Ingen ökning av vargbeståndet 2011–2012
Det finns 60 flockar eller revirmarkerande vargpar i Sverige och Norge. Inklusive vandringsvargar ger det mellan 260–300 vargar i Skandinavien. Det visar resultat från varginventeringen 2011–2012.
(2013-01-09)
Vegetationen följs på distans
Med moderna, automatiserade fjärranalysmetoder blir det enklare att registrera hur trädgränsen flyttar sig i bergen eller hur buskar och gräs etablerar sig på savannen. Stora och otillgängliga skogar och andra naturområden kan övervakas snabbt och billigt, till nytta för naturvården.
(2012-06-14)
Vanans makt bakom fåglars nedgång
Sveriges och Europas landskap förändras med jordbrukspolitiken. Detta påverkar livsmiljöerna för många jordbruksfåglar, eftersom de har en gammal sökbild och därför ibland väljer sämre bomiljöer framför sådana som skulle varit bättre för produktionen av ungar.
(2012-06-14)
Laserskanning i skogsbrukets tjänst
För att kartera vegetationen över stora områden skog och natur är laserskanning, vid sidan av flygfoton, en ovärderlig teknik. Det handlar om tredimensionella mätningar av mark, vegetation och andra objekt från luften eller från marken. Det har i mer än tio år funnits metoder för att registrera enskilda träd med hjälp av flygburna laserdata, men problemet har varit att hitta alla träd. Forskare vid...
(2012-06-13)
Fotosyntes i havsplankton under luppen
Havslevande växtplankton står för hälften av allt kol som binds in under fotosyntesen. Det betyder att dessa mikroorganismers fotosyntes spelar stor roll för jordens kolflöden. Med bättre kunskap om hur den fungerar kan man få bättre skattningar av effekten på klimatet.
(2012-04-20)
Bladbagge kontrollerar näckrosnära arter
Näckrosbladbaggen ( Galerucella nymphaeae ) är en ”ecological engineer” enligt ny SLU-forskning. Det är en ekologisk term som innebär att en art genom att påverka sin livsmiljö direkt eller indirekt kontrollerar andra arters tillgång på t.ex. föda eller gömställen. Bladbaggen gnager på den gula näckrosens ( Nuphar lutea ) blad så att bladtillväxten hejdas något. Bladens åldrande påskyndas och bladdensiteten...
(2012-03-20)
Avlopp och rök ger algmassa
Alger odlade i avloppsvatten och rökgaser kan användas som biomassa i en storskalig, uthållig och inhemsk produktion av t.ex. biogas, bioetanol, gödselmedel eller fisk- och djurfoder. I ett samarbetsprojekt har SLU-forskaren Francesco Gentili provat stammar av mikroalger (växtplanktonalger) och makroalger, t.ex. grönalger, i laboratorium. De mikroalger som växte fortast provades sedan i en odlingsprototyp...
(2012-03-15)
Välskött hemkompost klimatvänligare än storskalig
Kompostering av hushållsavfall innebär att växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas avgår, vilket gäller både hemkompostering och kommunal hantering. Det vore rationellt om hemkompostering kompletterade den storskalig komposteringen i högre grad, eftersom utsläpp från transporten av matavfallet då bortfaller. Dessutom visar nya undersökningar vid SLU att hemkompostering ger mindre utsläpp...
(2012-03-13)
Så väljer kor att göra i naturbetesmarken
Kor som får välja själva föredrar att beta och vistas på de mer näringsrika och ytorna i hagen. Här kissar och bajsar korna också mest. Det visar en sammanställning av flera beteendestudier som gjorts vid SLU.
(2012-03-05)
ICOS mäter Europas koldioxid
Inom ICOS (Integrated Carbon Observation System) håller ett nätverk av mätstationer för växthusgaser på att byggas upp i Europa.
(2011-12-22)
Älgen flyr när klimatet ändras
Älgen har anpassat sig till det hårda klimatet i den svenska fjällvärlden. Samtidigt är älgen känslig för klimatförändringar och kan försvinna om klimatet snabbt ändras.
(2011-12-22)
Vegetationen ses i detalj från rymden
Skogsförvaltare, klimatforskare och naturvårdare behöver storskaliga vegetationskartor för att göra analyser och föreslå skötselåtgärder i landskapen.
(2011-12-15)
Jakt och fiske störst i norr
En person i åldern 16 till 65 år besöker i genomsnitt fjällen två gånger per år. Det visar SLU-forskare i en studie.
(2011-12-07)
Kostnader för samråd rennäring–skogsbruk nu mätbara
I norra Sverige används skogsmarken parallellt av både rennäring och skogsbruk men i helt olika syften – för renbete eller som timmerresurs. Brukarna orsakar negativa effekter för varandra och risken för konflikter är överhängande.
(2011-11-24)
Jordbruksdiken påverkar övergödningen av Östersjön
En kunskapssammanställning från SLU och BalticSea2020 visar att vi vet för lite om jordbruksdikenas roll för övergödningen av Östersjön.Sammanställningen visar även att det ofta saknas kunskap om hur effektiva olika åtgärder är för att minska fosforläckage från jordbruksdiken.
(2011-11-18)
Allt mindre plats för skogens mångfald
För att hejda förlusten av skogens biologiska mångfald behövs en kraftigt utökad areal skyddad skog. Dessutom krävs en bra miljöhänsyn även i produktionsskogar. Det menar experter på ArtDatabanken vid SLU i en analys av situationen för de skogslevande arterna i Norden.
(2011-10-28)
Lättare hitta väglöst land i norr
Skogsområden som ligger långt från närmaste väg har blivit ovanligare de senaste trettio åren. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen, som på uppdrag av nio länsstyrelser och Skogsstyrelsen gett ut en rapport om länens skogar.
(2011-10-10)
Åkerns fosforförråd berättar
Spåren efter hur vi historiskt gödslat jordbruksmarken finns i dag kvar bland annat som ett fosforförråd i den brukade jorden.
(2011-07-13)
Vilken natur vill vi ha?
Mindre sur nederbörd till följd av minskade svavelutsläpp gör att mark och vatten nu håller på att återhämta sig från försurningen som började redan under 1800-talet.
(2011-07-11)
Följer naturens kalender förr och nu
SLU har samlat 350 000 fenologiska observationer från hela landet gjorda under perioden 1873–1918 i en världsunik databas. Kombineras de historiska uppgifterna med nutida observationer går det att följa hur växter påverkas av ett förändrat klimat.
(2011-06-29)
Buffertzon kan skydda rödlistade arter
När man sparar nyckelbiotoper i skogen bör de vara tillräckligt stora och omges av en buffertzon. På så sätt skyddas uttorkningskänsliga arter mot stark solinstrålning och deras värdträd från att falla.
(2011-06-21)
Östersjön vinner på minskad överdosering av gödsel
Ett sätt att minska övergödningen av Östersjön är att inom jordbruket åtgärda de näringsämnesförluster som sker på grund av höga gödselgivor. Det visar en analys som SLU-forskare gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
(2011-06-17)
Marken försurad många år till
Trots en stadig men svag ökning av mineraljordens surhetsgrad (pH-värde) har skogsmarkens surhetstillstånd i stort varit ganska oförändrat under tidsperioden 1985–2007. Markens förmåga att neutralisera ytterligare surt nedfall har inte förbättrats nämnvärt. Det visar en analys som SLU tagit fram till årets miljömålsuppföljning. – Vi ser en tendens till förbättring av markens surhetstillstånd fram till...
(2011-05-25)
Dika inte ut fler torvjordar!
När Sveriges torvjordar började dräneras på 1700-talet påbörjades bortodlingen av dem. Hela två meter torvjord kan försvinna på två sekler.
(2011-05-23)
Hotad jägare med elkänslig nos
De har tänder över hela kroppen. Några av dem är kända som havets mest fruktade jägare. Men när vi talar om hajar är det i praktiken människor som utgör ett hot mot dem, inte tvärtom.
(2011-05-21)
Manteldjuren är ryggradsdjurens närmsta släktingar
Havsbadande västkustbor har redan upptäckt dem. Halvt genomskinliga djur som växer i klasar på rep, bryggor och stenar. Vad kanske inte alla vet är att djuren kallas sjöpungar och ingår i gruppen manteldjur.
(2011-05-20)
Smågnagarna myllrar
Hösten 2010 var det gott om sorkar och lämlar i både skogslandet och i fjällen. Den trenden verkar hålla i sig en bit in på år 2011.
(2011-05-03)
Hållbar viltförvaltning förutsätter dialog
Förvaltningen av vilt är ofta en kontroversiell fråga. Det gäller mest viltet som får jagas där många har synpunkter på hur det ska gå till och om det ska tillåtas överhuvudtaget.
(2011-04-15)
Skogslandskap också rika på fjärilar
Det kan finnas fler fjärilsarter i kraftledningsgator än i naturbetesmarker. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter, visar en ny rapport från SLU och CBM.
(2011-04-05)
Grönska på avslutad torvtäkt
En vanlig efterbehandling av gamla torvtäkter är skogsodling. Men inom naturvården finns det också ett stort intresse för att restaurera hydrologin på gamla torvtäkter och på så vis skapa våtmarker.
(2011-04-04)
Närmiljön i barns ögon
Två kommuner har redan gjort det – använt barnkartor i GIS för att ta reda på hur barn upplever sin utemiljö.
(2011-04-04)
Värdet av ekosystemtjänster
Vad är ett ekosystems rekreationsvärde? Hur mycket kostar motsvarande utsläppsrätter för det kol som skogen tar upp gratis? Det har Ing-Marie Gren, professor vid SLU, räknat på.
(2011-03-31)
Ungskog bra komplement för naturskydd
Unga skogar kan vara ett billigt och bra komplement till gamla skogar när man ska skapa naturskyddsområden. Det visar beräkningar som Johanna Lundström vid SLU har gjort.
(2011-03-28)
Algtillväxten på gran följer kvävenedfallet
Mängden alger på granbarr är en god indikator på mängden nedfall av främst kväve från luften. Mycket kväve ger stor algpåväxt och lite kväve ger liten algpåväxt.
(2011-03-22)
Utforskar vilthistorisk skatt
I svenska arkiv finns mycket intressant historisk information om viltet, inte minst de fyra stora rovdjursarterna och klövviltet. En stor del av denna guldgruva med data är dock i det närmaste okända för dagens forskare.
(2011-02-02)
Fem individer blev svensk vargstam
Det genetiska ursprunget till dagens svenska vargstam kan spåras till fem individer. Det visar en analys som återskapat den svenska vargstammens genetiska släktträd från 1983 fram till idag.
(2011-01-24)
Mer död ved i skogen
Volymen död ved i Sveriges skogar har ökat med drygt 25 procent sedan mitten av 1990-talet och fortsätter att öka. Det framgår av officiell statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU.
(2011-01-20)
Mer kol i mark med minskad avverkning
Varje år mäter och beräknar SLU-forskare hur mycket kol den svenska skogen tar upp och avger. Resultaten används vid Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU.
(2011-01-20)
Ökande halt av kvicksilver i fisk
I tusentals svenska insjöar innehåller fisken kvicksilver i halter som innebär risker för människors hälsa vid konsumtion.
(2011-01-03)
Minken som larmklocka
Miljöföroreningen PFOS uppmärksammades nyligen i media. Forskare vid SLU undersöker effekterna av olika miljögifter, bland annat PFOS, hos vilda minkar.
(2010-12-16)
Fosforbelastningen på hav minskar
Resultat från miljöövervakningsprogrammet Flodmynningar visar att belastningen av kväve och fosfor till havet är i stort sett oförändrad sedan 1970-talet. Det beror på att vattenavrinningen styr transporten. Nederbördsrika år förs större mängder näringsämnen till havet än torra år.
(2010-12-01)
Havsvattnet blir brunare
Transporten av löst organiskt material till de svenska havsområdena har ökat sedan mitten av 1990-talet.
(2010-12-01)
Våtmarkers resiliens kan värderas i pengar
Med resiliens menas ekosystemens förmåga att motstå påverkan utifrån, t.ex. övergödning. Begreppet har inte riktigt kommit till praktisk användning sedan det myntades på sjuttiotalet, men nu har forskare vid SLU utvecklat en metod för att värdera resiliens i pengar.
(2010-10-28)
Billigare spåra gatuluftens stoft
När man vistas utomhus får man i sig varierande mängder med stoftpartiklar som kan vara farliga för hälsan. Det kan röra sig om metaller, damm och partiklar från trafiken eller industrin.
(2010-10-15)
Ask och alm ännu mer utsatta
Ädellövträden ask och alm (skogsalm, vresalm och lundalm) är nu rödlistade på grund av de svampsjukdomar som drabbar dem.
(2010-06-18)
Svenska myrar växer igen
Med hjälp av data från Riksskogstaxeringen har naturvårdare från två länsstyrelser och forskare från SLU analyserat hur trädvolym och areal skogklädd myr har förändrats från 1980-talet till 2000-talet. Enligt analysen pågår igenväxningen av myrar i hela landet, även i norra Sverige. Den stående trädvolymen på myrar har totalt ökat med 75 procent under den studerade 20-årsperioden. Värst är igenväxningen...
