Höstligt pollen med nytt ogräs
Malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia, är ett invasivt ogräs som blommar i augusti–september och som därmed förlänger pollensäsongen med flera månader för allergikerna. Arten kommer ursprungligen från Nordamerika med orent vallutsäde och har nu fått ordentligt fäste i Tyskland, Polen och Baltikum. Till Sverige kommer malörtsambrosia huvudsakligen via fågelfröblandningar från Ungern, och växer gärna...
(2012-10-19)
Utforskar hormonfel med hundgenetik
Många äldre hundar drabbas av en autoimmun sköldkörtelrubbning ( lymfocytär thyroidit ), Symptomen uppträder oftast först i hundens medelålder (6–7 år) då de redan har hunnit gå i avel. Om dessa sköldkörtelrubbningar kunde upptäckas tidigare inom de mest drabbade raserna, t.ex. riesenschnautzer och hovawart, skulle sjukdomsfrekvensen kunna minskas. Denna hormonsjukdom har starka samband med en liknande...
(2012-09-05)
Jämnt flöde kan minska slaktstress
Vid slakt av nötkreatur är belysning och inredning betydelsefulla faktorer – djuren ska inte behöva halka på hala eller slitna golv eller stoppas upp av en tvär krök eller nivåskillnader. Skötarnas attityd och beteende gentemot de djur som ska drivas spelar också stor roll för deras stressnivå, allt enligt tidigare forskning.
(2012-09-03)
Fruktens jästdoft lockar mest
Fruktflugor som svärmar runt en skål med frukt är ditlockade mer av den jästsvamp som finns på frukten än av fruktens egen doft. Det är doftforskare vid SLU Alnarp som står bakom denna upptäckt, som innebär att begreppet växt-insektsinteraktioner måste vidgas till att innefatta även mikroorganismer. Frukt är inte bara substrat för insekter och deras avkomma utan också för olika mikroorganismer, t.ex....
(2012-09-03)
Oordnad trädgård ger harmoni
Människor med utmattningssyndrom återhämtar sig snabbt när de har fått vistas en tid i SLU:s Rehabiliteringsträdgårdar i Alnarp. Det trädgårdsrum som innehåller både bärbuskar och ogräs är mest uppskattat bland patienterna. Patrik Grahn vid institutionen för landskapsplanering berättar mer:
(2012-06-14)
Fiskar sprider smitta från orenat vatten
Städer och animalieproduktion alstrar bakterieförorenat avloppsvatten som påverkar dricksvattnet och vattenmiljön. Och smittan känner inga gränser – fiskar får exempelvis i sig antibiotikaresistenta bakterier och simmar vidare med dem till andra vatten.
(2012-06-14)
Hundar avslöjar risk för ärftliga sjukdomar
Hos starkt inavlade hundraser spårar professor Göran Andersson gener som ökar risken att drabbas av olika ärftliga sjukdomar, t.ex. cancer. Unika svenska databaser och omfattande samarbeten gör det möjligt att utforska komplicerade genetiska samband, liksom kopplingen till människans sjukdomar.
(2012-06-14)
Svampar och musslor till den odlade laxen
Odlad fisk (lax, torsk m.m.) kräver mycket foder som idag görs till tre fjärdedelar av mer eller mindre hotad, havsfångad fisk. De kan dock lika gärna födas upp på ett foder som till hälften består av protein och fett från mikroorganismer och/eller musslor. Enligt SLU-forskare är vi på god väg till en hållbar fiskodling även av rovfiskar.
(2012-04-25)
Spindeltråd till kirurgisk söm
Spindeltrådar är ett mycket starkt och elastiskt biomaterial som kan användas till allt från kirurgisk söm till skottsäkra västar. Forskare vid SLU har nu tagit reda på hur spindeln gör när tråden bildas. Proteiner bildas i löslig form i en körtel i spindelns kropp. När de passerar genom trådkanalen sänks pH från 7 till 6 och tråden bildas. Spindeltråd kan fabriceras med hjälp av tarmbakterien Escherischia...
(2012-04-17)
Östrogener via mjölken?
Det finns ämnen i växter som liknar de könshormoner som finns hos däggdjur. De kallas fytoöstrogener och de kan binda till samma receptorer som däggdjurens könshormoner och blockera eller inducera en reaktion.
(2012-03-22)
Välskött hemkompost klimatvänligare än storskalig
Kompostering av hushållsavfall innebär att växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas avgår, vilket gäller både hemkompostering och kommunal hantering. Det vore rationellt om hemkompostering kompletterade den storskalig komposteringen i högre grad, eftersom utsläpp från transporten av matavfallet då bortfaller. Dessutom visar nya undersökningar vid SLU att hemkompostering ger mindre utsläpp...
