Ingen ökning av vargbeståndet 2011–2012
Det finns 60 flockar eller revirmarkerande vargpar i Sverige och Norge. Inklusive vandringsvargar ger det mellan 260–300 vargar i Skandinavien. Det visar resultat från varginventeringen 2011–2012.
(2013-01-09)
Granens gengåta på spåren
Gran och andra barrträd är uråldriga och har dominerat jordens vegetation i hundratals miljoner år. Granens arvsmassa är mycket komplex och är sju gånger så omfattande som människans. Det tog tio år att kartlägga den mänskliga arvsmassan för tolv år sedan, men när den första versionen av granens arvsmassa sekvenserades gick det på några veckor.
(2012-10-02)
Barkborrehund effektivare än skogskonsulent
Hundar som har fått lära sig att känna igen doftsignaler från granbarkborrar hittar fler angripna träd än en tränad människa som söker efter dessa träd utan hund.
(2012-09-06)
Vegetationen följs på distans
Med moderna, automatiserade fjärranalysmetoder blir det enklare att registrera hur trädgränsen flyttar sig i bergen eller hur buskar och gräs etablerar sig på savannen. Stora och otillgängliga skogar och andra naturområden kan övervakas snabbt och billigt, till nytta för naturvården.
(2012-06-14)
Bättre rötter i sikte
Att växtens rötter håller fast plantan i jorden och också tar upp vatten och näring – det vet vi. Men hur styrs rötternas utveckling och hur kan man förbättra deras funktion? Växtfysiologen Karin Ljung har bland annat använt sig av genteknik för att studera detta. Sådan djupgående kunskap om rotutveckling kan i förlängningen användas av växtförädlare, t.ex. för att öka grödors torktålighet.
(2012-06-14)
Laserskanning i skogsbrukets tjänst
För att kartera vegetationen över stora områden skog och natur är laserskanning, vid sidan av flygfoton, en ovärderlig teknik. Det handlar om tredimensionella mätningar av mark, vegetation och andra objekt från luften eller från marken. Det har i mer än tio år funnits metoder för att registrera enskilda träd med hjälp av flygburna laserdata, men problemet har varit att hitta alla träd. Forskare vid...
(2012-06-13)
Skogen avgör människans villkor i tropikerna
Träden upprätthåller markens bördighet, vattenbalansen och den biologiska mångfalden i tropikskogen. Med ökad avskogning ökar risken för erosion, skogsbränder, vattenbrist och översvämningar. – Skogen har en enorm betydelse för människors levnadsvillkor i tropikerna, säger Anders Malmer, tropikskogsforskare vid SLU i Umeå.
(2012-05-21)
Svårare hitta smågnagare i år
Nu minskar antalet smågnagare i norra Sverige och i fjällen. Det betyder att vi under år 2012 troligen når en bottennivå av sorkar och lämlar.
(2012-04-16)
Biologisk bekämpning mot Phytophthora möjlig
Under senare år har man rapporterat om att stora ekar och bokar försvagas och dör i skogar och parker på grund av klimatförändringarna. Men unga träd i plantskolor skulle kunna skyddas mot algsvampar med ett biologiskt alternativ. Forskare vid SLU i Alnarp behandlade Phytophthora -infekterade ekplantor med biotensider från en jordbakterie, Pseudomonas koreensis . Biotensiderna är ytaktiva ämnen som...
(2012-03-13)
Rätt åtgärder hejdar snytbaggen i norr
Även i Norrland dödar snytbaggen många nyplanterade granar och tallar. Men med hjälp av flera kombinationer av enkla åtgärder kan de norrländska skadorna minskas till en acceptabel nivå.
(2012-01-26)
Biobränsle ger värme och el på gården
Om elpriset stiger kan det bli intressant för ett lantbruksföretag att installera kraftvärmeteknik, som ger både värme och el. Detta kan också bidra till att öka andelen förnybar energi.
(2012-01-26)
Nya arter hotar våra skogar
Fler skadegörande svampar och insekter når Europas skogar, till exempel har antalet införda skadegörande svampar de senaste 200 åren ökat tiofalt.
(2011-12-22)
Älgen flyr när klimatet ändras
Älgen har anpassat sig till det hårda klimatet i den svenska fjällvärlden. Samtidigt är älgen känslig för klimatförändringar och kan försvinna om klimatet snabbt ändras.
(2011-12-22)
Vegetationen ses i detalj från rymden
Skogsförvaltare, klimatforskare och naturvårdare behöver storskaliga vegetationskartor för att göra analyser och föreslå skötselåtgärder i landskapen.
(2011-12-15)
Lärkborren nu i Skåne
Den för Sverige nya barkborren lärkborre ( Ips cembrae ) har i sommar påträffats på en plats i Skåne. Lärkborre lever uteslutande i lärkträd och eftersom den ibland dödar levande träd betraktas den som en skadeinsekt. Upptäckten gjordes tack vare ett SLU-finansierat övervakningsprogram riktat mot just denna insektsart. Under de senaste tre åren har fällor laddade med doftämnen (feromon) som lockar...
(2011-12-15)
Byäldste visade på effekterna av skogsbruk
Solomon Gebreyohannis och Kevin Bishop har under flera år studerat skogens betydelse för vattentillgången i floden Koga, som är en biflod till Blå Nilen i Etiopien.
(2011-12-14)
Enar i ledningsgatan ger fåglarna skydd
Kraftledningsgator kan fungera som viktiga ersättningsbiotoper för många arter som trängs bort från de minskande betesmarkerna i odlingslandskapet. Men inte för jordbrukslandskapets fåglar, enligt en ny studie från Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Under inventeringen påträffades totalt 58 fågelarter i kraftledningsgatorna, men de flesta var vanliga skogsarter och endast ett fåtal var jordbruksfåglar....