(2010-05-18)
Skogen kartlagd digitalt
Hur mycket skog växer inom ett visst område och vilka trädslag består den av? Var finns de löv- eller barrdominerade skogarna? Hur höga och hur gamla är träden? Det kan du ta reda på i den nya skogskartan, som ger en geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar. Virkesförrådet anges både totalt och per trädslag. Nytt för den här kartversionen är att den även innehåller en skattning av den totala...
(2010-05-07)
Handel kring Östersjöns bassänger
Giftig algblomning, döda havsbottnar och vikande fiskbestånd har blivit vardag för oss som bor runt Östersjön. Tidigare överenskommelser om att minska utsläppen av främst närsalterna fosfor och kväve har på trettio år inte gett önskat resultat, och år 2007 sattes nya, ambitiösa mål i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Dessa mål bygger på att de enskilda länderna runt sju avgränsade delar av Östersjön,...
(2010-05-07)
Rennäringen nära kollaps
Öje Danell, professor vid SLU, räknar i år med att 70 000 – 80 000 renar kommer att dödas av rovdjur. Det är en ökning med 15 procent sedan år 2009. – Hela rennäringen närmar sig en kollaps. Läget är förtvivlat i många samebyar, säger Öje Danell. Orsaken är att rovdjuren river fler renar än vad renkorna (vajorna) kan kompensera i form av nya kalvar. Dessutom tar rovdjuren djur som samerna själva...
(2010-04-16)
Ny teknik ska hjälpa Vindelälvens laxar
I maj öppnar Stornorrfors kraftstation i Umeälven en ny fisktrappa som ska underlätta laxarnas och öringarnas vandring till och från havet. Stornorrfors är Sveriges energimässigt största vattenkraftverk med en årlig produktion motsvarande 100 000 eluppvärmda villor. Nu bygger kraftverksägarna Vattenfall AB och Umeå kommun i samråd med SLU-forskare en ny fisktrappa. Det finns flera finesser med den...
(2010-04-13)
Nordiskt samarbete mot ovälkommen mårdhund
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis fågellivet. SLU-forskare leder den vetenskapliga delen av mårdhundsprojektet som ska förhindra att arten etablerar sig i Sverige och resten av Skandinavien. – Den ovanligt kalla vintern gör att många mårdhundar kommer att dö. Samtidigt har Bottenviken frusit över ett mycket större område. Det ökar risken för spridning av mårdhunden...
(2010-04-13)
Bättre beslutsunderlag om vargjakten
Guillaume Chapron vid SLU ska på uppdrag av Naturvårdsverket utveckla ett nytt verktyg för bedömning av hur stor vargjakten kan vara. Verktyget består bland annat av en ny och mer avancerad simuleringsmodell av vargpopulationens utveckling. De modeller som finns idag är enkla och ger bara svar på hur många vargar som kan jagas. Enligt dessa modeller skulle årets jakt ligga på mellan 18 och 40 vargar...
(2010-04-12)
Uppåt för de stora rovdjuren
Det går bättre för vargen, brunbjörnen, lodjuret och järven. För kungsörnen är trenden inte lika positiv. Vargstammen har de senaste fem åren haft en positiv tillväxt. Trots att stammen är kraftigt inavlad syns ännu inga tydliga effekter av det. Vargen inventeras hela vinterhalvåret, från oktober till mars. Snöspårning kombineras med data från GPS- och radiosändare samt DNA-analyser. Så långt det...
(2010-04-12)
Får vanligaste rovdjursbytet
Det tamdjur som oftast angrips av rovdjur är får, och av alla rovdjursangrepp på tamdjur står varg och lodjur för de allra flesta. Det visar den senaste statistiken över viltskador från Viltskadecenter. Statistiken avser tamdjur förutom renar. Förra året angreps 687 stycken tamdjur av rovdjur, allra största delen var får. Av totalt 142 angrepp stod varg för nästan hälften och lodjur för en tredjedel....
(2010-04-12)
Cystor vanligaste fortplantningsskadan hos brunbjö...
Många miljögifter har hormonliknande egenskaper, vilket kan leda till störningar i fortplantnings-organen hos djur som fått i sig dem. I projektet "Miljögiftsbelastning och reproduktion hos brunbjörn" undersöker SLU-forskare björnar som skickas in till SVA. Målet är att kunna se om halterna av miljögifter i björnarna kan relateras till skador på fortplantningsorganen. Resultaten visar att nivåerna...
(2010-04-09)
Energistubbar under luppen
Stubbar står för över 20 procent av barrträdens biomassa. Inom skogsindustrin finns ett tydligt intresse för att utvinna stubbarna som biobränsle. Med dagens teknik innebär stubbrytning en kraftig omrörning av marken. En viktig fråga är därför vilka miljöeffekter storskalig stubbskörd kan föra med sig. År 2008 inledde SLU i Uppsala forskningsprogrammet Stubbskörd och miljöeffekter. Målet är att forskningen...
(2010-04-06)
Antalet lodjur ökar i renskötselområdet
Forskarna räknar med att det vintern 2008/2009 fanns cirka 290 lodjursföryngringar i Sverige. Mest ökar stammen inom renskötselområdet. Enligt riksdagens nya rovdjursförvaltning från maj 2009 ska antalet lodjursföryngringar vara minst 250 stycken per år. I år beslutade Naturvårdsverket för första gången om licensjakt på lodjur. Tidigare har endast skyddsjakt varit tillåten. Renskötselområdet: I renskötselområdet...
(2010-03-05)
Inga tydliga trender för bekämpningsmedel i vatten...
Växtskyddsmedel förekommer ofta i ytvattnet. Det visar en ny sammanställning av miljöövervakningen av bekämpningsmedel gjord av forskare vid SLU*. Men för vissa ämnen sjunker halterna trots att användningen är den samma. Mellan år 2002 och 2008 har den totala halten av växtskyddsmedel i ytvattnet legat relativt konstant. De ämnen som oftast påträffas är ogräsmedel, vilket också är de ämnen som används...
(2010-02-26)
Arter tar fortsatt stryk av pesticider
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland. Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning...
(2010-02-08)
Enklare jämföra naturtyper
Naturens mångfald är bitvis svårgreppbar. För att vi ska förstå varandra i naturvårdsarbetet är det därför viktigt att tala samma språk. ArtDatabanken arbetar inom NIP-projektet (Naturtypsindelningsprojektet) med att ta fram ett nytt system för indelning av naturtyper. Idag används olika indelningssystem, exempelvis vegetationstyper i Norden, art- och habitatdirektivets naturtyper, EUNIS (European...
(2010-01-26)
Urskogar ovanligare än man tror
I norra Sverige finns några av Europas sista rester av tallurskog. Men hur ursprungliga är de egentligen? Torbjörn Josefsson vid SLU i Umeå har i sitt doktorsarbete studerat skogens struktur och sammansättning , biodiversitet samt mänsklig påverkan i tre sådana skogar. Han har kombinerat fältstudier med arkeologiska fynd och historiska dokument. Tallurskogarna visade spår av att ha brukats och...
(2009-12-21)
Mindre avverkning om kolet prissätts
Växande skogar motverkar växthuseffekten eftersom de binder in koldioxid både i träd, genom fotosyntesen, och i mark genom onedbrutna rötter och förna. Denna så kallade kolsänka är inte idag värderad i pengar. Sofia Backéus vid SLU i Umeå har i sitt doktorsarbete satt ett pris på den för att kunna förutsäga hur virkes- och skogsbränsleuttaget i skogarna ändrar sig om skogsägaren får betalt för att...
(2009-12-15)
Växtskyddsmedel fångas i slutna system
Det läcker oväntat mycket bekämpningsmedel från svenska växthus. Men genom säkrare hantering och slutna, recirkulerande system kan dessa utsläpp till vattendrag och kustområden minskas betydligt. Så många som 78 aktiva substanser från bekämpningsmedel påträffades i vattendrag i några odlingstäta områden i en undersökning som SLU har utfört åt Naturvårdsverket. Flest substanser och högst...
(2009-12-14)
Bättre samråd med renbruksplaner
Renbruksplanerna ska förbättra kommunikationen mellan renägare och andra intressenter när de samråder om avverkningar, byggande av skogsbilvägar eller annan exploatering. Men renägarna har även nytta av renbruksplanerna när de planerar renarnas sommar- och vinterbeten. – Innan skogsbolagen genomför en avverkning inom rennäringens året-runtmarker är han skyldig att bjuda in de samebyar som avverkningen...
(2009-12-03)
Tufft för bonden med lägre gränsvärde för kadmium
Jan Eriksson, forskare vid SLU, presenterade nyligen sin rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”. – Intaget av kadmium via mat är idag lite för stort vilket innebär en hälsorisk för utsatta personer. Nivåerna i framförallt vete behöver därför sänkas. Hur omfattande åtgärder som måste vidtas beror på hur mycket man vill minska kadmiumhalten i mark och gröda,...
(2009-12-02)
Stort genomslag för SLU:s bärprognoser
År 2009 gick SLU för fjärde sommaren ut med prognoser om bärtillgången i Sverige. Både själva bärprognosen och det faktum att den slog fel fick stort genomslag i media. I år slog SLU:s blåbärsprognos fel i Norrland på grund av att bärkarten där råkade ut för en sen frostknäpp. De skadade bärkarten satt kvar och därför märktes inte frosteffekten förrän prognosen redan var gjord. Hur väl fungerar egentligen...
(2009-12-01)
Kiselalger fungerar som indikatorer även i sjöar
Kiselalger används för att bedöma miljökvaliteten av rinnande vatten i Sverige och i flera andra länder i Europa. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Maria Kahlert och Steffi Gottschalk från SLU att deras undersökningar tyder på att algerna även kan användas som indikatorer i sjöar. Fastsittande kiselalger återspeglar vattenkvalitet väldigt bra och rekommenderas som bioindikator i de flesta typer av...
(2009-11-30)
Svensk växthusodling läcker bekämpningsmedel
Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men när SLU tog prover i vattendrag i närheten av växthusodlingar hittades rester av bekämpningsmedel. Under 2008 undersökte SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, för första gången läckage av växtskyddsmedel från områden med stort inslag av trädgårds- och växthusodling. – Växthus har i vissa sammanhang betraktats som slutna miljöer. Därför har man inte haft...
(2009-11-30)
Svensken ändrar inställning till rovdjur
Svenskarnas attityder till rovdjuren har ändrats de senaste fem åren. Till exempel har björnens popularitet minskat och närmar sig nu samma nivåer som för vargen. Det visar en jämförelse av resultaten från enkätundersökningar som SLU-forskare gjort åren 2004 och 2009. – I dag har fler svenskar erfarenhet av stora rovdjur, framför allt av björn. Konsekvensen blir att man är mindre positiv till rovdjuren...
(2009-11-27)
Lika många ripor i områden med jakt
För två år sen tilläts EU-medborgare att jaga ripa på samma villkor som svenskar. Det ledde till att andelen utländska jägare ökade i fjällen. I Västerbotten är 20 procent av alla jägare från Italien. Men den största utländska jägargruppen kommer från Norge. – Det har ändå inte skett någon stor ökning av antalet jägare de senaste åren. Stora fjällområden är helt ojagade, säger Maria Hörnell-Willebrand....
(2009-11-27)
Svårstyrda källor till övergödning
Fosforbelastning från syrgasfria bottnar och deposition av kväve från atmosfären är närsaltskällor till Östersjön som är svåra att åtgärda. Lars Sonesten och Joakim Ahlgren från SLU beskriver tillsammans med Camilla Andersson från SMHI dessa källor i rapporten Havet 2009. Vid låg syrgashalt kan fosfor i Östersjöns bottnar läcka ut från sedimenten i form av fosfat, eftersom det järn som fosfatet är...
(2009-11-27)
Svenska fiskevatten mår ganska bra
SLU tar på uppdrag av länsstyrelserna prover i fiskevatten för att undersöka vattenkvaliteten. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Lars Sonesten att våra fiskevatten överlag mår bra, förutom några problemområden med låg syrgashalt. För att säkerställa att våra fiskbestånd inte påverkas negativt av en för låg vattenkvalitet övervakas ett antal sjöar och vattendrag enligt EU:s fiskevattendirektiv. Överlag...
(2009-11-27)
Växtskyddsmedel läcker hela året
Läckage av bekämpningsmedel från jordbruk pågår inte bara under sommaren. Det visar provtagningar som SLU gjort vintertid i fyra jordbruksbäckar. Halterna av växtskyddsmedel var lägre under vintern än under sommaren, men de riktvärden som finns för att skydda vattenmiljön överskreds ändå några gånger. − Under säsongen 2007/2008 var första gången vi tog vattenprover under vintern. Alla de 70 vinterprover...
(2009-11-24)
Färre svenskar lämnar asfaltsdjungeln
En vanlig uppfattning är att svensken med sitt starka engagemang för naturen har stort intresse av att vara i skog och mark. Varje år genomför SLU-forskare en brevundersökning till svenskar i åldern 16 – 65 år för att se om vår inställning till djur, natur och val av friluftsaktiviteter har förändrats. Viltintresset minskar Andelen svenskar som säger sig vara mycket eller ganska intresserade av att...