(2012-03-13)
Mottlarvers gnag störs av myggangrepp
Myggor agerar som så kallade mikropredatorer (mikrorovdjur). Det innebär att deras byten inte dör när de sugit blod från dem, men predationen kan få andra, ekologiska konsekvenser. Gulafebernmyggan, Aedes aegypti , angriper ibland larver av det egyptiska bomullsmottet, Spodoptera littoralis , och suger blod från dem när det inte finns ryggradsdjur i närheten. Nu har forskare vid SLU i Alnarp sett att...
(2011-12-15)
Gnagare sprider sjukdomar i stallet
Smågnagare utgör en risk för att djur och människor ska smittas av sjukdomar. Ett historiskt exempel på detta är pestbacillen som under 1300-talet spreds av svartråtta och som dödade 25 miljoner människor i Europa.
(2011-11-24)
SLU:s sorkfeberprognos nu varje år
Zoonoser är sjukdomar som sprids från djur till människa. Vid SLU finns en bred kompetens inom området, bland annat studeras förekomst och spridning av sorkfeber, harpest, rävens dvärgbandmask och den fästingburna sjukdomen TBE.
(2011-09-27)
Fisk och fläsk i vietnamesiska kretslopp
Tillsatser av probiotiska bakterier och jäst i grisfoder kan minska behovet av antibiotika i vietnamesisk grisuppfödning. Dessutom kan fiskmjöl i grisfodret ersättas med ensilerat billigt fiskrens från lokala fiskodlingar. Även fiskodlarna kan utnyttja lokala råvaror och restprodukter bättre, bl.a. räkhuvuden.
(2011-09-08)
Minskat butikssvinn bra för miljön
Definitionen på matsvinn är livsmedel som hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Matsvinnet kan årligen uppgå till mellan 2 och 4 procent av en livsmedelsbutiks ekonomiska omsättning.
(2011-09-05)
Spolmask ökar hos frigående värphöns
Hönsparasiten spolmask, Ascaridia galli, har spridits dramatiskt sedan förbudet mot konventionella, oinredda hönsburar blev fullt genomfört år 2005.
(2011-09-05)
Från vägdamm till diabetesmedicin
Vägdamm består ofta av mycket små, så kallade nanopartiklar av metalloxider. Hittills har man inte vetat vad som händer i kroppen när vi andas in dem, men nu har Gulaim Seisenbaeva och Robert Pazik vid SLU visat att metalloxiderna starkt binds till fosfat- och fosfonatgrupper. Sådana grupper finns bland annat i cellmembranen. Fosfolipider i cellmembran och fosfoproteiner bäddar in metalloxiderna i...
(2011-06-21)
Svenskar tycker om frukt och grönt
Konsumtionen av grönsaker har ökat med 80 procent, men folk köper bara 18 procent mer färsk frukt än för trettio år sedan.
(2011-06-20)
Mörare biff utan syre i paketet
Nötkött smakar olika beroende på hur det har paketerats. Åsa Lagerstedt Norström vid SLU har i sitt doktorsarbete jämfört kvaliteten på nötkött som förvarats i olika typer av förpackningar.
(2011-05-23)
Närmiljön i barns ögon
Två kommuner har redan gjort det – använt barnkartor i GIS för att ta reda på hur barn upplever sin utemiljö.
(2011-04-04)
Smittfri persilja med rent vatten
Råa grönsaker från svenska odlingar har någon gång under senare år befunnits varit bärare av den aggressiva tarmbakterien EHEC*. Om grönsaksodlingar bevattnas med ytvatten, som råkar vara förorenat med EHEC, försvinner inte smittan så snabbt, enligt en studie som gjorts vid SLU i Alnarp.
(2011-03-29)
Rågdiet gav lägre psa-värden
Efter sex veckors konsumtion av fullkorns- och kliprodukter av råg minskade det så kallade psa-värdet hos män med prostatacancer. Halten av detta protein brukar öka när en prostatatumör växer. Det kan ha att göra med att rågdieten minskar insulinhalterna, tror Rikard Landberg vid SLU, en av forskarna bakom studien, som publicerats i Journal of Nutrition.
(2010-12-13)
Foderkontroll ger friska svin och höns
Salmonella är en zoonos* som främst kommer in i svin- och fjäderfäbesättningar via importerat foder. I en SLU-undersökning av kontaminering i importerat foder visade det sig att bakterien var vanligt förekommande i importerat foder – i 15 procent av sojamjölet och i 10 procent av rapsmjölet.