(2011-11-24)
Kostnader för samråd rennäring–skogsbruk nu mätbara
I norra Sverige används skogsmarken parallellt av både rennäring och skogsbruk men i helt olika syften – för renbete eller som timmerresurs. Brukarna orsakar negativa effekter för varandra och risken för konflikter är överhängande.
(2011-11-24)
Allt mindre plats för skogens mångfald
För att hejda förlusten av skogens biologiska mångfald behövs en kraftigt utökad areal skyddad skog. Dessutom krävs en bra miljöhänsyn även i produktionsskogar. Det menar experter på ArtDatabanken vid SLU i en analys av situationen för de skogslevande arterna i Norden.
(2011-10-28)
Lättare hitta väglöst land i norr
Skogsområden som ligger långt från närmaste väg har blivit ovanligare de senaste trettio åren. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen, som på uppdrag av nio länsstyrelser och Skogsstyrelsen gett ut en rapport om länens skogar.
(2011-10-10)
Snabba hundnosar hittar angripna granar
Hundar som har fått lära sig känna igen doftsignaler från barkborreangripna granar kan snabbt spåra upp sådana sjuka träd i skogen. Skogsägaren vet då vilka träd som måste fällas och omedelbart forslas bort för att minska fortsatta angrepp av granbarkborren (”sök och plock”-metoden). I en studie genomförd av SLU forskare har det visat sig att de två försökshundarna lätt kunde lära sig syntetiska barkborredofter...
(2011-10-03)
Granskog lagrar kol bäst
Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.
(2011-09-29)
Buffertzon kan skydda rödlistade arter
När man sparar nyckelbiotoper i skogen bör de vara tillräckligt stora och omges av en buffertzon. På så sätt skyddas uttorkningskänsliga arter mot stark solinstrålning och deras värdträd från att falla.
(2011-06-21)
Vildsvin undviker stark trafik
Alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade och fler bökskador på grödor och i trädgårdar är några effekter av den ökande vildsvinsstammen.
(2011-06-21)
Fler borrar skadar nordliga granar
De omfattande skadorna på granskog i norra Sverige under de senaste åren har orsakat av fler arter än granbarkborren (Ips typographus).
(2011-05-23)
Värm villan med knubbved!
Knubbved skulle kunna ersätta den hanteringskrävande pannveden eller den mögelbenägna träflisen i många småskaliga vedpannor, t.ex. i konventionella villapannor.
(2011-05-23)
Smågnagarna myllrar
Hösten 2010 var det gott om sorkar och lämlar i både skogslandet och i fjällen. Den trenden verkar hålla i sig en bit in på år 2011.
(2011-05-03)
Ungskog bra komplement för naturskydd
Unga skogar kan vara ett billigt och bra komplement till gamla skogar när man ska skapa naturskyddsområden. Det visar beräkningar som Johanna Lundström vid SLU har gjort.
(2011-03-28)
Algtillväxten på gran följer kvävenedfallet
Mängden alger på granbarr är en god indikator på mängden nedfall av främst kväve från luften. Mycket kväve ger stor algpåväxt och lite kväve ger liten algpåväxt.
(2011-03-22)
Mer död ved i skogen
Volymen död ved i Sveriges skogar har ökat med drygt 25 procent sedan mitten av 1990-talet och fortsätter att öka. Det framgår av officiell statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU.
(2011-01-20)
Mer kol i mark med minskad avverkning
Varje år mäter och beräknar SLU-forskare hur mycket kol den svenska skogen tar upp och avger. Resultaten används vid Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU.
(2011-01-20)
Nordliga blåbär nyttigare
Blåbär, Vaccinium myrtillus, finns i överflöd ute i våra skogar, men endast några få procent tas tillvara i hemmen och i livsmedelsindustrin.
(2010-09-16)
Friskare askskogar i framtiden?
Skogsägare som har askbestånd kan med rätt skötselåtgärder undgå värdeförlust på grund av askskottsjukan. Som en bieffekt kan framtidens askar bli friskare.
(2010-09-16)
Fler trähus är målet
Träbyggnader är varma, miljövänliga och behöver inte grundförstärkas på samma sätt som betonghus, eftersom de är lättare. Det är praktiskt att kunna bygga trämodulerna i en varm och torr industrilokal för att sedan transportera dem till byggplatsen, och det är lättare att göra ändringar i trähus.
(2010-06-18)
Gråsidingen minskar i skogslandskapet
I början av 1970-talet fångade forskarna gråsidingar på 70 procent av sina provytor i Västerbottens skogsland. I dag hittar forskarna dem endast på några få procent av ytorna. – Vi har sett hur gråsidingen har försvunnit undan för undan. Förmodligen beror nedgången både på de senaste årens varmare vintrar och på skogsbrukets förändring av landskapet, säger Birger Hörnfeldt som är forskare vid SLU...
(2010-05-12)
Skogen kartlagd digitalt
Hur mycket skog växer inom ett visst område och vilka trädslag består den av? Var finns de löv- eller barrdominerade skogarna? Hur höga och hur gamla är träden? Det kan du ta reda på i den nya skogskartan, som ger en geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar. Virkesförrådet anges både totalt och per trädslag. Nytt för den här kartversionen är att den även innehåller en skattning av den totala...
(2010-05-07)
Rysk lärk vinner terräng?
Lärk har en hög andel kärnved, vilket har gjort den intressant som ersättning för tryckimpregnerat virke i olika utomhusmiljöer, t.ex. lekplatser, bryggor, altaner och huspaneler. I södra Sverige planteras idag främst hybridlärk, en korsning mellan japansk ( Larix kaempferi ) och europeisk lärk ( L. decidua ). I Norrland planterar man rysk lärk ( L. sukaczewii ), även kallad sibirisk lärk. Hybridlärken...
(2010-05-06)
Sorken skyr behandlade ollon
Det är dyrt att sätta färdiga plantor av bok och ek på hyggena – därför väljer många skogsägare fortfarande att plantera gran eller tall.