(2009-11-24)
Lövträdsandelen ökar i skogen
Andelen lövträd i skogen har ökat och är nu lika stor som på 1920-talet. Det visar officiell statistik i Skogsdata 2009 från Riksskogstaxeringen vid SLU. I statistiken framgår att landets totala virkesförråd fortsätter att öka. Liksom de senaste åren står lövträden för den största ökningen. Totalt utgör lövträden nu nästan en femtedel av virkesförrådet i Sverige. – Vi nådde det förra seklets bottennivå...
(2009-10-20)
Plus för glesbygd i ”grön” kalkyl
Om man sätter kronor och ören på icke-marknadsmässiga tjänster från ekosystemen, skulle glesbygden kunna ersättas för de ”gröna” värden de bidrar med. Forskare vid SLU har uppskattat värdena för rekreation och för marken som sänka för kol och näringsämnen i skog, våtmark respektive jordbruksmark i fyra delar av Sverige. De jämförde sedan bruttoregionalprodukterna (de sammanlagda inkomsterna i regionen),...
(2009-10-19)
Tjuvjakt vanlig död för vargen
Det är inte minskad fertilitet på grund av inavel som är det största hotet mot den skandinaviska vargpopulationen, utan den illegala jakten. Tjuvjakt på varg har bromsat stammens utveckling kraftigt, men den har inte stoppat tillväxten helt. Forskare vid SLU i Grimsö har i samarbete med norska vargforskare beräknat den årliga dödligheten till 30 procent under åren 1999–2006 jämfört med 20 procent...
(2009-10-19)
Ta del av preliminär rödlista
I april nästa år ger ArtDatabanken vid SLU ut rödlistan 2010. Redan nu kan man läsa en preliminär version på webben. – Vi är måna om att rödlistningsprocessen ska vara en öppen process som alla kan ha insyn i. Därför har vi valt att tillgängliggöra den preliminära rödlistan på webben, säger Aina Pihlgren som är projektledare för rödlistningsprocessen 2010. På ArtDatabankens webb har...
(2009-10-16)
Fenologiväktare hjälper forskare
Genom att bli fenologiväktare kan den intresserade bidra till en ökad förståelse för hur klimatförändringen påverkar växter och djur. Inom fenologin följer man när årstidsbundna händelser i naturen sker, som lövsprickning, blomning, fruktmognad, fröspridning och lövfällning. – Det handlar om att följa när vitsippan slår ut på våren eller när bladen byter färg på hösten, säger Kjell Bolmgren som sedan...
(2009-10-05)
Ganska vanlig svamp kan vara ovanlig i världen
I Europa finns fler än 15 000 arter av storsvampar. Anders Dahlberg, forskare och mykolog vid SLU, är en av dem som sammanställt en preliminär europeisk rödlista för storsvampar baserat på nationella rödlistor från 31 länder. Resultatet visar att åtminstone 1644 storsvampar preliminärt bedöms uppfylla kraven på att bli rödlistade på Europanivå av de sammanlagt 5500 svamparter som är rödlistade i åtminstone...
(2009-09-30)
De letar hemligheter i djupet
Svenska artprojektets marina inventering har under fem tidigare expeditioner resulterat i trettiofem arter av bottenlevande djur som är nya för Sverige och ett dussin arter som är nya för vetenskapen. Under den sjätte expeditionen var livet på de djupa bottnarna i fokus. – De djupa bottnarna i Skagerrak är dåligt utforskade både i Sverige, Norge och i Danmark. Vi är glada över att kunna samarbeta med...
(2009-09-01)
Artsamspel avgör risk för insektsskador
Temperaturökningar påverkar växter, växtätande insekter och rovinsekter olika mycket. Det är därför lättare att förutsäga risker för framtida utbrott av växtätande insekter, om man inriktar sig på samspelet mellan arterna, istället för på den enskilda insektsarten. Det slår en forskargrupp vid institutionen för ekologi, SLU, fast. Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser...
(2009-08-06)
Ny nationalnyckel om blomflugor
I den första av två nationalnyckelvolymer presenteras 169 arter av blomflugor i underfamiljen Syrphinae. Blomflugorna är en av de fluggrupper som vi oftast lägger märke till i våra trädgårdar. De har fått sitt svenska namn för att de vuxna flugorna ofta besöker blommor och är viktiga som pollinerare. Man ser ofta blomflugor sväva på ett och samma ställe i luften, precis som kolibrier. – Det är mycket...
(2009-06-23)
Över 100 mårdhundar stoppade
På uppdrag av Naturvårdsverket har SLU-forskare utvecklat och testat ett varningssystem som ska upptäcka invandrande mårdhundar. Sedan 2008 har över 100 mårdhundar hittats och avlivats i Sverige. Projektet genomförs tillsammans med Svenska Jägareförbundet, som håller i förvaltningsdelen av projektet, och länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. I styrgruppen ingår även representanter för norsk,...
(2009-06-12)
Planerat skogsbruk minskar kvicksilverläckage
När klimatet blir varmare och marken inte är lika frusen blir det allt viktigare med metoder som minskar kvicksilverläckaget vid skogsavverkning. Ett antal rapporter har visat att när ett skogsområde avverkas börjar marken läcka minst ett par gånger mer kvicksilver än den gjorde innan avverkningen. Det förhöjda läckaget kan fortsätta i flera år efter insatsen. Forskarna räknar med att minst 10–25...
(2009-06-09)
Lokala åtgärder mot övergödning
Faruk Djodjic vid SLU har tillsammans med Malin Spännar på Länsstyrelsen Dalarna studerat Milsboåns avrinningsområde. Milsboån avvattnar ett litet jordbruksområde i Dalarna, där fosforläckage har gjort de två sjöarna Övre och Nedre Milsbosjön övergödda. − Det nya med vår studie var att vi arbetade inom ett väldigt litet område, vilket gjorde att vi kunde prata med de inblandade lantbrukarna....
(2009-06-09)
En livskraftig vildlax värd miljoner
En viktig orsak till att vildlaxen i Vindelälven i Västerbotten har minskat är Stornorrfors vattenkraftverk i närheten av Umeå. Fiskekologer vid SLU har visat att ungefär 70 procent av laxarna inte lyckas ta sig förbi kraftverket. Forskare har utvärderat hur mycket svenska folket vill betala för att öka mängden vildlax som når lekplatserna i Vindelälven, på bekostnad av en minskad elproduktion. Målet...
(2009-06-08)
Stört genuttryck hos zebrafiskar kan visa på miljö...
Ett stort antal kemikalier, bland annat pesticider och veterinärmedicinska läkemedel, läcker ut i miljön och kan ha effekter på akvatiska system. Utöver kemiska mätningar av ämnenas nivåer i vattnet är det viktigt att utreda effekterna på de vattenlevande organismerna. Ett nystartat SLU-projekt ska hitta och utvärdera gener som ändrar uttryck när de påverkas av toxiska kemikalier. Zebrafiskar ( Danio...
(2009-06-08)
Vildlaxen ökar i Östersjön
Från att endast en av tio laxar i Östersjön var av vilt ursprung år 2001 räknas fem av tio vara vilda i dag. – Laxaktionsplanen har lett till ett ökat skydd för vildlax genom att man år 2008 övergick från ett nästan rent havsfiske till yrkesfiske längs kust och sportfiske i älvar. Att fler lekfiskar tar sig hem till vattendragen har stärkt både det regionala fisket och de vilda unika laxbestånden,...
(2009-06-08)
Feromonfällor för hotade insekter
Många av de rara insekter, som lever i ihåliga träd och andra alltmer sällsynta miljöer, är mycket svåra att hitta. Rödlistade arters status baserar sig på uppgifter från insamlade exemplar – därmed är de ofta endast grova uppskattningar. Insekternas artegna doftsignaler, feromoner, skulle emellertid kunna förbättra inventeringen av många av dessa arter, enligt forskare vid SLU i Alnarp, Lunds universitet...
(2009-05-25)
Invasiva arter lika dyra som övergödningen
Vresros, gråbo, HIV, råtta och spansk skogssnigel – under årens lopp har många främmande arter kommit in i landet, avsiktligt eller oavsiktligt. Dessa så kallade invasiva arter har förorsakat större eller mindre förödelse i vatten, på land och bland människor och djur. För att kunna utarbeta handlingsplaner för hur dessa arter ska bekämpas, och vilka av dem som vi bör inrikta oss på, underlättar...
(2009-05-25)
Varmare sjöar varierar mer i kvalitet
Det finns ett tydligt samband mellan växtsäsongens längd och hur mycket sjövattnens kvalitet skiftar. Sjöar i varmare geografiska lägen varierar mer än sjöar på kallare platser, och av det följer att vi i ett varmare klimat kan förvänta oss mer varierande vattenkvalitet. Det har forskare vid SLU i Uppsala visat med hjälp av klimatdata och data från fler än 1 000 skogssjöar, vilka ingår i den nationella...
(2009-04-27)
Stora vattendrag ger inte sann bild
SLU-forskare visar i en rapport att artsamhällena inom samma avrinningsområde är annorlunda i de små vattendragen uppströms jämfört med de stora vattendragen nedströms. Skillnaderna i antal och typ av arter gällde för både bottenfauna och kiselalger. Generellt fanns det fler arter i de stora vattendragen. Vissa arter återfanns dock bara i de små. Dessa skillnader beror inte på vattendragets storlek...
(2009-04-27)
Sötvattnen har betydelse i global kolbudget
De globala kolmodellerna behöver revideras för att få med flödet av växthusgaser från sötvatten till atmosfären. Forskare visar att jordens totala sötvattenresurser bidrar med ett väsentligt flöde av kol till atmosfären. Flödet uppskattas vara lika stort som det totala koldioxidupptaget i världens oceaner. Det betyder att man tidigare kraftigt har underskattat flödena av växthusgaser mellan sötvatten...
(2009-04-22)
Minskat kolupptag för svensk skog
Den svenska skogen tar upp allt mindre kol. Det visar den senaste rapporteringen till klimatkonventionen om skogsbruk och markanvändning som SLU-forskare sammanställt. Skogsbruk och annan markanvändning påverkar hur mycket växthusgaser som skog och mark tar upp eller avger. Enligt SLU-forskarna tog skogen år 2007 upp cirka 20,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel...
(2009-03-30)
Framgångsrik klimatförhandling kräver kunskap
Regeringen har gett SLU i uppdrag att göra prognoser för hur vår användning av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser. Bakgrunden är att de svenska klimatförhandlarna behöver underlag för förhandlingarna om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. – En fråga som vi ska titta på är vilket upptag som vi tror att vi kan tillgodoräkna oss från skogen fram till år 2020. De tjänstemän och politiker...
(2009-03-27)
Observera naturens tecken!
Fenologi är läran om periodiska förändringar i naturen. Under 2008 gjordes över 5 000 fenologiska observationer, t.ex. tidpunkt för lövsprickning, blomning, fruktmognad och lövfällning, på Svenska fenologinätverkets webbsidor. De välkända vårtecknen, som blommande tussilago, blåsippa och vitsippa, var de populäraste observationerna. Från och med i år är det även möjligt att se historiska data....
(2009-03-24)
Skogsavverkning kan ge mer kvicksilver i insjöfisk
Upp till en fjärdedel av det kvicksilver som finns i fisk i skogssjöar kan vara orsakat av skogsbruk. Trots att nedfallet av kvicksilver i Sverige har minskat de senaste åren så är kvicksilverhalten i fisk fortfarande hög. Det beror på att det finns stora mängder kvicksilver lagrade i marken från tidigare utsläpp. Vid skogsavverkning påverkas marken så att läckaget av kvicksilver och metylkvicksilver...
(2009-03-13)
Syresatt tipp läcker mindre
Åldrande soptippar har oftast täckts med lera men läcker ändå växthusgaser och små mängder metaller till omgivningen. Under en ganska lång period råder syrefria förhållanden inne i soptippen, men på lång sikt kommer det organiska materialet från hushållssopor och liknande att brytas ner. Monica Östman vid SLU i Uppsala har undersökt hur metaller frigörs och binds i prover från en åldrande tipp, Högbytippen...
(2009-02-05)
Laxfiskar frodas i gäddfria sjöar
Gäddor styr förekomsten av laxfiskar, t.ex. öring och röding, i nordliga boreala sjöar. Johan Spens vid SLU i Umeå har funnit att det är de naturliga vandringshindren, t.ex. forsar, mellan sjöarna som avgör om laxfiskarna ska hitta en fristad utan gäddor. Med hjälp av geografiska informationssystem (gis) kunde Johan Spens med hög precision förutsäga den storskaliga utbredningen av nyckelarten gädda...
(2009-02-03)
Många vuxna dalripor gynnar jaktfalken
År 2008 var inget bra år för dalripor i vare sig Norr- eller Västerbotten. Det beror på naturliga variationer, menar SLU-forskaren Maria Hörnell-Willebrand. – Variationerna har inget med ripjakten att göra. Jakten i dag har ingen mätbar effekt på antalet dalripor, säger Maria Hörnell-Willebrand. Det beror på att det finns säkerhetsmarginaler i avskjutningen, genom en begränsning av hur mycket jakt...