(2010-09-16)
Nordliga blåbär nyttigare
Blåbär, Vaccinium myrtillus, finns i överflöd ute i våra skogar, men endast några få procent tas tillvara i hemmen och i livsmedelsindustrin.
(2010-09-16)
Mastceller påverkar många sjukdomar
Mastceller är en sorts vita blodkroppar som finns i flera av kroppens vävnader, men extra rikligt i t.ex. hud, lungor och mag–tarmkanal. De är mest kända för att bidra till skadliga allergiska reaktioner och kan försämra sjukdomsförloppet vid t.ex. cancer, reumatism, ms, hudinflammationer och åderförkalkning.
(2010-09-16)
Mix av ämnen stör hormonproduktion
Hormonstörande ämnen finns i maten vi äter, i läkemedel, i bekämpningsmedel och i miljöföroreningar. De kan exempelvis störa vår fortplantningsförmåga, vår hälsa och den tidiga utvecklingen i moderlivet.
(2010-06-18)
En lövskog nära dig
I dagens samhälle lever många med ett ständigt stresspåslag av hormonerna kortisol och adrenalin. Men folk som har nära till en lövskog där de bor, eller som brukar göra långa promenader i en skog i rekreationssyfte, upplever inte i lika hög grad att de är stressade. Detta framkom i en enkätundersökning vid SLU i Alnarp. Tre tusen slumpvis utvalda personer i Skåne och Blekinge hade valts ut, och av...
(2010-04-09)
Tufft för bonden med lägre gränsvärde för kadmium
Jan Eriksson, forskare vid SLU, presenterade nyligen sin rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”. – Intaget av kadmium via mat är idag lite för stort vilket innebär en hälsorisk för utsatta personer. Nivåerna i framförallt vete behöver därför sänkas. Hur omfattande åtgärder som måste vidtas beror på hur mycket man vill minska kadmiumhalten i mark och gröda,...
(2009-12-02)
Proteinteknik vapen mot Alzheimer
Genom att tillföra ett konstgjort protein till blodet skulle man i en framtid kunna förhindra att demenssjukdomen Alzheimer bryter ut.
(2009-11-24)
Kommunalt intresse för närodlat
Staden får idag det mesta av sin mat, material och energi från andra platser än sitt närområde. Hittills har det i ett kortare tidsperspektiv varit billigt och effektivt att skilja produktionen från konsumtionen geografiskt. I samband med att oljan inte längre kan utvinnas i samma omfattning som tidigare förväntas den bli kraftigt dyrare. En större andel lokal primärproduktionen av livsmedel och...
(2009-11-17)
Afrikanska kvinnor offer för jordhunger
Det stora behovet av livsmedel och bränsle ökar konkurrensen om mark och vatten i världen. Då kommer fattiga, afrikanska kvinnor i kläm. Livsmedelskrisen under 2007 och 2008 dök upp samtidigt med klimatfrågan i den rika delen av världen. Man uppskattar att biobränsleproduktionen svarade för 30 procent av uppgången i spannmålspriserna under dessa år. Den ökande efterfrågan på biobränsle är delvis...
(2009-10-22)
Ekokor lika friska och fruktsamma
Hälsan hos kor i ekologiska och konventionella besättningar är i stort sett likvärdig. De behandlas ungefär lika ofta för juverinflammation och blir dräktiga i lika hög grad. Det framgår av en avhandling från SLU, i vilken juverhälsa, sammanlagd sjuklighet, fruktsamhet, livslängd och ämnesomsättning jämfördes. Tanken med ekologisk mjölkproduktion är att en lägre mjölkavkastning i kombination...
(2009-10-21)
Lysande nanopartikel som kontrastämne
Självlysande partiklar kan hjälpa oss att studera processer i levande material, både i växter och i djur. Upptäckten kan komma att få betydelse inom medicinen och inom växtfysiologin, t.ex. när man vill se hur olika delar av organismen växer och hur tumörer eller kroniska inflammationer uppstår. Kemister vid SLU har lyckats framställa nanopartiklar av bariumtitanat, bara fem nanometer stora. Partiklarna...
(2009-06-22)
Sortskillnader för äppelallergier
Allergenet i björkpollen liknar det som finns i äpple. Allergiska personers antikroppar mot björkpollen reagerar därför ofta även på proteinet i äpple, Mal d 1. Det är endast färska äpplen som allergikerna måste undvika, eftersom allergenet är värmekänsligt. Allergin yttrar sig som intensiv klåda i munnen och halsen. Vid SLU i Balsgård har man karakteriserat svenska äppelsorter för att se hur allergena...