(2010-04-09)
Växtvridna träd kan avlas bort
Problemen med skevt byggnadsvirke, som orsakar stora förluster i sågverk och vid byggen, kan minskas genom en medveten trädförädling. Skevheten orsakas av att trädens fiberceller ofta lutar åt något håll i förhållande till stammens längdriktning. Det kallas för trädets fibervinkel och egenskapen är delvis ärftlig, enligt en doktorsavhandling från SLU i Uppsala. Om man kunde välja ut tallar och...
(2010-04-09)
Täta ungskogar ger klirr i kassan
Det kan vara lönsamt att låta unga skogar växa sig täta för att sedan skörda biomassa till skogsbränsle i korridorer. Täta ungskogar täcker 12 procent av Sveriges skogsareal. De innehåller mycket biomassa som skulle kunna gallras ut; 5 miljoner kubikmeter årligen. Konventionell gallring är dock kostsam, men en ny teknik, så kallad krankorridorsgallring, kan ge bättre ekonomiskt utbyte. Klena, hela...
(2010-04-09)
En lövskog nära dig
I dagens samhälle lever många med ett ständigt stresspåslag av hormonerna kortisol och adrenalin. Men folk som har nära till en lövskog där de bor, eller som brukar göra långa promenader i en skog i rekreationssyfte, upplever inte i lika hög grad att de är stressade. Detta framkom i en enkätundersökning vid SLU i Alnarp. Tre tusen slumpvis utvalda personer i Skåne och Blekinge hade valts ut, och av...
(2010-04-09)
Energistubbar under luppen
Stubbar står för över 20 procent av barrträdens biomassa. Inom skogsindustrin finns ett tydligt intresse för att utvinna stubbarna som biobränsle. Med dagens teknik innebär stubbrytning en kraftig omrörning av marken. En viktig fråga är därför vilka miljöeffekter storskalig stubbskörd kan föra med sig. År 2008 inledde SLU i Uppsala forskningsprogrammet Stubbskörd och miljöeffekter. Målet är att forskningen...
(2010-04-06)
Så påverkar skogsbruk växthusgasflödena
SLU har utrett hur användningen av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser fram till år 2030. Analysen omfattar både avverkning enligt dagens nivå och känslighetsanalyser för högre respektive lägre avverkningsnivåer. Forskarna har även att bedömt effekterna av ökat biobränsleuttag, ökad stubbrytning och bokföring av träprodukter. Ökad avverkning minskar skogens nettoupptag av växthusgaser I...
(2010-01-16)
Möjligheter och risker med att intensivodla skog
Genom en intensivare gödsling och en ökad användning av klonade plantor och främmande trädslag går det enligt en utredning från SLU att öka skogsproduktionen med 70 – 80 procent på intensivodlad mark. Intensivodling av skog kan bidra till att fossila bränslen i högre grad ersätts med biobränslen och att andelen klimatbelastande byggnadsmaterial kan minska. Dessutom ökar intensivodling av skog inbindningen...
(2010-01-15)
Urskogar ovanligare än man tror
I norra Sverige finns några av Europas sista rester av tallurskog. Men hur ursprungliga är de egentligen? Torbjörn Josefsson vid SLU i Umeå har i sitt doktorsarbete studerat skogens struktur och sammansättning , biodiversitet samt mänsklig påverkan i tre sådana skogar. Han har kombinerat fältstudier med arkeologiska fynd och historiska dokument. Tallurskogarna visade spår av att ha brukats och...
(2009-12-21)
Mindre avverkning om kolet prissätts
Växande skogar motverkar växthuseffekten eftersom de binder in koldioxid både i träd, genom fotosyntesen, och i mark genom onedbrutna rötter och förna. Denna så kallade kolsänka är inte idag värderad i pengar. Sofia Backéus vid SLU i Umeå har i sitt doktorsarbete satt ett pris på den för att kunna förutsäga hur virkes- och skogsbränsleuttaget i skogarna ändrar sig om skogsägaren får betalt för att...
(2009-12-15)
Växter och jord filtrerar timmerlakvattnet
Fosfor och organiska ämnen läcker från vattenbegjutna timmerupplag och kan orsaka övergödning och syrebrist i sjöar och vattendrag. Åsa Hedmark vid SLU har studerat hur effektiv markinfiltration är för att minska innehållet av fosfor och organiskt kol i timmerlakvatten. Infiltrationssystemen i försöken var bevuxna med al, salix, engelskt rajgräs eller rörflen. Infiltrationen gav goda reningsresultat...
(2009-11-24)
Fäbodstintor ledde jordbruksutvecklingen
Fäbodväsendet i norra Sverige var ett effektivt sätt att utnyttja landskapet och att producera varor som efterfrågades på en växande marknad. Jesper Larsson vid SLU i Uppsala har i sin doktorsavhandling beskrivit fäbodväsendets framväxt. Under 1500- och 1600-talen ökade antalet får och getter kraftigt och utmarkerna utnyttjades effektivt till bete. Fäbodstintorna var hantverkskunniga och starkt specialiserade...
(2009-11-24)
Lövträdsandelen ökar i skogen
Andelen lövträd i skogen har ökat och är nu lika stor som på 1920-talet. Det visar officiell statistik i Skogsdata 2009 från Riksskogstaxeringen vid SLU. I statistiken framgår att landets totala virkesförråd fortsätter att öka. Liksom de senaste åren står lövträden för den största ökningen. Totalt utgör lövträden nu nästan en femtedel av virkesförrådet i Sverige. – Vi nådde det förra seklets bottennivå...
(2009-10-20)
Massor av kol i obrunnen skogsmark
Om ett skogsekosystem inte störs av brand på många år, anrikas kolrikt humus i marken och växtlighetens sammansättning förändras mot mer långsamväxande arter, vilket gör att markprocesserna avstannar och tillgängligheten på näringsämnen minskar. Sådana gamla, orörda skogar i den nordliga barrskogsregionen skulle kunna ha stor betydelse för kolinlagringen globalt sett, enligt forskare vid SLU i Umeå....