(2009-01-28)
Smarta kapslar skyddar bakterien
Probiotiska bakterier, vacciner och antiinflammatoriska läkemedel kan snart levereras i skyddande kapslar som bryts ner och avger sitt innehåll till kroppen i förutbestämd takt. Kommande användningar för inkapslingstekniken kan också bli till växtskyddsmedel, marksaneringspreparat, hudkrämer och vattenbaserad målarfärg. Forskare vid SLU:s institution för kemi har kommit på en ny teknik för inkapsling...
(2008-12-16)
Bättre koll på rödlistade arters livsmiljöer
I Artfaktadatabasen finns information om vilka krav skogslevande rödlistade arter har på sina livsmiljöer. Den här informationen ska forskarna jämföra med uppgifter från miljöövervakningen om naturtyperna i Sverige. Det finns mer än 2000 skogslevande arter på ArtDatabankens rödlista. För tio år sedan började ArtDatabanken att sammanställa information om dessa arters ekologi, miljökrav och hot. All...
(2008-12-05)
Sällsynta naturtyper hittas med tätare inventering...
SLU utvecklar nya inventeringsmetoder för att kunna ge en bättre bild av Sveriges naturtyper. De nya metoderna ska användas vid landets rapporteringar till EU:s art- och habitatdirektiv. Vart sjätte år ska Sverige rapportera till EU om tillståndet för naturtyper och arter som anses särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Rapporterna ska ge EU en uppfattning om hur det så kallade art- och...
(2008-12-05)
Enkel beräkning av sjöars naturliga pH
Martin Erlandsson vid institutionen för vatten och miljö har tagit fram en enkel datormodell som kan beräkna sjöars naturliga pH. De enda vattenanalyser som man behöver göra är av baskatjoner, sulfat och klorid. Därefter kan modellen räkna ut hur sjöns pH skulle ha varit utan påverkan från försurande nedfall. Om en sjös pH-värde sjunker med 0,4 pH-enheter räknas den som försurad. Gränsen finns angiven...
(2008-12-03)
Bättre koll på sötvattensmusslor och träd
ArtDatabanken öppnar nu Musselportalen och Trädportalen. Båda portalerna är öppna för allmänheten. Portalerna är tänkta att användas vid miljöövervakning av sötvattenslevande stormusslor och skyddsvärda träd. Syftet är att underlätta kommunikationen mellan samhällets olika aktörer för att uppnå en bättre situation för vattendrag och skyddsvärda träd. – De närmaste månaderna kommer vi att fylla på med...
(2008-12-02)
Hur mår våra vatten?
Sverige har en rik förekomst av sötvatten av god kvalitet. Trenden är att kvaliteten sakta blir bättre med undantag för kvicksilverhalterna, men det är ändå långt kvar tills alla vatten kan klassas som god status enligt vattendirektivet. Försurning Riksinventeringen 2005 visade att fem procent av Sveriges sjöar är försurade. Det är en halvering sedan 1970-talet när problemen var som störst. Försurningen...
(2008-12-02)
Rikt liv i sjöar och vattendrag
Den största biologiska mångfalden i sötvatten finns i tropikerna, men även i Sverige finns ett rikt limniskt liv – till exempel 53 inhemska sötvattenfiskar, mer än 2000 insektsarter som lever hela eller delar av sitt liv i sjöar och vattendrag, 34 musselarter varav åtta stormusslor och en mängd andra organismer som maskar, alger och högre växter. Samtidigt är sötvatten ett av de mest hotade ekosystemen...
(2008-12-02)
Arter signalerar miljötillstånd
Många av de organismer som lever i sötvatten är utmärkta indikatorer på olika typer av mänsklig påverkan. Bottenlevande smådjur (maskar, iglar, snäckor, insekter, musslor, kräftdjur etc.) kallas gemensamt för bottenfauna och samlas in med standardiserade metoder i både sjöar och vattendrag – dels som en del av den nationella miljöövervakningen, dels som en del i olika regionala program. Eftersom olika...
(2008-12-02)
Ett helt landskap för djuren
När nya vägar och järnvägar planeras måste även landskapets helhet beaktas. Vägnätet skapar barriärer i djurens "gröna infrastruktur". Ju mer uppstyckat landskapet blir desto svårare får olika populationer att överleva. Till slut når fragmenteringen en kritisk gräns och djuren försvinner från platsen. I takt med denna försämring för djuren försvinner rekreationsvärdet för människorna. Detta problem...
(2008-11-25)
Kadmium i gröda spåras med urankartor
Att utnyttja urankartor är ett kostnadseffektivt sätt att bedöma på vilka åkrar det kan finnas för höga halter av kadmium i grödorna. Kadmium är giftigt och kan orsaka skador på njurar och skelett vid för höga halter. Människan får i sig kadmium främst genom spannmål, rotfrukter och grönsaker. Att minska intaget av kadmium genom föda är ett högt prioriterat mål i Sverige. SLU-forskarna Jan Eriksson...
(2008-11-18)
Hävden varierar i svenska betesmarker
SLU inventerar varje år sedan 2006 ängs- och betesmarker på uppdrag av Jordbruksverket. Hur mycket betesmarkerna hävdas skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige. Men de flesta av landets marker är välhävdade. Syftet med SLU:s inventeringar är att följa förändringar i ängs- och betesmarker och bidra med underlag till utvärderingen av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”. – De flesta betesmarker...
(2008-11-17)
Politik kan styra fågelantal
När Sverige gick med i EU år 1995 minskade antalet fåglar i jordbrukslandskapet nästan omedelbart. Forskare vid SLU menar att det berodde på en förändrad jordbrukspolitik. – Vi ser storskaliga förändringar hos jordbrukslandskapets fåglar vid tre tillfällen under de senaste trettio åren. Vid samtliga tillfällen finns en tydlig koppling till rådande jordbrukspolitik. Det sägs att det är svårt att förändra...
(2008-11-14)
Fler kvinnor blir jägare
Det totala antalet jägare i Sverige minskar. Men andelen jagande kvinnor ökar. De flesta av landets jägare bor i Västra Götalands län. Jaktåret 2007/2008 löste drygt 268000 personer jaktkort i Sverige. Det är knappt tre procent av befolkningen, och en minskning med 10000 personer jämfört med året innan. Sedan 1990-talet har antalet jaktkortslösare minskat med ungefär 18 procent. Program Vilt inom SLU:s...
(2008-11-14)
Förstörd jordstruktur kan ge ökat fosforläckage
Markpackning kan leda till ökade fosforförluster. Därför undersöker SLU från och med i år sambandet mellan markpackning och fosforläckage i det så kallade markpackningsprogrammet. – Jordbruksmaskiner pressar samman åkerjorden med sin tyngd. Alltför stark markpackning leder till att markstrukturen försämras. Det blir svårare att plöja och svårare för rötterna att växa. Det här är ett välkänt problem...
(2008-11-14)
Mer mångfald med varierat betestryck
Inom forskningsprogrammet HagmarksMistra har man under sju år studerat hur betesdjur påverkar den biologiska mångfalden i naturbetesmarker. Olika högt betestryck på marker som ligger nära varandra har visat sig ge en större biologisk mångfald. Idag återstår det mindre än tio procent av den areal naturbetesmarker som fanns för hundra år sedan. --> Forskning inom HagmarksMistra har visat att ett högt...
(2008-11-13)
Viltet ökar i antal
Utvecklingen för de svenska viltstammarna har varit övervägande positiv de senaste femtio åren. Det är bara några få arter som har minskat i antal. Inom forskningsprogrammet ”Adaptiv förvaltning av vilt och fisk” har forskare jämfört olika viltstammars storlek åren 1955 och 2005. I studien ingick de däggdjur som nyttjas eller har nyttjats av människan. Sammanlagt uppskattade forskarna populationsutvecklingen...
(2008-11-13)
Flera mått på hur Östersjön mår
Östersjön utsätts för stora påfrestningar, framför allt genom den stora tillförseln av fosfor och kväve från jordbruket. För att hålla koll på havets tillstånd och på om de åtgärder som införs har effekt använder man sig i berörda länder av olika indikatorer. I ett examensarbete från SLU har Helena Andersson nu studerat olika jordbruksfaktorer för att se om det finns ett samband mellan dessa och...
(2008-10-28)
Allt mer virke i den svenska skogen
Under 2000-talet har virkesförrådet ökat med ca 40 miljoner kubikmeter per år. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar, utanför nationalparker och naturreservat, ökat med 85 procent och är idag drygt 3,2 miljarder kubikmeter. Den största ökningen under senare år svarar lövträden för. – De senare årens tillväxtökning har fortsatt och...
(2008-10-24)
Törskateangrepp kan ge regional virkessvacka
Unga tallskogar i nordöstra Norrbotten är mest skadade av törskatesvampens angrepp. Det kan leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Det är andra året i rad som SLU kartlägger skador av törskatesvamp. I år omfattar inventeringen hela Norrbottens län samt Västerbottens län. Törskatesvampen, som angriper unga tallar, förekommer i båda länen. Resultaten visar att törskateangrepp kan...
(2008-10-01)
Magra beten blev inte gödslade
Inom naturvården har man sett en risk för att beten i naturmarker som anslutits till gammal åker kan vara dåligt för floran på den magrare delen av betet. Oron är att näring via betesdjurens urin och gödsel skulle transporteras från mer kväverika områden, som före detta åkermark, till magra marker som torrbackar. De magra områdena skulle då få ett tillskott av näring som kan påverka deras flora negativt....
(2008-09-29)
Mårdhundar ska hindras att etablera sig
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis det inhemska fågellivet om den etablerar sig i Sverige. Dessutom kan den sprida allmänfarliga sjukdomar som rabies. Naturvårdsverket satsar i höst på ett pilotprojekt som ska ta fram metoder för att upptäcka invandrande mårdhundar. Projektet leds av Fredrik Dahl och P-A Åhlén inom SLU:s program Vilt och drivs i samarbete med Naturvårdsverket,...
(2008-09-01)
Få mårdhundar hittills i Sverige
Mårdhunden är en främmande art för Europa som visat sig orsaka stor ekologisk skada i de länder där den etablerat sig. I Sverige har mårdhunden bara förekommit sporadiskt men de senaste åren har antalet observationer ökat markant. Denna ökning är en effekt av det senaste deceniets milda vintrar. Arten mårdhund ( Nyctereutes procyonoides ) är en halvakvatisk räv som ursprungligen kommer från Asien....
(2008-09-01)
Många svenskar äter vilt
En av fem svenskar har ätit viltkött den senaste månaden. Det bidrar till att skapa en positiv inställning till jakt bland svenskarna. Stödet för jakt hos allmänheten har inte minskat sedan 1980-talet. Tvärtom visar den senaste undersökningen från år 2001 att stödet ökat från 72 till 80 procent. Varför är det så? Köttet kan vara nyckeln till acceptansen. Svenskarna verkar acceptera jakt på vilda djur...
(2008-08-19)
Få lingon i år
Årets prognos för lingontillgången i landets skogar lingon pekar på ett svagt lingonår, särskilt i Götaland. Men även i Svealand och Norrland är tillgången sämre än vanligt. – Lingonen tycks i likhet med blåbären ha lidit av torkan på försäsongen i Götaland och Svealand, säger Ola Langvall, som ansvarar för bärobservationerna på SLU:s skogliga försöksparker. En stor andel av blommorna utvecklades inte...
(2008-08-19)
Facit för årets blåbärsprognos
SLU:s prognos om tillgången på blåbär i början av juli pekade mot ännu ett bra blåbärsår i Norrland men att utfallet skulle bli sämre i de södra delarna av landet. Forskarna har nu reviderat årets prognos. – Efter att bären börjat mogna ser vi att mängden blåbär i Götaland och Svealand blev något större än prognosen förutspådde och i Norrland blev det mer som ett normalår, inte det rekordår för blåbären...
(2008-07-08)
Skador av snytbagge övervakas
Snytbaggen är den svåraste skadegöraren inom svenskt skogsbruk och den orsakar varje år skador för fler hundra miljoner kronor. Insekten angriper främst tall och gran där den gnager av barken runt stammen på unga plantor. Om angreppen inte förhindras dör upp till åttio procent av de angripna plantorna. Plantorna brukar skyddas med insektsgifter men det kan komma att förbjudas i Sverige. Snytbaggen...
(2008-07-04)
Växtlivet på fjällmyrar kartlagt
Nu finns detaljerad och representativ information för myrar i hela fjällregionen. Resultaten bygger på SLU:s fältinventeringar inom miljöövervakningsprogrammet NILS*. Tillståndet för fjällregionens myrar har hittills varit sämre känt än för övriga myrmarker i Sverige. Det gäller även mängden myrmark i fjällen. Fjällmyrar har uteslutits i tidigare nationella inventeringar som Våtmarksinventeringen (VMI)....
(2008-06-30)
Antalet lodjur ökar i södra Sverige
Forskarna räknar med 250 till 260 lodjursföryngringar per år i Sverige. Cirka 250 lodjursföryngringar per år är mindre än Riksdagens miniminivå på 300 stycken. Inventeringar visar att lodjurets förutsättningar varierar stort över landet: • Södra Götaland : Här håller lodjuren på att etablera sig. Förra vintern noterade man sju honor med ungar i området. Rådjurstillgången är god så forskarna förväntar...