(2009-05-25)
Bättre mjölk för ost och fil
Konsumenten efterfrågar mer av förädlade mjölkprodukter, t.ex. ost och yoghurt, medan konsumtionen av vanlig mjölk stadigt minskar. För att kunna göra bra ost- och filprodukter krävs dock en bättre proteinsammansättning i mjölken. Forskare vid SLU i Uppsala har nu kommit fram till att man med avel kan anpassa kons mjölk med avseende på mjölkproteinets sammansättning, så att den lämpar sig bättre...
(2009-05-07)
Biomarkörer för koll på fullkornsintag
Fullkorn anses vara bra för hälsan och myndigheter både i Sverige och andra länder uppmuntrar till ett ökat intag. De positiva hälsoeffekterna bevisas främst av epidemiologiska studier, där personer med högt fullkornsintag bl a har visat sig löpa minskad risk att drabbas av hjärtsjukdom och typ 2 diabetes.
(2009-04-24)
Katt möjlig miljöindikator
Giftstruma, hypertyreos, är en ny sjukdom hos katt och den blir allt vanligare. Den har troligen ett samband med miljöfaktorer. Bromerade flamskyddsmedel (PBDE), som förekommer i textilier, möbler, mattor, madrasser och elektronisk utrustning är föreslagna att vara orsaken, eftersom det finns en strukturlikhet mellan dem och sköldkörtelhormonet tyroxin. Ett litet antal katters serum har undersökts...
(2009-04-02)
Raffinerad olivolja bäst till fritering
Kommersiella chipsprodukter och pommes frites innehåller nedbrytningsprodukter från växtsteroler, enligt en doktorsavhandling från SLU i Uppsala. Växtsteroler är kemiskt nära besläktade med kolesterol, vars nedbrytningsprodukter kan bidra till uppkomsten av åderförkalkning och cancer. Halterna av nedbrytningsprodukter var högst i pommes frites från restauranger, något lägre i potatischips och lägst...
(2009-03-24)
Smarta kapslar skyddar bakterien
Probiotiska bakterier, vacciner och antiinflammatoriska läkemedel kan snart levereras i skyddande kapslar som bryts ner och avger sitt innehåll till kroppen i förutbestämd takt. Kommande användningar för inkapslingstekniken kan också bli till växtskyddsmedel, marksaneringspreparat, hudkrämer och vattenbaserad målarfärg. Forskare vid SLU:s institution för kemi har kommit på en ny teknik för inkapsling...
(2008-12-16)
Etnobiologiska tips för snapskryddning
– Under de senaste decennierna har kryddning av brännvin blivit ett mycket populärt nöje, berättar Håkan Tunón vid Centrum för biologisk mångfald.. Numera är det vanligt med brännvinsprovning, kåserande föredrag och studiecirklar i ämnet Tillsammans med Cecilia Wånge har Håkan skrivit ett särskilt kapitel om brännvinskryddning i boken ”Människan och floran: etnobiologi i Sverige 2” som CBM gav ut...
(2008-12-12)
Rejäl frukost förbättrar folatstatus
Folsyreberikning av livsmedel sker inte i Sverige och ett förslag att dela ut gratis folattabletter till gravida har förkastats. Men hur ska behovet täckas? Cornelia Witthöft och Veronica Öhrvik vid SLU beskriver här sin forskning på hur människokroppen absorberar folater från olika livsmedel. Med folsyraberikat bröd eller med en bra frukost kunde folatstatusen förbättras avsevärt. Folat behövs för...
(2008-10-10)
Bäckenhängning ökar mörheten i nötkött
De viktigaste kvalitetsegenskaperna för smakupplevelsen av kött är mörhet, saftighet och smak. Av dessa är det mörheten som har störst variation och som många gånger kan ge upphov till missnöje hos konsumenter. En stor variation i mörhet, kan göra att konsumenterna inte kan lita på att de får samma kvalitet varje gång de köper en detalj, och en missnöjd kund, köper inte gärna samma produkt igen. Därför...
(2008-09-22)
Småskalig mat hittar inte fram
Om den lokala och regionala maten ska kunna hävda sig på marknaden måste enligt en SLU-rapport flera insatser göras. Det rör sig om såväl nationell samordning på olika nivåer som bättre informationsutbyte mellan producenter och handel samt förbättrade livsmedelskontroller. Framför allt krävs det effektiva lösningar på transportlogistiken. Två projekt vid SLU-institutionerna för livsmedelsvetenskap...