(2009-10-19)
Artsamspel avgör risk för insektsskador
Temperaturökningar påverkar växter, växtätande insekter och rovinsekter olika mycket. Det är därför lättare att förutsäga risker för framtida utbrott av växtätande insekter, om man inriktar sig på samspelet mellan arterna, istället för på den enskilda insektsarten. Det slår en forskargrupp vid institutionen för ekologi, SLU, fast. Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser...
(2009-08-06)
Stora svängningar i monokulturer
Stora fält av bara en gröda leder till ökad risk för utbrott av skadeinsekter – det har man misstänkt länge, men inte kunnat bevisa. I en studie av bladbaggsförekomsten i energiskogsodling av vide (Salix) på åker respektive i naturliga videbestånd, har nu forskare vid SLU i Uppsala visat att denna risk faktiskt finns. Forskarna följde på våren variationen i täthet hos bladbaggen Phratora vulgatissima,...
(2009-05-13)
Inavel i frötallsbestånden
Traditionellt skogsbruk, i form av förökning med hjälp av fröträd, kan leda till betydande inavel i beståndet, speciellt om proceduren upprepas mer än en trädgeneration. Den inavelsdepression, som kan följa på detta, yttrar sig i minskad produktion och försämrad motståndskraft mot sjukdomar och parasiter. Skogsgenetiker vid SLU i Umeå har studerat en tallpopulation bestående av träd som etablerats...
(2009-05-11)
Skogens kolbalans tydliggörs
I klimatsammanhang görs många analyser av kolets kretslopp. Fokus ligger ofta på endera marken eller trädens biomassa, och berör endast delar av en rotationsperiod eller vissa skötselmetoder. Med verktyg utvecklade i forskningsprogrammet Heureka har nu ett helhetsgrepp tagits för kolets kretslopp på kort och lång sikt i skogen och skogsbruket. Inlagring av kol i marken och i träden beroende av skötselmodeller,...
(2009-04-27)
Pappersfibrer fångade på bild
Det var tidigare svårt att få fram bilder av fiberstrukturen i papper och kartong. Träfibern reflekterar ljus så bra (det är därför den är så bra till papper) att det är omöjligt att studera papprets inre med vanliga mikroskop. Men sedan några år går det att ta fram högupplösta, tredimensionella bilder av hur nätverket av träfibrer ser ut i papper och andra fiberbaserade biomaterial. Maria Axelsson...
(2009-04-24)
Minskat kolupptag för svensk skog
Den svenska skogen tar upp allt mindre kol. Det visar den senaste rapporteringen till klimatkonventionen om skogsbruk och markanvändning som SLU-forskare sammanställt. Skogsbruk och annan markanvändning påverkar hur mycket växthusgaser som skog och mark tar upp eller avger. Enligt SLU-forskarna tog skogen år 2007 upp cirka 20,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel...
(2009-03-30)
Framgångsrik klimatförhandling kräver kunskap
Regeringen har gett SLU i uppdrag att göra prognoser för hur vår användning av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser. Bakgrunden är att de svenska klimatförhandlarna behöver underlag för förhandlingarna om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. – En fråga som vi ska titta på är vilket upptag som vi tror att vi kan tillgodoräkna oss från skogen fram till år 2020. De tjänstemän och politiker...
(2009-03-27)
Miljövänligt trä värderas högt
Träföretag som producerar exempelvis träterrasser och trägolv behöver kunna ta reda på vad konsumenterna vill ha. Anders Roos vid SLU i Uppsala och hans forskarkollegor har använt olika preferensanalyser för att ta reda på det. Med hjälp av tränade ”smakpaneler” beskrevs egenskaperna för trämaterialen. Information om viktiga egenskaper hos en idealprodukt från sådana sensoriska analyser kan användas...
(2009-03-25)
Bättre samförvaltning av renbetet möjlig
Överallt på jorden, där det finns naturresurser med fler intressenter, uppstår konflikter. Ett sådant exempel är de nordliga skogarna, som renägarna och skogsägarna utnyttjar parallellt, men med olika syften. Camilla Widmark vid SLU i Umeå pekar i sin doktorsavhandling på att de samråd som bildades 1979 inte fungerar bra. Det beror bland annat på att lavresursen är knapp och att markanvändningen...
(2009-03-25)
Skogsavverkning kan ge mer kvicksilver i insjöfisk
Upp till en fjärdedel av det kvicksilver som finns i fisk i skogssjöar kan vara orsakat av skogsbruk. Trots att nedfallet av kvicksilver i Sverige har minskat de senaste åren så är kvicksilverhalten i fisk fortfarande hög. Det beror på att det finns stora mängder kvicksilver lagrade i marken från tidigare utsläpp. Vid skogsavverkning påverkas marken så att läckaget av kvicksilver och metylkvicksilver...
(2009-03-13)
Bedöm virket redan i skogen
Vedens kvalitet i ett skogsbestånd kan variera kraftigt och det är svårt att på fri hand sortera de avverkade träden. Men i framtiden kan det dock bli möjligt att redan före avverkningen avgöra vilken användning virket passar bäst för. Daniel Eriksson vid SLU i Vindeln har i sitt doktorsarbete utvärderat några olika metoder att enkelt värdera vedens kvalitet på tall. Han har kartlagt trädens och...
(2008-12-08)
Europas skogar ska bli jämförbara
Det har genom åren funnits flera internationella samarbetsprojekt för att samordna olika länders skogsinventeringar. Ett nytt europeiskt initiativ startar under år 2009. Det heter FutMon och har som mål att binda samman två av de största projekten. Flera länder i Europa har samlat information om skogen under lång tid. I Sverige och andra nordiska länder har skogsinventeringar pågått i nästan hundra...