(2008-06-27)
Vargen långt från mål
Den svenska vargstammen nådde inte upp till Riksdagens etappmål om 20 föryngringar per år förra året. Säsongen 2007/08 var antalet föryngringar hos den svenska vargstammen troligen 18 stycken. De största hoten mot vargen är illegal jakt och inavel, eftersom hela stammen bygger på endast tre genetiska individer. Följer vargstammens utveckling Det är länsstyrelserna som i samarbete med forskningen...
(2008-06-27)
Färre järvungar oroar
År 2006 föddes det få järvungar i Sverige. – Frågan är om det visar på en verklig nedgång. Det kan också vara så att järvarna lyckades sämre med sin fortplantning just det året. Det vet vi först när vi får tillgång till siffrorna för år 2007, säger professor Henrik Andrén som är enhetschef på Grimsö forskningsstation. I genomsnitt föds 65 järvungar per år Antalet föryngringar har varierat de senaste...
(2008-06-27)
Det går bra för björnen
Björnen finns på två tredjedelar av Sveriges yta. Stammen fortsätter att sprida sig och ligger i antal långt över Riksdagens miniminivå på 1000 individer eller 100 reproducerande honor. Björnstammen följs genom rovdjursobservationer och DNA-analyser i spillning. De senaste siffrorna visar att stammen växer med knappt fem procent per år, jakten inräknad. – År 2005 räknade man med en björnstam på mellan...
(2008-06-27)
Vildsvinen orsakar konflikter
I dag finns det omkring 60 000 vildsvin i Sverige och stammen ökar snabbt. Förvaltningen av djuren fungerar inte helt bra, vilket orsakar konflikter mellan i första hand jägare och de lantbrukare som får sina grödor förstörda av djuren. – Markägare med olika intressen i vildsvinsstammen hamnar i konflikt med varandra eftersom vildsvinen delas över flera ägor, berättar Henrik Thurfjell som är doktorand...
(2008-06-26)
SLU-forskare utvärderar sjökalkning
När det sura nedfallet minskar så minskar även behovet av kalkning på flera håll i landet. Nu ska SLU-forskare ta fram ett bättre underlag för att bedöma vilka vatten som behöver kalkas. Idag kalkas över 3000 sjöar i Sverige för att motverka försurningens skadliga inverkan på livet i vattnet. Under hösten har SLU undersökt dessa kalkade sjöar för att ta reda på hur försurade de egentligen är. För att...
(2008-05-30)
Bäckar i gammal granskog har höga halter aluminium
Oorganiskt aluminium, som ökar i koncentration vid låga pH, är giftigt för många organismer. Därför är ett viktigt syfte med åtgärder mot försurningen att minska halterna av oorganiskt aluminium i ytvatten. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och SLU har på uppdrag av Skogsstyrelsen försökt ta fram en metodik för att karaktärisera skogsområden där bäckarna riskerar att ha höga halter av oorganiskt...
(2008-05-27)
Skogsmarkskalkning gav inte bättre bäckvatten
Den naturliga återhämtningen från försurningen under 16 år var mer betydelsefull för bäckarnas kemi än effekter från skogsmarkskalkning. Det visar en utvärdering av de långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning på kemin i mark, grundvatten och bäckvatten i de så kallade SKOKAL-områdena. Utvärderingen har gjorts av forskare på SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Skogsstyrelsen. Forskarna...
(2008-05-27)
Ökande kvicksilverhalter i svensk insjöfisk
Trots ett minskat nedfall av kvicksilver har halterna av kvicksilver i fisk fortsatt att öka de senaste tio åren i Sveriges inlandsvatten. Halterna är nu generellt tre till fem gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån. Det visar SLU-forskare i en analys av mer än 2 000 sjöar från 1960-talet och framåt*. Analysen visar att kvicksilverhalten i fisk har ökat med i genomsnitt några procent per år under...
(2008-05-23)
Gudrun gjorde avtryck i skogens växthusgasutbyte
Varje år sammanställer SLU-forskare underlag om utsläpp och upptag av klimatpåverkande gaser för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Underlaget används för Sveriges rapportering till Klimatkonventionen. Metoderna och underlaget förfinas för varje års rapportering. Därför revideras också historiska data för hela tidsserien från 1990-2006 i den senaste rapporteringen. Nu när...
(2008-04-28)
Storskalig hamling till biobränsle
Om lövskogar hamlades skulle det kunna bli ett värdefullt tillskott till vårt behov av biobränsle. Samtidigt skulle det ge möjlighet att skapa långsiktigt hållbara system med en rik biologisk mångfald. För att minska oljeberoendet och nettotillskottet av växthusgaser kommer behovet av biobränsle öka radikalt. Omställningen av samhället behöver göras på många nivåer och flera nya lösningar måste komplettera...
(2008-04-21)
Salix i jordbruksbygd förbättrar mångfald
Odlingar av Salix för energiändamål lär bli allt vanligare framöver. Många känner sig bekymrade över att dessa ”skogar” har låg biologisk mångfald och jämför då odlingarna med en artrik lövskog. Jämfört med konventionell åkermark kan Salix-odlingar dock i många fall höja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Biobränslen som Salix, poppel och hybridasp är ett intressant alternativ för ersättning...
(2008-04-17)
Verktyg för riskbedömning
Europeiska företag använder datormodellen MACRO när de testar om nya växtskyddsmedel är farliga för miljön. Professor Nicholas Jarvis började ta fram datormodellen MACRO i slutet av 1980-talet. Modellen beräknar risken för att föroreningar följer med markvattnet ner till grundvatten. Speciellt för MACRO är att den tar hänsyn till hur markens struktur, som sprickor och maskgångar, påverkar transporten...
(2008-04-04)
Skatt gynnar ”ren” teknik
Med nuvarande teknik för uppvärmning, bilmotorer m.m. blir det mycket svårt att uppnå stora utsläppsminskningar av koldioxid. Man kan inte bara anta att folk slutar att resa, belysa och värma sina hem för att uppnå besparingsmålen. Redan existerande, ny och ”ren” teknik kan emellertid ges större spridning på bekostnad av den gamla, ”smutsiga” tekniken genom koldioxidbeskattning. Men frågan är hur...
(2008-04-04)
Rara lavar på grova stubbar
Avverkningsrester som grenar, toppar och stubbar blir alltmer eftertraktade som biobränslen, men det finns skäl att gå försiktigt fram. Brist på grov, död ved är nämligen ett av de största hoten mot biologisk mångfald i skogen. Alexandro Caruso, SLU i Uppsala, har undersökt lavfloran i ungskogar och fann många ovanliga lavar just på stubbar. I de undersökta skogarna i Uppland utgör stubbar den största...
(2008-03-10)
Fladdermöss och fjärilar riskerar att försvinna
I Sverige bedöms bara 29 procent av naturtyperna och 46 procent av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv vara långsiktigt livskraftiga. Det visar Sveriges första statusrapport till EU-kommissionen. – Analysen visar att 43 procent av de svenska arterna och naturtyperna som omfattas av direktivet ligger risigt till. Bland de arter som riskerar att försvinna finns exempelvis många fjärilar...
(2008-03-07)
Gallrad skog mest gynnsam för kolbalansen
Skog kan ta upp koldioxid från luften och lagra kolet i marken. Men det stora kolförrådet i marken kan även vara ett klimathot när det bryts ned och släpper ut växthusgaser. Flödesmätningar i atmosfären visar att skogsbruket avgör om en viss skog tar upp eller släpper ut koldioxid. Jordens klimat hotas av ökande halter av växthusgaser, framför allt koldioxid, i atmosfären. Skogen har en unik förmåga...
(2008-02-18)
Ny webbplats om växtskyddsmedel
Via SLU:s webbplats vaxtskyddsmedel.slu.se går det att se vilka växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) som hittats i ditt län och om gränsvärden eller riktvärden överskrids. Uppgifterna är sammanställda från den regionala pesticiddatabasen som har utvecklats av avdelningen för vattenvårdslära vid SLU på uppdrag av Naturvårdsverket. I databasen samlas de analyser av växtskyddsmedel i åar, bäckar, sjöar,...
(2008-02-05)
Rekreation viktig för jägarna
Värdet på jakten i Sverige ökar för att idag uppgå till över 3 miljarder kronor. Viktigast är rekreationen som värderas nästan dubbelt så högt som köttet. Antalet jägare har också minskat något sedan mitten av 1980-talet, medan de jägare som ändå ger sig ut i markerna jagar desto mer. Idag jagar genomsnittsjägaren sex dagar mer än för 20 år sedan. Inte oväntat är älgen det vilt som har störst jaktvärde....
(2008-02-05)
Återhämtning för sälstammen
– Sälarna mår bättre i dag än när jag började studera dem. De är friskare och populationen ökar med 6–7 procent varje år. Men de drabbas fortfarande av hög frekvens grava sår i grovtarmen och det behövs mer forskning om orsaken till det. Det konstaterar veterinär Anders Bergman vid SLU som i sitt doktorsarbete följt sälarnas utveckling i svenska vatten under mer än ett kvart sekel. Det är genom obduktioner,...
(2008-01-25)
Skogsbrukets belastning på havet liten
Läckaget av näringsämnen från den svenska skogsmarken till omgivande hav är stort. År 2005 var tillförseln cirka 37 000 ton kväve (nettobelastning) och cirka 1200 ton fosfor (bruttobelastning). Men den absolut största delen tillförs naturligt och orsakas inte av skogsbruket, konstaterar Stefan Löfgren vid SLU. Stefan Löfgren är docent vid institutionen för miljöanalys vid SLU och har under flera års...
(2007-12-11)
Källor till minskade utsläpp av näringsämnen till ...
Sveriges totala näringsämnesbelastning på omgivande hav har minskat sedan 1995. Den största minskningen av svenska utsläpp av kväve och fosfor står kommunala reningsverk för, följt av minskningar inom jordbruket. Det visar beräkningar som SMED* har gjort som en del av miljömålsuppföljningen. Projektgruppen inom SMED har beräknat hur stor del av näringsämnena som kommer från olika källor som exempelvis...
(2007-12-11)
Brunare vatten när försurningen minskar
I takt med att svavelnedfallet minskar blir våra sjöar och vattendrag allt brunare av humusämnen från den omgivande marken. Det visar miljöövervakning av försurning i ett stort antal länder i Europa och i Nordamerika. När det försurande nedfallet minskar får jorden allt svårare att hålla kvar de sura humusämnena, som då löses ut till vattnet. Detta leder till mer naturliga förhållanden för halten...
(2007-12-10)
Minska fosforförluster nära källan!
Fosforläckage till sjöar och hav är en av orsakerna till de svåra algblomningarna vi har sett under varma somrar de senaste åren, inte minst i Östersjön. Läckaget begränsas effektivast så nära källan som möjligt, enligt en rapport från SLU i Uppsala. Det innebär att man med väl avvägd och utförd gödsling, skonsam jordbearbetning och markvård förhindrar att fosforn försvinner från åkern och hamnar i...
(2007-12-06)
Folkskygg Bamse smyger undan
Björnar undviker aktivt kontakt med oss människor. Det är slutsatsen i ett examensarbete inom forskningsprogrammet "Adaptiv förvaltning av vilt och fisk" vid SLU. Tio björnhonor i Orsatrakten utrustade med gps-sändare fick möta människor i skogen, även de försedda med sändare. På 250 m håll reagerade björnarna – antingen letade de upp ett mera skyddat ställe eller så började de röra sig bort från människorna....
(2007-12-06)
Ekojordbruk stöder många miljömål
Den ekologiska produktionsformen, både växtodling och djurhållning, kan bidra till att elva av de sexton svenska miljökvalitetsmålen når framgång. De positiva effekterna kan både ha med själva sättet att producera och med storleken på gårdarna att göra. Regeringen har satt höga mål för den ekologiskt brukade arealen och för den offentliga upphandlingen av ekologiska livsmedel. Ekoproduktionen stöds...
(2007-12-06)
Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag
Nu finns det ett ackrediterat laboratorium vid SLU i Uppsala som kan analysera kiselalger från vattendrag. En sådan analys visar relativt enkelt och snabbt om vattendraget är övergött, surt eller påverkat av organiska föroreningar. Kiselalger är encelliga organismer som finns i både sött och salt vatten. Vissa arter lever fritt i vattenmassan medan andra lever fastsittande på stenar eller växter. Kiselalger...
(2007-11-30)
Grönträda gav minskat näringsläckage
Övergången från stubbträda till insådd grönträda är den åtgärd inom lantbruket som fått störst genomslag för det minskade näringsläckaget från jordbruksmark. Det visar en analys av SLU-forskare. Jordbruksmarken står för en stor del av det kväve och fosfor som läcker ut till sjöar och hav. Holger Johnsson har tillsammans med flera andra forskare vid SLU sammanställt förändringen i läckage av kväve och...
(2007-11-30)
Hundar inventerar tjädrar
Tjäder är ett populärt jaktbart vilt i skogslandskapet. Det traditionella sättet att inventera tjäder är med vilttrianglar, vilket är en bra men dyr inventeringsmetod. Därför provar SLU-forskare en modell där man med hjälp av jägare genomför så kallade linjeinventeringar med stående fågelhund. - Under året har vi inventerat fem områden från Småland till Norrbotten. Preliminära resultat visar på ovanligt...