(2008-09-15)
Mårdhundar ska hindras att etablera sig
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis det inhemska fågellivet om den etablerar sig i Sverige. Dessutom kan den sprida allmänfarliga sjukdomar som rabies. Naturvårdsverket satsar i höst på ett pilotprojekt som ska ta fram metoder för att upptäcka invandrande mårdhundar. Projektet leds av Fredrik Dahl och P-A Åhlén inom SLU:s program Vilt och drivs i samarbete med Naturvårdsverket,...
(2008-09-01)
Få mårdhundar hittills i Sverige
Mårdhunden är en främmande art för Europa som visat sig orsaka stor ekologisk skada i de länder där den etablerat sig. I Sverige har mårdhunden bara förekommit sporadiskt men de senaste åren har antalet observationer ökat markant. Denna ökning är en effekt av det senaste deceniets milda vintrar. Arten mårdhund ( Nyctereutes procyonoides ) är en halvakvatisk räv som ursprungligen kommer från Asien....
(2008-09-01)
Många svenskar äter vilt
En av fem svenskar har ätit viltkött den senaste månaden. Det bidrar till att skapa en positiv inställning till jakt bland svenskarna. Stödet för jakt hos allmänheten har inte minskat sedan 1980-talet. Tvärtom visar den senaste undersökningen från år 2001 att stödet ökat från 72 till 80 procent. Varför är det så? Köttet kan vara nyckeln till acceptansen. Svenskarna verkar acceptera jakt på vilda djur...
(2008-08-19)
Få lingon i år
Årets prognos för lingontillgången i landets skogar lingon pekar på ett svagt lingonår, särskilt i Götaland. Men även i Svealand och Norrland är tillgången sämre än vanligt. – Lingonen tycks i likhet med blåbären ha lidit av torkan på försäsongen i Götaland och Svealand, säger Ola Langvall, som ansvarar för bärobservationerna på SLU:s skogliga försöksparker. En stor andel av blommorna utvecklades inte...
(2008-08-19)
Hundens mage i balans
Att hundars magar är i balans är lika viktigt som hos människor. Hundar kan drabbas av magkatarrer och andra problem i mage och tarm. Men det är sällan man kommer fram till orsaken till att en hund drabbas av kroniska kräkningar och diarreer. Det vanliga är att hunden behandlas med olika mediciner eller sätts på särskild diet. Eftersom hundens magsäck erbjuder en sur miljö med lågt ph-värde är...
(2008-07-31)
Myggan går efter doft och smak
Mygghonor använder sig nästan uteslutande av doft- och smaksignaler för att finna och identifiera lämpliga blodvärdar. Myggor är mer eller mindre specialiserade och suger blod från kor, hästar eller människor. Myggors doft- och smaksystem studeras av en forskargrupp vid avdelningen för kemisk ekologi, SLU i Alnarp. Med hjälp av kemiska analysmetoder samt elektrofysiologiska och molekylära tekniker...
(2008-07-30)
Facit för årets blåbärsprognos
SLU:s prognos om tillgången på blåbär i början av juli pekade mot ännu ett bra blåbärsår i Norrland men att utfallet skulle bli sämre i de södra delarna av landet. Forskarna har nu reviderat årets prognos. – Efter att bären börjat mogna ser vi att mängden blåbär i Götaland och Svealand blev något större än prognosen förutspådde och i Norrland blev det mer som ett normalår, inte det rekordår för blåbären...
(2008-07-08)
När immunförsvaret sviktar
Hundars immunförsvar är lika komplicerat som hos människor. Plötsligt kan en hund drabbas av en rad olika sjukdomar som kan bero på störningar i immunförsvaret. Dessa sjukdomar kallas för autoimmuna. –Det handlar om att immunförsvaret överreagerar mot någon vävnad eller del i kroppen som man normalt ska tåla. Vilken vävnad det handlar om, styr sedan vilken sjukdom som utvecklas, till exempel vissa...
(2008-04-25)
Sjukare djur i ändrat klimat
I ett varmare och fuktigare klimat kommer även lantbrukets husdjur att drabbas av mer värmestress och fler och nytillkomna infektionssjukdomar, siar professor Ulf Magnusson vid institutionen för kliniska vetenskaper. En del av dem är zoonoser, som sprids mellan djur och människa.