(2008-12-05)
Sandkorn stoppar snytbaggen
Snytbaggar ( Hylobius abietis ) ger stora skador på skogar över hela landet. SLU-forskare har utvecklat ett alternativ till kemisk bekämpning av snytbaggarna. I stort sett alla barrträdsplantor som sätts ut i södra Sverige sprutas med insektsgifter för att få skydd mot snytbaggar. Risken för angrepp kan också minskas genom bra markberedning, eftersom snytbaggarna oftast inte angriper plantor som står...
(2008-12-05)
Mer virke i framtidens skogar
Inom projektet Framtidens skog ska SLU under 50 år undersöka vad som händer när man på olika sätt försöker öka tillväxten i ett skogsområde i Västerbotten. Behovet av råvaror från skogen blir allt större när vi konsumerar mer och efterfrågan på alternativ till fossila bränslen ökar. Det går att få ut mer från skogen, men ingen har i stor skala undersökt vad som händer när man gör det. För att försöka...
(2008-12-05)
Robusta frön till framtidens skog
Det mesta av fröet för plantodling av tall och gran kommer i Sverige från fröplantager. Genetiskt utvalda kloner (delar av samma växtindivid) från förädlingen ympas på träd som planteras på öppen mark med milt klimat. Träden beskärs för att kottarna ska vara lätta att plocka, och gödslas för att producera mycket frö. Plantagefrö förväntas ge väsentligt bättre skogstillväxt än frö från "vilda" bestånd....
(2008-11-25)
Aminosyra stomme i nytt kvävegödselmedel
Torgny Näsholm forskar om växters kväveförsörjning. Han har bland annat visat att växtrötter kan ta upp kväve i form av aminosyror från marken. En praktisk tillämpning av forskningen är användningen av aminosyran arginin som gödselmedel. Torgny Näsholm är professor i skoglig ekofysiologi i Umeå. Han har fått ett av de fyra excellensbidrag som SLU delar ut: två miljoner kronor om året under åren 2009–2014....
(2008-10-29)
Ädellöv på frammarsch
Av all skog i Sverige utgör lövskogen endast 15 procent, men i ett varmare klimat kan denna andel komma att öka. Ädellövträd är inte bara ek och bok. Ask, alm, lönn, lind, avenbok och fågelbär räknas också dit. De ädla träslagens unika egenskaper beror på deras olika densitet, krympningsbenägenhet, beständighet och hårdhet. Det gör dem lämpliga att använda för olika saker, från skulpturer av lind till...
(2008-10-27)
Allt mer virke i den svenska skogen
Under 2000-talet har virkesförrådet ökat med ca 40 miljoner kubikmeter per år. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar, utanför nationalparker och naturreservat, ökat med 85 procent och är idag drygt 3,2 miljarder kubikmeter. Den största ökningen under senare år svarar lövträden för. – De senare årens tillväxtökning har fortsatt och...
(2008-10-24)
Törskateangrepp kan ge regional virkessvacka
Unga tallskogar i nordöstra Norrbotten är mest skadade av törskatesvampens angrepp. Det kan leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Det är andra året i rad som SLU kartlägger skador av törskatesvamp. I år omfattar inventeringen hela Norrbottens län samt Västerbottens län. Törskatesvampen, som angriper unga tallar, förekommer i båda länen. Resultaten visar att törskateangrepp kan...
(2008-10-01)
Contortatall klarade sydlig Gremmeniella bättre
Gremmeniella är en skadesvamp som gör stor skada på barrskog i hela Sverige. År 2001 infekterades 500 000 hektar talldominerad skog av den mer sydliga av våra två typer av Gremmeniella abietina , den så kallade ltt ("large tree type"). Detta medförde att stora arealer medelålders tallskog fick avverkas eller gallras i förtid. Andreas Bernhold vid SLU i Umeå har visat att ltt-typen av svampen kan fortplanta...
(2008-09-15)
Få lingon i år
Årets prognos för lingontillgången i landets skogar lingon pekar på ett svagt lingonår, särskilt i Götaland. Men även i Svealand och Norrland är tillgången sämre än vanligt. – Lingonen tycks i likhet med blåbären ha lidit av torkan på försäsongen i Götaland och Svealand, säger Ola Langvall, som ansvarar för bärobservationerna på SLU:s skogliga försöksparker. En stor andel av blommorna utvecklades inte...
(2008-08-19)
Ny fjäril minerar kastanjens blad
En för Sverige ny skadeinsekt är kastanjemalen, Cameraria ohridella. Den har på drygt 20 år spridit sig från Balkanhalvön och finns idag i större delen av Europa. År 2003 observerades kastanjemalen för första gången i Skåne. Kastanjemalens larver minerar hästkastanjens blad, som får stora bruna fläckar. Vid stora angrepp blir lövverket brunt redan under sommaren och träden avlövas i förtid. Ju fler...
(2008-08-07)
Facit för årets blåbärsprognos
SLU:s prognos om tillgången på blåbär i början av juli pekade mot ännu ett bra blåbärsår i Norrland men att utfallet skulle bli sämre i de södra delarna av landet. Forskarna har nu reviderat årets prognos. – Efter att bären börjat mogna ser vi att mängden blåbär i Götaland och Svealand blev något större än prognosen förutspådde och i Norrland blev det mer som ett normalår, inte det rekordår för blåbären...
(2008-07-08)
Skador av snytbagge övervakas
Snytbaggen är den svåraste skadegöraren inom svenskt skogsbruk och den orsakar varje år skador för fler hundra miljoner kronor. Insekten angriper främst tall och gran där den gnager av barken runt stammen på unga plantor. Om angreppen inte förhindras dör upp till åttio procent av de angripna plantorna. Plantorna brukar skyddas med insektsgifter men det kan komma att förbjudas i Sverige. Snytbaggen...