(2007-11-28)
Dalripan fluktuerar som förväntat
Varje år före jakt inventeras dalripor i 22 områden jämt fördelade i den svenska fjällkedjan. Inventeringen görs av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland i samarbete med SLU och Svenska Jägareförbundet. Under 2007 ökade antalet dalripor i södra delen av fjällkedjan. Det följer det förväntade mönstret då antalet dalripor i söder fluktuerar med ett intervall på tre till fyra år. Efter...
(2007-11-28)
Dyntaxa är en databas för alla taxonomiskt intress...
Information om namn och släktskap för drygt 80 procent av Sveriges alla vilda djur och växter finns i en databas som byggs upp vid ArtDatabanken. Dyntaxa innehåller såväl svenska som vetenskapliga namn inklusive många sådana som inte längre används. Till varje artnamn finns litteraturreferenser samt information om vem som har beskrivit arten och när. - Den taxonomiska databasen riktar sig till alla...
(2007-11-26)
Databas håller reda på miljontals träd
Med hjälp av en databas ska forskarna kunna hålla reda markanvändningen på tusentals provytor och tillväxten på miljontals träd. Det är information som behövs för den internationella klimatrapporteringen. För att klara av rapporteringen till Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet måste Sverige kunna redovisa hur stora arealer som hör till olika typer av markanvändning och hur markanvändningen förändras...
(2007-11-26)
Naturvården behöver mätmetoder för betestryck
Forskare vid SLU utvecklar metoder att mäta betestryck som kan användas inom naturvården. Mätningarna har visat att kor föredrar att beta på mark som tidigare varit åker. I arbetet med att bevara naturbetesmarker behövs metoder för att mäta hur bete och skötsel påverkar marken. I ett projekt vid SLU undersöker forskarna hur förutsättningarna för bete ser ut i olika naturtyper och regioner. - Vi håller...
(2007-11-23)
Biologin i åkermark ska följas
Forskare vid SLU utvecklar ett helt nytt system för att löpande följa biologiska faktorer i åkermark och upptäcka förändringar i markens biologiska tillstånd. En av de viktigaste komponenterna för markens bördighet är dess biologiska tillstånd. Markbiologiska processer, som omvandling av kväve och nedbrytning av föroreningar, har också stor betydelse för miljön. Men medan både markkemi och markfysik...
(2007-11-23)
Allt om växter och djur som behöver död ved
Över 7000 skogslevade arter i Norden är beroende av död ved. Nu samlar cirka 40 forskare från åtta länder uppgifter om de vedlevande arterna och vilka typer av död ved de behöver i en databas. Redan idag innehåller databasen uppgifter om mer än 6000 arter. Databasen är tillgänglig för allmänheten. - Databasen gör det möjligt att ge tydligare riktlinjer för vilka typer av ved som hotade och rödlistade...
(2007-11-23)
Artportalen kan följa många fåglar
Forskare vid SLU undersöker om det går att använda det webbaserade rapportsystemet Artportalen för övervakning av fågelbestånd. Undersökningen går ut på att jämföra uppgifter från Artportalen med den systematiska Häckfågeltaxeringen. Syns samma upp- och nedgångar för lavskrika i båda systemen? - Generellt ser det bra ut. Jag har undersökt 166 arter och i dagsläget kan jag med drygt 90 procents säkerhet...
(2007-11-23)
Små vattendrag visar försurningsmönster
Många av Sveriges vattendrag ingår inte i de nationella övervakningsprogrammen eftersom de har relativt små avrinningsområden. Mer är två tredjedelar av alla vattendrag har avrinningsområden som är mindre än den gräns på 15 kvadratkilometer som satts upp för övervakningen. Därför saknas information om försurningsläget i en huvuddel av vattendragen, vars habitat dessutom är mest känsliga för försurning....
(2007-11-23)
Kvävets roll i försurningen undersöks
Med mätningar av kvävenedfall, markkemi och relationen mellan svampar och bakterier i marken kan forskarna undersöka kvävets roll i försurningen. Nedfall av kväve kan komma att bli nästa stora orsak till försurning. För att på lång sikt kunna bedöma hur mycket kvävenedfall ekosystemen klarar av utan att det uppstår försurningsskador behövs mer kunskap om vad som styr läckaget av kväve från mark till...
(2007-11-23)
Fler bekämpningsmedel i regn
Under år 2006 förekom färre substanser av bekämpningsmedel i svenska vattendrag jämfört med året innan. I regnvatten har antalet substanser istället ökat. Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel i vattendrag visar att det under 2006 förekom färre substanser av bekämpningsmedel som låg över riktvärdena i svenska vattendrag jämfört med föregående år. Sedan mätningarna började år 1990 har...
(2007-11-16)
Mindre kväve och fosfor till haven
Sedan 1995 har de mänskligt orsakade utsläppen av kväve och fosfor till haven minskat. Men det kan ändå bli svårt att nå målen för utsläppsminskning som satts upp för miljömålet ”Ingen övergödning”. Forskare vid SLU har med hjälp av beräkningsmodeller bidragit med siffror på hur mycket kväve och fosfor som läcker från den svenska jordbruksmarken till omgivande vatten. Siffrorna har därefter använts...
(2007-11-13)
Verktyg för vattenvård
En modell för att beräkna transport och källfördelning av kväve och fosfor är nu öppen för användare utanför SLU. Fyrismodellen är en beräkningsmodell som kan kartlägga transport och källfördelning av kväve och fosfor från ett avrinningsområde ut till havet. Modellen är ett utmärkt verktyg för arbetet med EU:s vattendirektiv och den påverkansanalys som ska göras. Genom att simulera effekterna av olika...
(2007-11-13)
Säker älgskattning med billig metod
För att få reda på hur många älgar som finns i olika områden inför varje jaktsäsong krävs en tillförlitlig inventering av älgstammen. Hittills har årliga flyginventeringar varit den säkraste metoden, men med en blandning av älgobservationer och spillningsinventering kan man uppnå samma resultat till en tredjedel av kostnaden, menar Johan Månsson vid SLU i Grimsö. Han pekar också på att man får ett...
(2007-11-06)
Ökat virkesförråd trots skogsskador
Virkesförrådet i landets skogar fortsätter att öka och tillgången på äldre skogar minskar långsamt. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sveriges skogar har under senare år varit utsatta för katastrofala stormar och andra skadegörare. Betydande arealer skog har också skyddats inom naturreservat. Trots det ökar det totala virkesförrådet och är idag cirka tre miljarder kubikmeter skog....
(2007-10-22)
Gynnar vargen andra arter?
Det är en fråga som forskarna vid SLU:s forskningsstation i Grimsö ska svara på med hjälp av kameror som sätts upp vid vargslagna älgar. Att asätande arter, både däggdjur och fåglar, utnyttjar kadaverrester från bytesdjur som dödats av varg är allmänt känt. Återetableringen av varg skulle därmed kunna medföra att asätande arter gynnas. Detta förutsätter dock att tillgången på mat i form av kadaver...
(2007-10-03)
Brist på kväve i blommande sjöar
I näringsrika insjöar och i Östersjön blommar algerna kraftigt under varma somrar. Det rör sig framförallt om cyanobakterier, så kallade blågröna alger. En del cyanobakterier kan bli giftiga för människor och djur, men vanligtvis bara när de massutvecklas. Cyanobakterierna utvecklas ofta kraftigt när näringsämnet nitratkväve tar slut medan fosforhalten fortfarande är hög. En del arter har nämligen...
(2007-09-25)
Ung skog hyser många arter
I unga produktionsskogar finns det lövträd, döda träd och stubbar efter avverkningar. Dessa viktiga livsmiljöer har nu visat sig hysa många arter av lavar och mossor, och är därmed intressanta för den biologiska mångfalden. Jörgen Rudolphi vid SLU i Uppsala har undersökt skogar av olika åldrar som gränsar till varandra och funnit att antalet arter per döda träd och lövträd var detsamma oavsett om träden...
(2007-09-25)
Fortplantning störs av kemikalier
Tvekönade fiskar, sterila sälar, förtunnade äggskal hos rovfåglar och minskat spermieantal hos män i västvärlden. Fenomen som hotar djurs och människors förmåga att fortplanta sig väcker stor uppmärksamhet och oro. Ur biologisk synvinkel är fortplantningssystemet det kanske allra viktigaste fysiologiska systemet. I första hand för vars och ens möjligheter att få egen avkomma. Men också på ett mer...
(2007-09-24)
Ändrade livsvillkor för djur och växter
Forskarna har svårt att förutsäga exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka växter och djur i naturen. Generellt sett kommer vissa arter troligen att minska eller försvinna medan andra kommer att öka. Och nya, främmande arter kommer förmodligen att kunna etablera och sprida sig. För arter som är beroende av vinterförhållanden eller specifika temperaturer kan det vara lättare att förutse hur...
(2007-09-07)
Ökad tillväxt i skogen
Med en längre vegetationsperiod kommer tillväxten i skogen att öka. Men hur stor ökningen blir beror bland annat på tillgången av vatten och näring. Med ett förändrat klimat kan markens kolförråd påverkas så att mer kol avges från marken. Dessutom finns risk för ökad vindfällning. För att kunna göra bedömningar av vilka effekter ett förändrat klimat får för skogen använder forskarna olika beräkningsmodeller...
(2007-09-06)
Framtidsanalys av jordbruket
Forskare vid SLU bedömer att klimatförändringen kommer att leda till större tillväxt hos jordbruksgrödorna. Men det kan bli problem med varierande vattentillgång, fler skadegörare och näringsämnesläckage. För att anpassa sig kommer lantbrukarna att behöva använda nya grödor och odlingsmetoder. ”Framtidsanalys av svenskt jordbruk - odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring” (FANAN) är ett utredningsuppdrag...
(2007-09-06)
Farhågor om ökade insektsskador på skogen
Insekter orsakar stora skador på skog och grödor och det finns därför extra stort intresse av att veta hur skadeinsekterna kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men forskare på Institutionen för ekologi vid SLU menar att det är svårt att komma med förutsägelser om vad som kommer att hända. – Det finns farhågor att skadorna kommer att öka och man jämför ofta med dagens situation i andra, varmare...
(2007-09-06)
Andra algarter dominerar i nytt klimat
En tydlig förändring när klimatet blir varmare är att islossningen på våra sjöar sker allt tidigare. Det får konsekvenser för både kemin och biologin i sjöarna. Gesa Weyhenmeyer är forskare på institutionen för miljöanalys vid SLU. Hon undersöker hur sjöarna påverkas när isen lossar allt tidigare, eller inte lägger sig alls. – Jag har undersökt hur kemin har förändrats i ett stort antal referenssjöar...
(2007-09-04)
Efterfrågade bärprognoser
Sedan 2006 gör SLU prognoser för tillgången av blåbär och lingon i Sverige. Bärprognoserna görs i början på juli och ger en översiktlig bild av bärtillgången i respektive landsände. Inspirationen till satsningen kommer från Finland. Där har ett liknande system med bärprognoser blivit mycket uppskattat av allmänheten. Bärprognoserna bygger på en kombination av fältobservationer och erfarenheter. I SLU:s...
(2007-09-04)
Skötseln av grönområden viktig för biologisk mångf...
Grönområden i städer har flera viktiga funktioner. De fungerar inte bara som rekreationsområden för oss människor. Där finns också viktiga livsmiljöer för olika djur, och ekosystemen i grönområdena tillhandahåller många tjänster som vi människor har nytta av. Sådana så kallade ekosystemtjänster kan till exempel vara pollinering som sköts av insekter eller fröspridning som sker med hjälp av fåglar....
(2007-08-27)
Nya steklar vägleder globalt bevarande
Mångfalden av insekter är till stor del varken känd eller beskriven. 70 av totalt 92 arter av parasitstekelsläktet Paramblynotus var tidigare helt okända för vetenskapen. Det har entomologer från bl.a. SLU i Uppsala funnit i en världsomspännande kartläggning. De studerade steklarna parasiterar på vedlevande skalbaggslarver. I studien analyseras hur arterna är släkt med varandra och hur deras utbredning...
(2007-08-17)
Minken varnar om kemikalier i miljön
Att ämnen som PCB och DDT stör fortplantningen känner man väl till men de sammanlagda effekterna av de kemikalier som omger oss är tyvärr okända. Nu hoppas SLU-forskare att vilda minkar ska kunna ge bättre svar på hur kemikalier i miljön påverkar djur och människor. Ulf Magnusson och Sara Persson på institutionen för kliniska vetenskaper håller på att ta fram ett nytt miljöövervakningssystem för att...
(2007-07-05)
Myllrande fågelliv i städerna
I svenska stadsskogar finns lika många fågelarter som i de skogar som omger städerna. Det kan bland annat bero på att våra städer har många grönområden i internationell jämförelse. Dessutom är tillgången på lövträd och död ved bättre i städernas skogar än i ”vanliga” skogar. Marcus Hedblom från SLU i Uppsala har undersökt fågellivet i en rad svenska städer och han har även funnit skillnader i mindre...