(2008-04-02)
Sesamfrön förbättrar odlad lax
Fiskodling står för den största ökningen av animalieproduktionen globalt sett. Fodret till odling av kallvattensarter som lax och regnbåge baseras på marina råvaror, bland annat sill, skarpsill och lodda. Redan nu är produktionen så hög att man delvis använder växtoljor i fiskfoder, något som sannolikt kommer att ske i ännu större utsträckning i takt med att produktionen av odlad fisk ökar. Forskare...
(2007-11-06)
Växters försvar liknar djurens
Nya kunskaper om immunsystemen kan i förlängningen öka möjligheterna att bota sjukdomar hos växter och djur. SLU-genetikerna Jens Staal och Christina Dixelius har nu sammanställt vetande om hur immunförsvaret har utvecklats i växter och djur.
(2007-09-25)
Fortplantning störs av kemikalier
Tvekönade fiskar, sterila sälar, förtunnade äggskal hos rovfåglar och minskat spermieantal hos män i västvärlden. Fenomen som hotar djurs och människors förmåga att fortplanta sig väcker stor uppmärksamhet och oro. Ur biologisk synvinkel är fortplantningssystemet det kanske allra viktigaste fysiologiska systemet. I första hand för vars och ens möjligheter att få egen avkomma. Men också på ett mer...
(2007-09-24)
Efterfrågade bärprognoser
Sedan 2006 gör SLU prognoser för tillgången av blåbär och lingon i Sverige. Bärprognoserna görs i början på juli och ger en översiktlig bild av bärtillgången i respektive landsände. Inspirationen till satsningen kommer från Finland. Där har ett liknande system med bärprognoser blivit mycket uppskattat av allmänheten. Bärprognoserna bygger på en kombination av fältobservationer och erfarenheter. I SLU:s...
(2007-09-04)
Ännu nyttigare äpplen
Personer som är allergiska mot björkpollen är ofta känsliga även mot äpplen. De vanligaste allergiska reaktionerna när man ätit äpple är att det kliar i munnen, och att läpparna, tungan och halsen svullnar. Men alla sorters äpplen ger inte lika kraftiga reaktioner. Det beror på att olika sorter innehåller olika mängder allergiframkallande proteiner. Professor Hilde Nybom och hennes medarbetare på Kärnområdet...
(2007-08-20)
Fenolrika bär befrämjar hälsan
I frukter och bär bidrar fenolerna mest till hälsoeffekten. Speciellt höga halter av fenoler har bär som slånbär, nypon och slånaronia. Forskare vid SLU kartlägger i ett samverkansprojekt den antioxidativa effekten av många frukter och bär. Jordgubbssorter som Elsanta och Honeoye visade sig exempelvis ha högre halter av antioxidanter än Sengana och Bounty. Frukter och i synnerhet bär är rika på kostfibrer,...
(2007-05-02)
Varifrån ska vi ta köttet?
När kunden väljer svenskt kött i affären istället för importerat kan det ge positiva miljöeffekter, beroende på var i Sverige djuren föds upp. Olika produktionssätt ger dock mycket olika miljöpåverkan, enligt SLU-forskaren Karl-Ivar Kumm. Han har beskrivit miljökonsekvenserna för köttproduktion i olika delar av Sverige och i några andra länder. Nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd är...
(2007-04-03)
Svenska gmo-regler på väg
Det krävs föreskrifter om odlingsavstånd och liknande för att hindra genetiskt modifierade (gmo) grödor från att förorena gmo-fria grödor. Man måste också försäkra sig om att gmo-grödor inte sprider sig till omkringliggande natur och att man kan spåra eventuell gmo-inblandning i livsmedel. De ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av denna samexistens beskrivs nu utförligt i rapporten "Lantbruk...
(2007-02-02)
Prionrön från får och ko
Galna kosjukan och de två fårsjukdomarna Nor98 och scrapie angriper nervsystemet hos drabbade djur. Dessa sjukdomar orsakas av proteiner, som finns hos alla ryggradsdjur, och som under vissa omständigheter kan förändras i sin struktur. Sådana så kallade prioner orsakar då dödliga sjukdomar. Mikael Klingeborn vid SLU har i sitt doktorsarbete funnit att den nyupptäckta fårsjukdomen Nor98 troligen beror...
(2007-02-01)
Små spenatblad är nyttigare
Babyspenat kallas den salladsprodukt som består av de späda bladen av spenat ( Spinacia oleracea ). Innehållet av bioaktiva ämnen, antioxidanter, är relativt högt i spenat. I svenska odlingar brukar man skörda babyspenaten tre till fyra veckor efter sådd. Sara Bergquist vid SLU i Alnarp har nu funnit att om bladen skördas något tidigare innehåller de mer av dessa bioaktiva ämnen. Tyvärr minskar skörden...