(2008-07-04)
Askens nya fiende studeras noga
Den härjande askskottsjukan orsakas av svampen Chalara fraxinea . Med hjälp av dna-analyser och morfologiska studier är det nu fastställt att det rör sig om en ny sjukdom och svamparten har beskrivits i Polen. I Litauen och Polen fanns sjukdomen i tio år innan svampen spreds till Sverige. Askskottsjukan är mycket vanlig i dessa länder och i Sverige sedan 2004. Nu finns den även i Danmark, Tyskland,...
(2008-06-11)
Gudrun gjorde avtryck i skogens växthusgasutbyte
Varje år sammanställer SLU-forskare underlag om utsläpp och upptag av klimatpåverkande gaser för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Underlaget används för Sveriges rapportering till Klimatkonventionen. Metoderna och underlaget förfinas för varje års rapportering. Därför revideras också historiska data för hela tidsserien från 1990-2006 i den senaste rapporteringen. Nu när...
(2008-04-28)
Ökat uttag av grot och stubbar
Alltmer biomassa tas ut ur skogen till energiråvara. Redan skördas mycket grot, dvs. grenar och toppar, men om fler stubbar ska brytas måste vi först ta reda på deras betydelse för naturvårdsintressanta arter, menar Anders Dahlberg vid Artdatabanken. Kanske betyder ett torrträd mycket mer än stubbar för de rödlistade arterna? Död ved är en förutsättning för en stor del av skogens mångfald. 6 000–7...
(2008-04-25)
Storskalig hamling till biobränsle
Om lövskogar hamlades skulle det kunna bli ett värdefullt tillskott till vårt behov av biobränsle. Samtidigt skulle det ge möjlighet att skapa långsiktigt hållbara system med en rik biologisk mångfald. För att minska oljeberoendet och nettotillskottet av växthusgaser kommer behovet av biobränsle öka radikalt. Omställningen av samhället behöver göras på många nivåer och flera nya lösningar måste komplettera...
(2008-04-21)
Hormon bildas snabbt när växter skuggas
Plantor som står tätt, t.ex. i krukväxtodlingar, plantskolor eller i ogallrad skog, känner av att de skuggas. De utsätts nämligen för en ökad andel infrarött i förhållande till rött ljus. Det röda ljuset absorberas av de översta bladen och infraröda strålar reflekteras från närstående plantor. När växter utsätts för skugga sätter flera växtfysiologiska processer igång på grund av den förändrade ljuskvaliteten....
(2008-04-17)
Rara lavar på grova stubbar
Avverkningsrester som grenar, toppar och stubbar blir alltmer eftertraktade som biobränslen, men det finns skäl att gå försiktigt fram. Brist på grov, död ved är nämligen ett av de största hoten mot biologisk mångfald i skogen. Alexandro Caruso, SLU i Uppsala, har undersökt lavfloran i ungskogar och fann många ovanliga lavar just på stubbar. I de undersökta skogarna i Uppland utgör stubbar den största...
(2008-03-10)
Gallrad skog mest gynnsam för kolbalansen
Skog kan ta upp koldioxid från luften och lagra kolet i marken. Men det stora kolförrådet i marken kan även vara ett klimathot när det bryts ned och släpper ut växthusgaser. Flödesmätningar i atmosfären visar att skogsbruket avgör om en viss skog tar upp eller släpper ut koldioxid. Jordens klimat hotas av ökande halter av växthusgaser, framför allt koldioxid, i atmosfären. Skogen har en unik förmåga...
(2008-02-18)
Mindre almsjuka hos tidiga träd
Sydliga almars knoppar brister tidigare och därmed hinner deras ved troligtvis bli mindre mottaglig för svampen som orsakar almsjukan, enligt Luisa Ghelardini vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU. Almsplintborren som överför sjukdomen hinner inte heller fram i tid för att göra skada. För att i framtiden kunna bevara almar och förädla fram resistenta träd är det viktigt att veta vad...
(2008-02-08)
Allt om växter och djur som behöver död ved
Över 7000 skogslevade arter i Norden är beroende av död ved. Nu samlar cirka 40 forskare från åtta länder uppgifter om de vedlevande arterna och vilka typer av död ved de behöver i en databas. Redan idag innehåller databasen uppgifter om mer än 6000 arter. Databasen är tillgänglig för allmänheten. - Databasen gör det möjligt att ge tydligare riktlinjer för vilka typer av ved som hotade och rödlistade...
(2007-11-23)
Markägares skogliga aktiviteter kartläggs
Forskare vid SLU utvecklar en databas som ska innehålla information om privata markägares skogliga aktivitet. Med hjälp av databasen ska forskarna fortlöpande kunna studera, förklara och förutsäga markägarnas beteende. Attityder och agerande hos enskilda skogsägare är viktiga bland annat för ett hållbart skogsbruk och för landsbygdsutveckling. Det ställs allt högre anspråk på skogsägarna, samtidigt...
(2007-11-13)
Säker älgskattning med billig metod
För att få reda på hur många älgar som finns i olika områden inför varje jaktsäsong krävs en tillförlitlig inventering av älgstammen. Hittills har årliga flyginventeringar varit den säkraste metoden, men med en blandning av älgobservationer och spillningsinventering kan man uppnå samma resultat till en tredjedel av kostnaden, menar Johan Månsson vid SLU i Grimsö. Han pekar också på att man får ett...
(2007-11-06)
Askpelletar bra för skogsmarken
Behovet av bioenergi gör att alltmer av grenar och toppar tas ut från skogen vid avverkning. För att minska risken för att skogsmarken utarmas på näringsämnen och försuras kan man återföra t.ex. barkaska, som kommer från bark som eldas för att få energi till massaindustrin. Grönlutslam består mest av aska från lignin blandat med oåtervunna rester av kokkemikalier från papperstillverkningen. Caroline...