(2007-06-28)
Vildfiskens vandring mot havet kartläggs
Uppföljningen av nedströmsvandrande lax och öring i Sävarån fortsätter och utökas med kontroll av uppströmsvandrande lekfisk och genetisk bestämning. I Sverige finns det 14 vildlaxälvar kvar. Enligt Fiskerikommissionen för Östersjöns aktionsplan för laxfisk ska älvarna senast år 2010 producera minst 50 procent av den maximalt möjliga vildlaxproduktionen. Men hittills har grundläggande biologisk information...
(2007-06-18)
Biologiska fenomen kan berätta om klimateffekter
Sedan 2006 följs skottskjutningen och blomningen för björk, gran och tall och blomning och bärförekomst för blåbär och lingon på fem platser i Sverige. Observationerna kan på sikt användas för att upptäcka biologiska reaktioner på ett förändrat klimat. Fenologi är studierna av återkommande säsongsberoende biologiska/naturliga fenomen och förändringar. Det kan till exempel gälla lövsprickning, skottskjutning,...
(2007-05-23)
Varierat bete räddar pollinatörer
I det svenska odlingslandskapet finns över 20 arter av humlor, varav flera rödlistade. Tillsammans med fjärilar, skalbaggar, blomflugor och bin står de för en stor del av pollineringen i odlingslandskapet. Därför är det viktigt att ta hänsyn till dessa insekter i skötseln av landskapet, menar Erik Sjödin vid SLU i Uppsala. Dagens rekommenderade hävd med intensivt bete på ogödslade marker kan vara gynnsam...
(2007-05-15)
Färre försurade sjöar och marker
Utsläppen av försurande ämnen har minskat, vilket ger mindre försurade skogmarker och vatten i Sverige. Men i sydvästra Sverige har markerna dålig återhämtningsförmåga och förbättringen går långsamt. Dessutom kan ett intensivare skogsbruk öka försurningen. Andelen skogsområden som har hög eller mycket hög surhetsgrad har minskat från 23 procent under åren 1985─1987 till 12,5 procent under 1998─2003....
(2007-05-15)
Myr i norr sväljer kol
Myrar har vuxit till och bundit in kol i växtmaterial sedan senaste istiden. Kolet lagras i myren och bildar torv i stället för att avges till atmosfären och därmed bidra till en ökad halt av koldioxid i luften. Senare års forskning har dock visat att myrar kan både lägga fast och utsöndra koldioxid. Om nettot i en enskild myr blir positivt eller negativt beror på faktorer som temperatur och vattentillgång....
(2007-05-15)
Grusiga bottnar och gömställen viktiga för öringen
Ishi Buffam har undersökt vad som påverkar utbredningen av öringar i Krycklan, ett biflöde till Vindelälven i Västerbotten. Han hittade inga öringar alls i de delar av Krycklan som drabbas av årliga surstötar i samband med vårfloden. Men det är inte bara vattnets surhet som påverkar var öringarna trivs. I vattendraget Krycklan orsakar vårfloden varje år naturligt ett tillfälligt lågt pH, eftersom de...
(2007-05-10)
Livet kartläggs på västkustens bottnar
Sedan 2006 året inventeras den marina bottenfaunan längs Sveriges västkust. Inventeringen drivs inom ramen för det Svenska artprojektet och ska ge ökad kunskap om vilka arter som lever i vår mest outforskade biotop - havet. Anna Karlsson på ArtDatabanken är ansvarig för projektet – Just nu håller vi på och matar in fynddata i en marin artportal. Hittills har vi klarat av tagghudingarna och har börjat...
(2007-04-16)
Varifrån ska vi ta köttet?
När kunden väljer svenskt kött i affären istället för importerat kan det ge positiva miljöeffekter, beroende på var i Sverige djuren föds upp. Olika produktionssätt ger dock mycket olika miljöpåverkan, enligt SLU-forskaren Karl-Ivar Kumm. Han har beskrivit miljökonsekvenserna för köttproduktion i olika delar av Sverige och i några andra länder. Nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd är...
(2007-04-03)
Solros ny oljeväxt i ändrat klimat
Om 75 år har medeltemperaturen i Sverige ökat med 3–6 grader. Nederbörden har ökat med 30–40 procent under höst och vinter och minskat med 5–30 procent under sommaren.
(2007-04-02)
Sveriges skogar som digitala kartdata
Just nu producerar forskare vid Institutionen för skogshushållning på SLU en ny geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar för år 2006. Arbetet är mycket efterfrågat och väntas vara klart under våren 2009. Med information om skogen lagrad som digitala kartdata är det enkelt att exempelvis ta reda på hur mycket skog det finns inom ett område och hur gammal den är. Uppgifterna kan användas av skogsägare,...
(2007-03-20)
Svenskarna värderar miljön högt
Mer än 90 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att satsa skattepengar på miljö och naturvård. Det är ett av resultaten från en studie om hur svenskar värderar riksdagens miljökvalitetsmål. Hur viktiga anser svenska folket att miljön och naturvården är i förhållande till hälso- och sjukvård, barnomsorg, polisväsende och andra samhällsfunktioner? Frågan är i högsta grad berättigad, eftersom...
(2007-03-13)
Dyr kväverening av Östersjön
Ing-Marie Gren vid Institutionen för ekonomi på SLU har tillsammans med Katarina Elofsson på jordbruksdepartementet utvärderat de åtgärder som gjorts för att minska Sveriges kvävebelastning på Östersjön. Utvärderingen visar att kvävereningen kunde ha blivit mycket mer kostnadseffektiv om andra åtgärder valts. Kostnaden för de miljöpolitiska åtgärder som genomförts efter år 1995 för att minska kvävetillförseln...
(2007-03-08)
Döda lövträd kostnadseffektiva
Att spara stående döda träd och att lämna vindfällen är två av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att öka mängden död ved i det brukade skogslandskapet. Forskare vid SLU visar också att det är billigare att lämna träd av asp och björk än av tall och gran. Av de åtgärder som jämfördes var det minst kostnadseffektivt att förlänga beståndens omloppstid, dvs. att låta träden bli 10-50 procent äldre...
(2007-02-02)
Jordbruksfåglar minskar alltjämt
Många av odlingslandskapets fåglar blir mer och mer sällsynta. Sedan 1970-talet har antalet storspovar, skogsduvor, göktytor, sånglärkor, stenskvättor, gråsparvar och hämplingar halverats. Värst har det gått för storspoven, som nu är mycket sällsynt i Götaland och Svealand. Johan Wretenberg vid SLU menar att orsakerna till denna minskning är polariseringen av jordbruket i Sverige – i slättbygderna...
(2007-02-02)
Signalsystem klarar ogräsättikan
Tolvprocentig ättika har visat sig ha tillfredsställande effekt mot ogräs på banvallar om man sprutar vallarna tre gånger per säsong. Det kan därför ersätta det i dagsläget billigare ogräsmedlet glyfosat på begränsade områden där glyfosat inte får spridas av miljömässiga skäl. Ogräsättikans påverkan på de elektriska säkerhetssystemen vid spåren har nu testats i ett försök vid institutionen för landskaps-...
(2007-02-02)
Svenska gmo-regler på väg
Det krävs föreskrifter om odlingsavstånd och liknande för att hindra genetiskt modifierade (gmo) grödor från att förorena gmo-fria grödor. Man måste också försäkra sig om att gmo-grödor inte sprider sig till omkringliggande natur och att man kan spåra eventuell gmo-inblandning i livsmedel. De ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av denna samexistens beskrivs nu utförligt i rapporten "Lantbruk...
(2007-02-02)
Historien förebild för nutida bete
Dagens naturbetesmarker med stor biologisk mångfald är spillror av det som återstår av de betade utmarker och hagar som förr täckte stora delar av Sverige. För att kunna sköta de naturbetesmarker som finns kvar, och förstärka deras biologiska mångfald, bör vi dra lärdom av hur de sköttes förr, skriver Anna Dahlström i en avhandling från SLU. Genom att rekonstruera äldre förhållanden med hjälp av kartor,...
(2007-02-02)
Fruktat kryp följs med fällor
Nästa sommar finns det risk för att angreppen av granbarkborre blir omfattande. Men det finns inget klart samband mellan mängden granbarkborrar ena året och skadenivån för skogsbruket i form av dödade träd nästa år. Åke Lindelöw är fältentomolog och expert på skogsinsekter. En av hans uppgifter är att koordinera övervakningen av granbarkborre i Sverige (se fakta). Övervakningen ska ge underlag för...
(2007-01-17)
Rovdjur reglerar dalripor
Antalet dalripor varierar mycket från år till år. Variationerna beror främst på att rovdjur tar olika mycket av riponas ägg och kycklingar olika år. Ripjakten verkar däremot inte ha någon inverkan på populationerna. Varje år före jakt inventeras dalripor i 22 områden jämt fördelade i den svenska fjällkedjan. Inventeringen görs av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland i samarbete med...
(2007-01-10)
Svavel och körspår sätter fart på kvicksilvret
En skogsavverkning kan leda till ökade kvicksilverhalter i närbelägna sjöars fisk. Risken för att det kvicksilver som ansamlats i skogsmarken sedan århundraden ska läcka ut beror på förhållanden i mark och vatten. Forskare har uppmärksammat att skogliga åtgärder kan ge tydliga och långvariga förhöjningar av metylkvicksilver i avrinningsvattnet. Det är den form av kvicksilver som lättast tas upp och...
(2006-12-18)
Mer död ved i skyddad skog
Skyddade skogar har tre gånger mer död ved jämfört med brukade skogar. Det visar en analys från Riksskogstaxeringen. Drygt tre procent eller 760 000 hektar av Sveriges skogar är skyddade inom naturreservat, nationalparker och naturvårdsområden. I analysen från Riksskogstaxeringen framgår att den skyddade skogen skiljer sig avsevärt från den brukade. Mängden död ved är mycket större i skyddad skog....
(2006-12-04)
Gis underlättar miljötillsynen
Nästan allt miljöarbete har någon form av geografisk koppling. Gis, geografiska informationssystem, skulle kunna effektivisera hanteringen av tillsyn enligt Miljöbalken betydligt, enligt forskare vid SLU i Alnarp. I Simrishamns kommun är användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden extra problematisk på grund av områdets lantbruks- och fruktproduktion. Denna kommun valdes därför ut att vara...
(2006-11-30)
Torvmark med flera funktioner
Skogsproduktionen på torvmarker är ofta lägre än på fastmarksjordar. Genom att förbättra dräneringen i redan dikade torvmarksskogar och gödsla dem på rätt sätt skulle tillväxten kunna ökas väsentligt, enligt Björn Hånell vid SLU i Umeå. Biobränsleaska är ett gödselmedel som innehåller fosfor och kalium men inget kväve, vilket passar de redan kväverika torvmarkerna perfekt. Alltför näringsrika platser...
(2006-11-30)
Så upptäcks miljöförändringar
All miljöövervakning bygger på stickprovtagning. Men hur många stickprover behövs teoretiskt för att kunna upptäcka en mänskligt orsakad miljöförändring? Ulf Grandin är forskare på institutionen för miljöanalys och har erfarenhet av att ta fram och revidera miljöövervakningsprogram. Hans arbetsredskap är dock inte stövlar och vattenprovtagare utan olika statistiska metoder och tester. Ulf Grandin räknar...
(2006-11-29)
Enklare bedöma aluminiumrisk
Det är viktigt att veta vilken form av aluminium som finns i ett vattendrag. Oorganiskt aluminium är den form som är farligast för livet i vattnet. Men analyser av aluminium är dyra och komplicerade. Neil Cory har i sin doktorsavhandling utvecklat en metod för att enklare och billigare bedöma var det finns risk för höga halter av oorganiskt aluminium. Metoden baseras på analyser som regelbundet görs...
(2006-11-20)
Samkörda livsmedel sparar miljön
Jordbruksprodukter och slaktdjur körs på energikrävande sätt till kvarnar, slakterier och andra uppsamlingsställen. Färdigproducerade livsmedel körs från industrier till butikslager och enskilda försäljningsställen. Tillsammans utgör dessa livsmedelstransporter en stor belastning för miljön. David Ljungberg vid SLU har undersökt hur man skulle kunna effektivisera de vanligaste flödena och transporterna....
(2006-11-16)
Kvicksilver stör livet i marken
Över nästan hela Sverige innehåller regnet en så stor mängd kvicksilver att SLU-forskare bedömer att mikroorganismerna i marken kan ta skada. Lage Bringmark och Staffan Åkerblom vid SLU hjälper till med internationella beräkningar av hur mycket kvicksilver som marken tål innan man riskerar att mikroorganismerna påverkas. Det har länge varit känt att kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna....
(2006-10-20)
Riktvärden för bekämpningsmedel överskrids
Förra året hittades 57 olika substanser av bekämpningsmedel i prover från vattendrag. Av dessa var det 21 som vid något tillfälle överskred Kemikalieinspektionens riktvärden. Det är fler överskridanden än tidigare år. Det beror till stor del på förbättrade analysmetoder. ─ Halterna av bekämpningsmedel i vattendrag kan variera mycket mellan åren beroende på naturliga faktorer, till exempel hur...