(2006-11-30)
Sol i augusti ger nyttigare lök
Ju mer solljus som vanlig gul lök ( Allium cepa L.) får i slutet av sin mognadsfas, desto nyttigare blir den. Det är mängden av antioxidanten quercetin som ökar under sensommaren, både när löken växer och när den fälttorkas. Lök är en av de viktigaste källorna till quercetin i vår föda. Svenska lökar brukar lossas från marken i augusti-september, varefter de får ligga och torka på fältet under ett...
(2006-11-16)
Osäkra riktvärden för lekparksjord
Markens innehåll av bly, kvicksilver och arsenik överskrider riktvärdena i flera av Uppsalas lekplatser. Detta behöver dock inte vara en hälsorisk för barn som leker där, även om de stoppar smutsiga fingrar och leksaker i munnen. Dagens riktvärden bygger nämligen på att all metall i jord tas upp i kroppen, men en avhandling från SLU visar att detta inte stämmer. När jorden från lekplatserna testades...
(2006-11-16)
Samkörda livsmedel sparar miljön
Jordbruksprodukter och slaktdjur körs på energikrävande sätt till kvarnar, slakterier och andra uppsamlingsställen. Färdigproducerade livsmedel körs från industrier till butikslager och enskilda försäljningsställen. Tillsammans utgör dessa livsmedelstransporter en stor belastning för miljön. David Ljungberg vid SLU har undersökt hur man skulle kunna effektivisera de vanligaste flödena och transporterna....
(2006-11-16)
God gen gör skinkan mör
Det svenska grisköttet kommer oftast från grisar med en speciell gen, som styr flera egenskaper. Grisar med denna så kallade RN-gen växer fort och ger saftigt och mört kött. Det kan förhoppningsvis uppväga att detta kött krymper mer efter tillagning. Det griskött som produceras i Sverige idag, kommer till stor del från slaktsvin med Lant-, Yorkshire- och Hampshireras i sig. Många djur av Hampshireras...
(2006-11-13)
Odlad fisk växer bra på rapsolja
Regnbågar och laxar väljer foder baserat på fiskolja framför det som också innehåller rapsolja. Fiskens tillväxt påverkas dock inte av fettkällan. Odlade rovfiskar som lax och regnbåge utfodras i dagsläget med fiskbaserat foder. Fiskolja är en mycket viktig ingrediens och dessutom en produkt som det kommer att bli brist på. Därför söker man nu efter alternativa källor som delvis kan ersätta fiskoljan...
(2006-11-07)
Smak, doft och läkedom
Människan har genom åren lärt sig använda växternas terpenoider på många olika sätt. Dessa ämnen märks i vardagen mest som smaker och dofter. När man skalar en citrusfrukt, känner man doften av terpenoiden limonen. Myggen motas bort på sommarkvällen av citronellal. De karakteristiska smakerna av spiskummin och krusmynta kommer från två varianter av karvon. Flera ämnen som är oumbärliga för levande...
(2006-10-26)
”Snälla” bakterier för olika ändamål
Störningar i tarmfloran på grund av exempelvis stress anses kunna regleras med hjälp av probiotiska* produkter, innehållande levande bakteriekulturer. Allt fler resultat pekar på att de har positiva effekter mot olika sjukdomssymptom, som exempelvis magsår, förstoppning, diarré och högt blodtryck. Immunförsvaret anses också kunna stärkas av probiotika, men ännu vet forskarna mycket lite om hur det...
(2006-10-26)
Ekogubbar hämmar cancer bäst
Jordgubbar har tidigare visat sig ha en god antioxidativ verkan jämfört med många andra frukter och bär. I en ny studie vid institutionen för växtvetenskap, SLU, har Marie Olsson och hennes kollegor funnit klara samband mellan mängden antioxidanter i extrakt av jordgubbar och den cancerhämmande effekten i provrör. Extrakt från totalt fem jordgubbssorter, ekologiskt respektive konventionellt odlade,...
(2006-10-12)
Grisen modelldjur för diabetesforskning
Sjukdomen diabetes drabbar allt fler människor i världen. Antalet diabetiker år 2000 var över 150 miljoner och siffran väntas stiga till 333 milj år 2025. I Sverige är det cirka 50 000 personer som lider av sjukdomen diabetes av så kallad typ 1. Nästan alla insjuknar som barn och ungdomar och alla har de ett livslångt medicinerande med insulin framför sig. Forskning om diabetes, främst på typ 1,...
