjäll, i genomsnitt överstiger 20 mm . Detta kallas "Björklövssprickning... (2006-04-13)

Blågula livsmedel i ropet

Den svenska matexporten har trefaldigats sedan EU-inträdet och står nu för ca en femtedel av livsmedelsbranschens totala omsättning. Exporten gynnar både livsmedelsindustrierna och det konkurrensutsatta svenska jordbruket. Carolin Fransson pekar i ett examensarbete från SLU på att livsmedelsexporten går bättre om man säljer unika produkter med lång hållbarhet i anpassade förpackningar för de olika... (2006-04-06)

Öppna gränser viktiga för forskningen

- Mitt patos är att försvara den biologiska allemansrätten. Alla länder är mer eller mindre beroende av varandra. Forskare Carl-Gustaf Thornström, Centrum för biologisk mångfald (CBM), kämpar både mot internationell lagstiftning och mot multinationella företags försök att monopolisera genetiska resurser. Samtidigt som stora läkemedelsbolag och lantbruksföretag försöker patentskydda allt fler grödor... (2006-03-17)

Renbete eller skogsbruk?

Renarna behöver ha tillgång till stora arealer lavrik skog för sitt vinterbete. Efter en kalavverkning försvinner lavarna fort och det tar mycket lång tid för lavtäcket att återbildas. Wenchao Zhou vid SLU har i en samhällsekonomisk studie provat olika matematiska modeller för att beräkna hur ekonomin för skogs- respektive rennäring påverkas av olika tänkta åtgärder. Syftet är att finna en optimal... (2006-03-10)

Toa-avfall blir hygiensk gödsel

800 miljoner människor i världen lider av undernäring och 2,6 miljarder saknar bra sanitära förhållanden. Om urin och fekalier sorteras och görs smittfria kan de användas för att gödsla grödorna. Skördarna ökar och hygienen och livsmiljön förbättras. - Människor världen över strävar efter vattenspolande toaletter, säger Håkan Jönsson vid institutionen för biometri och teknik. Det är status att ha... (2006-03-07)

Fler artiklar i kunskapsbanken