(2007-11-06)
Ökat virkesförråd trots skogsskador
Virkesförrådet i landets skogar fortsätter att öka och tillgången på äldre skogar minskar långsamt. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sveriges skogar har under senare år varit utsatta för katastrofala stormar och andra skadegörare. Betydande arealer skog har också skyddats inom naturreservat. Trots det ökar det totala virkesförrådet och är idag cirka tre miljarder kubikmeter skog....
(2007-10-22)
Ung skog hyser många arter
I unga produktionsskogar finns det lövträd, döda träd och stubbar efter avverkningar. Dessa viktiga livsmiljöer har nu visat sig hysa många arter av lavar och mossor, och är därmed intressanta för den biologiska mångfalden. Jörgen Rudolphi vid SLU i Uppsala har undersökt skogar av olika åldrar som gränsar till varandra och funnit att antalet arter per döda träd och lövträd var detsamma oavsett om träden...
(2007-09-25)
Ökad tillväxt i skogen
Med en längre vegetationsperiod kommer tillväxten i skogen att öka. Men hur stor ökningen blir beror bland annat på tillgången av vatten och näring. Med ett förändrat klimat kan markens kolförråd påverkas så att mer kol avges från marken. Dessutom finns risk för ökad vindfällning. För att kunna göra bedömningar av vilka effekter ett förändrat klimat får för skogen använder forskarna olika beräkningsmodeller...
(2007-09-06)
Farhågor om ökade insektsskador på skogen
Insekter orsakar stora skador på skog och grödor och det finns därför extra stort intresse av att veta hur skadeinsekterna kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men forskare på Institutionen för ekologi vid SLU menar att det är svårt att komma med förutsägelser om vad som kommer att hända. – Det finns farhågor att skadorna kommer att öka och man jämför ofta med dagens situation i andra, varmare...
(2007-09-06)
Uthålligt bruk av savannens träd
Skogsbränsle och icke vedbaserade produkter från skogen är viktiga för människor i Burkina Faso i Västafrika. För att förstå de långsiktiga effekterna av ett hållbart savannskogsbruk behövs mer kunskaper om skogens återväxt, skogsträdens föryngringssätt, frögroning och plantkvalitet. Didier Zida vid SLU i Umeå har studerat skogsskötsel i statliga savannskogar i Burkina Faso. Årlig svedjebränning, selektiv...
(2007-06-29)
Riktad skadeinventering av törskatesvamp testas
Med ett nytt flexibelt inventeringskoncept för skogsskador vill SLU-forskare göra det möjligt att följa upp regionala skadeutbrott av olika slag. Inom Riksskogstaxeringen görs en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skogsskadorna på nationell nivå. Men skattningen av skadeomfattningen på regional nivå blir oftast inte tillräckligt säker med det stickprov som normalt görs. Med friare val av inventeringsmetod,...
(2007-05-30)
Myr i norr sväljer kol
Myrar har vuxit till och bundit in kol i växtmaterial sedan senaste istiden. Kolet lagras i myren och bildar torv i stället för att avges till atmosfären och därmed bidra till en ökad halt av koldioxid i luften. Senare års forskning har dock visat att myrar kan både lägga fast och utsöndra koldioxid. Om nettot i en enskild myr blir positivt eller negativt beror på faktorer som temperatur och vattentillgång....
(2007-05-15)
Inkomst inte viktigast för skogsägare
Under senare år har andelen kvinnliga skogsägare och fastigheter med fler än en ägare ökat. Dessutom ökar andelen utbor, dvs. skogsägare som bor i en annan kommun än den där fastigheten är belägen. Skogsägarnas syn på vad som är viktigt på fastigheten skiljer sig åt mellan åbor, som bor på sin fastighet, och utbor. För de åboende skogsägarna är det betydelsefullt att kunna bo på fastigheten och att...
(2007-04-03)
Sveriges skogar som digitala kartdata
Just nu producerar forskare vid Institutionen för skogshushållning på SLU en ny geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar för år 2006. Arbetet är mycket efterfrågat och väntas vara klart under våren 2009. Med information om skogen lagrad som digitala kartdata är det enkelt att exempelvis ta reda på hur mycket skog det finns inom ett område och hur gammal den är. Uppgifterna kan användas av skogsägare,...
(2007-03-20)
Döda lövträd kostnadseffektiva
Att spara stående döda träd och att lämna vindfällen är två av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att öka mängden död ved i det brukade skogslandskapet. Forskare vid SLU visar också att det är billigare att lämna träd av asp och björk än av tall och gran. Av de åtgärder som jämfördes var det minst kostnadseffektivt att förlänga beståndens omloppstid, dvs. att låta träden bli 10-50 procent äldre...
(2007-02-02)
Fruktat kryp följs med fällor
Nästa sommar finns det risk för att angreppen av granbarkborre blir omfattande. Men det finns inget klart samband mellan mängden granbarkborrar ena året och skadenivån för skogsbruket i form av dödade träd nästa år. Åke Lindelöw är fältentomolog och expert på skogsinsekter. En av hans uppgifter är att koordinera övervakningen av granbarkborre i Sverige (se fakta). Övervakningen ska ge underlag för...
(2007-01-17)
Svavel och körspår sätter fart på kvicksilvret
En skogsavverkning kan leda till ökade kvicksilverhalter i närbelägna sjöars fisk. Risken för att det kvicksilver som ansamlats i skogsmarken sedan århundraden ska läcka ut beror på förhållanden i mark och vatten. Forskare har uppmärksammat att skogliga åtgärder kan ge tydliga och långvariga förhöjningar av metylkvicksilver i avrinningsvattnet. Det är den form av kvicksilver som lättast tas upp och...