(2006-07-04)
Fullkorn mätbart i mat och blod
Gröt, bröd och müsli innehåller ofta fullkorn som skyddar oss mot flera vällevnadssjukdomar. Per Åman och hans kolleger vid SLU har nu hittat en grupp av ämnen, alkylresorcinoler, som kan påvisa hur mycket fullkorn det finns i olika livsmedel. Dessa biomarkörer kan också användas i medicinska studier för att ta reda på hur mycket fullkorn en försöksperson har ätit. Hela den nakna kärnan, dvs. de...
(2006-06-19)
P-piller ger tvåkönade fiskar
På 1990-talet upptäckte forskare att det levde dubbelkönade mörtar vid reningsverk i Storbritannien. Sju europeiska länder fick då i uppdrag av EU att undersöka hur läget var i respektive land. Släppte deras reningsverk ut ämnen som kunde påverka fortplantningsförmågan hos de fiskar som levde i närheten? Leif Norrgren är professor i ekotoxikologi vid SLU och ingick i de svenska undersökningarna. –...
(2006-06-19)
Fågelinfluensans farlighet kartläggs
Vad gör ett influensavirus riktigt farligt? Det är en fråga forskare vid SLU tagit sig an, bland annat med anledning av oron för att fågelinfluensan ska börja smitta mellan människor. Lyckas de i sin forskning kan det resultera i nya behandlingsmetoder och influensavacciner av en helt ny typ. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur. Bland djuren är fåglar, svin och hästar särskilt...
(2006-06-09)
Om griskastreringen upphör...
I de flesta länder kastreras alla hangrisar som används för köttproduktion. Detta sker för att förhindra en obehaglig lukt, så kallad ornelukt eller galtlukt, i köttet. Lukten uppkommer hos en del hangrisar under puberteten och beror främst på ämnena skatol och androstenon. Kastreringen ifrågasätts ofta av djurskyddsskäl, och nu har forskare från SLU undersökt vad man kan göra för att minska problemen...
(2006-05-05)
Nyttigt fett från betande djur
De flesta av oss vet att de nyttiga omättade fettsyrorna omega 3 är vanliga i grönsaker och fisk, men vi får ändå i oss för mycket omega 6-fettsyror i förhållande till omega 3-fettsyror. I dagens kost ligger kvoten omega 6/omega 3 på 10–20:1, men med tanke på vår hälsa bör balansen vara 1–4:1.
(2006-05-01)
Cancer hämmas av nypon och havtorn
Ämnen i extrakt av frukt och bär påverkar hastigheten som cancerceller delar sig på. I samarbete med Lunds universitet har Marie Olsson vid SLU i Alnarp studerat hur tio slag av frukter och bär hämmar delningen av tjocktarms- och bröstcancerceller. Det visade sig att cancercellerna hämmades mer av mer koncentrerade extrakt än av svaga. Tjocktarmscancerceller hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn...
(2006-04-24)
Blågula livsmedel i ropet
Den svenska matexporten har trefaldigats sedan EU-inträdet och står nu för ca en femtedel av livsmedelsbranschens totala omsättning. Exporten gynnar både livsmedelsindustrierna och det konkurrensutsatta svenska jordbruket. Carolin Fransson pekar i ett examensarbete från SLU på att livsmedelsexporten går bättre om man säljer unika produkter med lång hållbarhet i anpassade förpackningar för de olika...
(2006-04-06)
Defekt räkgen spårad
Mjölkkon Vivans existens är guld värd för SLU-forskaren Anne Lundén. Vivans mjölk har nämligen ett smakfel vars upphov forskningen nu har kommit på spåren. - Vi har hittat den gen som gör att mjölk från vissa kor luktar och smakar gamla räkskal! Det här problemet beror inte främst på att kossan har ätit något speciellt foder som man tidigare trott, utan är nästan helt och hållet orsakat av en defekt...
(2006-03-20)
Cancer hos hund på spåren
Cancern slår till lika obarmhärtigt hos djur som hos människor. Bland hundar är tumörer den näst vanligaste dödsorsaken. Genom att hundens hela arvsmassa nu är kartlagd hoppas forskarna kunna hitta vilka gener som orsakar olika sjukdomar, bland annat cancer. Flera forskare vid SLU studerar tumörer hos djur. En av dem är Henrik von Euler, veterinär vid institutionen för kirurgi och medicin, smådjur....
(2006-02-27)