(2006-10-16)
Banvallens mikrober renar
När banvallar besprutas med ogräsmedel (idag endast glyfosat) kan grundvattnet och den omgivande vegetationen skadas. För att minska risken för utlakning gäller det därför att välja en lättnedbrytbar herbicid och att hålla nere dosen. Ett sätt att minska dosen kan vara att använda utrustning som bara behandlar just de ställen där ogräset frodas i spåret. Där är också chansen störst att mikroorganismerna...
(2006-10-12)
Artkunskap är nyckeln till naturen
Sveriges alla växter, svampar och djur ska beskrivas i ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”. Detta gigantiska arbete, tillsammans med övrig verksamhet vid ArtDatabanken, förväntas bidra till större artkunskap och känsla för naturen hos allmänheten. ”Om man inte känner namnen är kunskapen om tingen värdelös.” (Carl von Linné i Critica botanica 1737) Carl von Linné hade stor betydelse...
(2006-09-07)
Efter brand kommer liv
Vi människor känner oss hotade när skogen brinner. Vi vill till varje pris släcka och hindra dess framfart. Framför allt i närheten av bebyggelse. För skogen själv är branden inte någon katastrof. Tvärtom skapar den bättre förutsättningar för ny vegetation. Branden är ett sätt för skogen att förnya sig. Det finns både växter och djur som behöver brand för att kunna existera. - Det har alltid brunnit...
(2006-09-04)
Senare betessläpp bra för floran
Artrikedomen i betesmarkerna skulle öka om betesdjuren släpptes ut senare på säsongen. Om marken vissa år får vila helt från bete, förbättras chanserna ytterligare för många hotade arter, som då kan klara sig genom ökad fröspridning.
(2006-07-14)
Inspunna häggar och vissna askar
Under juni månad kunde angrepp av häggspinnmalen ( Yponomeuta evonymella ) iakttas i nästan hela Sverige. Häggspinnmalens larver börjar äta av bladen direkt efter lövsprickningen i maj. Häggarna står silvergrå, inspunna i trådar som larverna har spunnit för att skydda sig mot fiender. Ibland har trädgårdsmöbler, cyklar och annat också vävts in i denna silkesfilt. Men inom några veckor får häggarna...
(2006-07-14)
Vilka jordar läcker fosfor?
För att minska risken för algblomning i Östersjön måste vi bromsa tillförseln av fosfor från åkermarken. Speciellt viktigt är det att strypa tillförseln av löst fosfor eftersom den kan tas upp direkt av cyanobakterierna (blågröna alger), som ibland orsakar en giftig blomning. Risken är stor för fosforläckage i delar av Blekinge och i norra Skåne. I en SLU-undersökning användes en ny analysmetod, och...
(2006-07-14)
Koll på rovdjuren med sms
Rovdjursfrågan engagerar, och det finns ett stort behov av saklig information i debatten. Och sådan finns, bland annat tack vare SLU:s viltforskare, som vet mycket om djurens utbredning och levnadssätt. De svenska stammarna av lodjur, varg och björn har vuxit kraftigt under de senaste tjugo åren. Både lo och varg har spritt sig till områden där de inte funnits på generationer. De stora rovdjurens...
(2006-07-10)
Tidigare knoppsprickning om 100 år
Klimaforskningen vid försöksparken i Flakaliden, Vindeln, har ökat forskarnas insikter i vilka effekter de globala klimatförändringarna kan få för skogen i norr. Ett sådant exempel är de resultat som Michelle Slaney vid SLU i Alnarp har redovisat i sin doktorsavhandling. Hon presenterade där resultaten från en treårig studie där både temperaturen och koldioxidhalten i kammarluften höjts för att motsvara...
(2006-07-04)
Flygbildstolkare bedömer livsviktiga småmiljöer
Hämplingen är en rödbröstad fink som har minskat kraftigt i antal. Det beror främst på att dagens intensiva jordbruk gjort det svårare för den att hitta mat och lämpliga boplatser. Hämplingen bedöms som missgynnad i den svenska rödlistan. Den äter nästan uteslutande gräs- och ogräsfrön. I takt med att det moderna jordbruket vuxit fram har ogräsmiljöer som åkerholmar och dikeskanter blivit allt mer...
(2006-07-03)
Fjärilar visar hur hagmarker sköts
Pärlemorfjärilar har blivit ovanligare i England och Västeuropa. I Sverige är de fortfarande vanliga även om det finns tecken på att de minskar i Skåne och norra Sverige. England har 54 arter dagfjärilar. Där visar inventeringar att femton arter har minskat till hälften. För fjorton arter är minskningen mellan 20 och 50 procent. I Sverige finns ingen motsvarande kunskap om fjärilarnas livssituation....
(2006-07-03)
Vilda djurs hälsa följs upp bättre
Forskare vid SLU ska i samarbete med SVA följa statusen på fortplantningsorganen hos vilda djur i Sverige. Forskarna ska också se om eventuella skador har något samband med miljögifter. Vid ett antal tillfällen har det kommit larmrapporter om djurpopulationer som plötsligt minskat dramatiskt i antal. Gemensamt för flera av nedgångarna har varit att arterna drabbats av problem med fortplantningen. Fågelägg...
(2006-06-21)
P-piller ger tvåkönade fiskar
På 1990-talet upptäckte forskare att det levde dubbelkönade mörtar vid reningsverk i Storbritannien. Sju europeiska länder fick då i uppdrag av EU att undersöka hur läget var i respektive land. Släppte deras reningsverk ut ämnen som kunde påverka fortplantningsförmågan hos de fiskar som levde i närheten? Leif Norrgren är professor i ekotoxikologi vid SLU och ingick i de svenska undersökningarna. –...
(2006-06-19)
Ädla skogar har många värden
I ädellövsskogar trivs både människor och rödlistade arter. Ädellövsträ är också ett efterfrågat virke, som nu till stor del importeras. Kanske kan inhemsk ek i framtiden ta upp konkurrensen med tropiska träslag i utemöblerna? Till de ädla trädslagen räknas bok, ek, ask, alm, lönn, lind, avenbok och fågelbär (körsbär). Skogar med dessa trädslag är värdefulla för friluftsliv och rekreation - dels...
(2006-06-13)
Fågelinfluensans farlighet kartläggs
Vad gör ett influensavirus riktigt farligt? Det är en fråga forskare vid SLU tagit sig an, bland annat med anledning av oron för att fågelinfluensan ska börja smitta mellan människor. Lyckas de i sin forskning kan det resultera i nya behandlingsmetoder och influensavacciner av en helt ny typ. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur. Bland djuren är fåglar, svin och hästar särskilt...
(2006-06-09)
Index förenklar riskbedömning i vattenmiljö
I områden med mycket jordbruk läcker det ofta ut bekämpningsmedel i bäckar och åar. Många ämnen hittas fortfarande i halter som är högre än Kemikalieinspektionens riktvärden. Med en ny metod från SLU blir det lättare att se vilka vattendrag som innebär störst risker för de organismer som lever där. Forskare vid SLU har följt halterna av bekämpningsmedel i ett jordbruksområde i Skåne sedan år 1990....
(2006-06-01)
Skogen är en koldioxidfälla
I underlaget för Sveriges senaste rapportering till Klimatkonventionen redogör SLU-forskare för att skogsmarken avger mer växthusgaser än tidigare. Det leder till att skogen totalt sett fångar mindre växthusgaser. I årets rapportering blev den totala mängden koldioxid som binds in i den svenska skogen 19 megaton koldioxid per år. Den största sänkan är den levande trädbiomassan som tar upp 33 megaton...
(2006-05-12)
Skonsamt regnskogsbruk möjligt
Skogsbruk kan mycket väl bedrivas i regnskog utan att den ödeläggs. Jägmästare Olle Forshed vid SLU har studerat olika metoder för selektiv avverkning av timmer i ett skogsområde i malaysiska Borneo. Det visade sig att när stickvägar för utförsel av timret anlades systematiskt före avverkningen minskade markförstörelsen med 30 procent utan att timmeruttaget försämrades. Skogens återhämtningsförmåga...
(2006-05-05)
Är alla biobränslen klimatvänliga?
Etanol som biobränsle är kanske inte så förnybart som vi tror. För att producera biobränslen åtgår en mängd icke-förnybara resurser i form av arbete från maskiner, människor och natur. Torbjörn Rydberg vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, arbetar med emergianalyser*. Han visar att den resursinsats som krävs via aktiviteter i samhället för att få användbart biobränsle från spannmål är cirka tio...
(2006-04-25)
Lustgas läcker från dikad skog
Dikad skogsmark med mycket organiskt material är en källa för växthusgasen lustgas (N2O). Lustgas och metan (CH4) är mycket skadligare som växthusgas än koldioxid. Därför är även små ökningar i flödet av dessa mycket betydelsefulla för en förstärkning av växthuseffekten. På dikad skogsmark i hela landet avgår växthusgaser till proportionerna 88 procent koldioxid, 1 procent metan och så mycket som 11...
(2006-04-24)
Björklöven berättar
Meteorologerna använder sig av flera mått som kompletterar dygnsmedeltemperaturen och nederbörden för att beskriva vädret och klimatet, exempelvis islossningen. Nu har de fått ett mått till - björkindex. Vid SLU i Umeå, "Björkarnas stad", har man fastställt ett objektivt sätt att fastställa det datum då björkbladen, inklusive knoppfjäll, i genomsnitt överstiger 20 mm . Detta kallas "Björklövssprickning...
(2006-04-13)
Var finns de gamla träden?
De äldsta träden som har planterats i Sverige i parker och trädgårdar är nästan 400 år gamla. Linden tillhör de äldsta, och den som planterades 1623 på Grönsöö vid Mälaren har klarat en hel del av bistert klimat och andra påfrestningar. Den kan därför antas vara av en god proveniens. Sverige satsar för närvarande stort på att leta upp värdefullt äldre material i parker och trädgårdar. Nyligen avslutades...
(2006-04-06)
Skogen blir tätare och mer lövrik
Virkesförrådet i Sveriges skogar fortsätter att stiga i alla landsdelar och för alla trädslag. Det visar den senaste analysen från Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2005). Mellan åren 1984 till 2002 har virkesförrådet i genomsnitt ökat från 107 till 126 kubikmeter skog per hektar. Sett över hela landet har virkesförrådet av lövträd ökat med 25 procent under perioden medan förrådet av tall och gran ökat...
(2006-03-14)
Hotad bagge visar vägen i Europa
Läderbaggen ( Osmoderma eremita ) är en utrotningshotad skalbagge vars larver lever i gamla, ihåliga lövträd. De föredrar ekar, men förekommer även ofta i lind, sälg, bok och fruktträd. I ett forskningsprojekt som spänner över 33 länder i Europa har SLU-forskaren Thomas Ranius en aktiv roll. Läderbaggens biologi och förekomst i alla europeiska länder har nu kartlagts. Det visade sig att arten har minskat...
(2006-03-10)
Hagmarker ger bonden en chans
"Landskap" är en ny, eftertraktad produkt från jordbruket. Det rör sig om betade, promenadvänliga hagar, strandängar eller anlagda våtmarker för ett rikt fågelliv. I forskningsprogrammet Hagmarksmistra tar man ett helhetsgrepp på hagmarkerna; att arter ska bevaras, att djuren ska få ett bra bete och att allmänheten ska trivas. Samtidigt! Det handlar om att bruka jorden smart och vara beredd att tänka...
(2006-03-08)
NILS fyller en kunskapslucka
Många arter är beroende av speciella livsmiljöer för sin överlevnad. Stenskvättan häckar i stengärdsgårdar men söker föda i betesmarker. Vad händer med stenskvättan om dessa miljöer försvinner? Det kan kanske Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, svara på. Tanken med NILS är att det ska betrakta Sverige lite från ovan och bidra med grundkunskap...
(2006-03-08)
När isen går upp allt tidigare...
Dagen då isen släpper har kommit tidigare och tidigare, framför allt i södra Sverige. Detta kan innebära att algernas växtsäsong förlängs och att dricksvattnet behöver mer och dyrare rening på grund av en ökande humushalt. Varmare vintrar påverkar självklart också skridsko- och badsäsongen. På våra breddgrader är vintern en ganska händelsefattig tid för livet i sjöar och vattendrag, men dagen då...
(2006-03-06)
Kål ersätter olja
Fröoljan från kålväxten oljekål är perfekt för att smörja motorer och maskiner med. I framtiden kan denna miljövänliga produkt komma att ersätta fossil mineralolja i många industriella processer. Oljekål skulle även kunna bli en ny, lönsam nischgröda för svenska lantbrukare. Den ganska okända oljegrödan oljekål, Crambe hispanica subsp. abyssinica , är en senapsliknande växt med små, grönbruna frön....
(2006-03-05)
Tämjda mikroorganismer räddar miljön
Mikroorganismer är bra till mycket. De ersätter kemiska bekämpningsmedel mot snömögel på sädesfälten, och vissa jordbakterier kan bryta ned miljöfarliga ämnen i förorenad mark. Jästsvampar skyddar spannmål från mögel under lagringen, och mjölksyrabakterier konserverar foder och livsmedel. - Rätt brukad ger oss naturens mikrobiologiska mångfald enorma möjligheter att lösa miljöproblem och att utveckla...
(2006-03-05)