(2006-12-18)
Mer död ved i skyddad skog
Skyddade skogar har tre gånger mer död ved jämfört med brukade skogar. Det visar en analys från Riksskogstaxeringen. Drygt tre procent eller 760 000 hektar av Sveriges skogar är skyddade inom naturreservat, nationalparker och naturvårdsområden. I analysen från Riksskogstaxeringen framgår att den skyddade skogen skiljer sig avsevärt från den brukade. Mängden död ved är mycket större i skyddad skog....
(2006-12-04)
Torvmark med flera funktioner
Skogsproduktionen på torvmarker är ofta lägre än på fastmarksjordar. Genom att förbättra dräneringen i redan dikade torvmarksskogar och gödsla dem på rätt sätt skulle tillväxten kunna ökas väsentligt, enligt Björn Hånell vid SLU i Umeå. Biobränsleaska är ett gödselmedel som innehåller fosfor och kalium men inget kväve, vilket passar de redan kväverika torvmarkerna perfekt. Alltför näringsrika platser...
(2006-11-30)
Miljövänligt träskydd med linolja
Raffinerad linolja kan användas för att tryckimpregnera granvirke industriellt utan negativ påverkan på miljön. Processen går ut på att fylla hålrummen i veden med den vattenavstötande oljan. Gran har tidigare inte gått att impregnera, men nu har Thomas Ulvcrona vid SLU i Umeå/Vindeln visat att tekniken fungerar även för detta träslag . Han har undersökt hur processen fungerar på alla typer av granvirke...
(2006-11-16)
Elda säkert med pellets i pannan!
Om vi hanterar och omvandlar biomassan från skog och åker effektivt skulle vi kunna täcka en stor del av energibehovet i Sverige. Med bättre planering av biobränsleeldad uppvärmning i bostäderna kan vi undvika hälsoproblem i samband med röken. Dessa forskningsresultat från SLU visar att vi bör kunna öka vår biobränsleanvändning utan problem. Bioenergi är ett hett forskningsämne, speciellt när oljan...
(2006-09-07)
Biobränsleuttag rubbar inte kretsloppen
Biobränsle från skog och åker är i praktiken koldioxidneutrala. Detta har Göran Ågren och Riitta Hyvönen-Olsson vid SLU kommit fram till i sina beräkningar av kolets kretslopp. Biobränslen kan produceras på åkermark som energigrödor (raps och rörflen), som skördas varje år, eller energiskog, som vanligen skördas med 3–5 års intervall. I forskarnas beräkningar visar det sig att energiskogen binder...
(2006-09-06)
Efter brand kommer liv
Vi människor känner oss hotade när skogen brinner. Vi vill till varje pris släcka och hindra dess framfart. Framför allt i närheten av bebyggelse. För skogen själv är branden inte någon katastrof. Tvärtom skapar den bättre förutsättningar för ny vegetation. Branden är ett sätt för skogen att förnya sig. Det finns både växter och djur som behöver brand för att kunna existera. - Det har alltid brunnit...
(2006-09-04)
Inspunna häggar och vissna askar
Under juni månad kunde angrepp av häggspinnmalen ( Yponomeuta evonymella ) iakttas i nästan hela Sverige. Häggspinnmalens larver börjar äta av bladen direkt efter lövsprickningen i maj. Häggarna står silvergrå, inspunna i trådar som larverna har spunnit för att skydda sig mot fiender. Ibland har trädgårdsmöbler, cyklar och annat också vävts in i denna silkesfilt. Men inom några veckor får häggarna...
(2006-07-14)
Tidigare knoppsprickning om 100 år
Klimaforskningen vid försöksparken i Flakaliden, Vindeln, har ökat forskarnas insikter i vilka effekter de globala klimatförändringarna kan få för skogen i norr. Ett sådant exempel är de resultat som Michelle Slaney vid SLU i Alnarp har redovisat i sin doktorsavhandling. Hon presenterade där resultaten från en treårig studie där både temperaturen och koldioxidhalten i kammarluften höjts för att motsvara...
(2006-07-04)
Ädla skogar har många värden
I ädellövsskogar trivs både människor och rödlistade arter. Ädellövsträ är också ett efterfrågat virke, som nu till stor del importeras. Kanske kan inhemsk ek i framtiden ta upp konkurrensen med tropiska träslag i utemöblerna? Till de ädla trädslagen räknas bok, ek, ask, alm, lönn, lind, avenbok och fågelbär (körsbär). Skogar med dessa trädslag är värdefulla för friluftsliv och rekreation - dels...
(2006-06-13)
Doftsignaler ersätter insekticider
Förvirrade fjärilshannar i äppelodlingen och bortstyrda snytbaggar på hygget. Bladlusangrepp som fördröjs av ett doftämne som sprids i kornfältet. Forskarna vet redan mycket om hur doftsignaler styr skadeinsekter och om hur man kan ersätta kemiska bekämpningsmedel med giftfria signalsubstanser. Men det gäller också att få odlare världen över att anamma de nya metoderna. Det handlar om kemisk kommunikation*,...
(2006-06-13)
Skogen är en koldioxidfälla
I underlaget för Sveriges senaste rapportering till Klimatkonventionen redogör SLU-forskare för att skogsmarken avger mer växthusgaser än tidigare. Det leder till att skogen totalt sett fångar mindre växthusgaser. I årets rapportering blev den totala mängden koldioxid som binds in i den svenska skogen 19 megaton koldioxid per år. Den största sänkan är den levande trädbiomassan som tar upp 33 megaton...
(2006-05-12)
Få fejningsskador på vinterbetet
När renarna vistas i skogsområden neråt kusten under höst och vårvinter, fejar de sina horn mot plantor och träd. Omfattningen av de skador som då uppstår har nu kartlagts i ett examensarbete av Åke Johansson vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU i Umeå. Fältmätningarna är gjorda på 17 bestånd med tall- eller contortaplantor, slumpmässigt valda inom tre vinterbetesområden...
(2006-05-08)
Skonsamt regnskogsbruk möjligt
Skogsbruk kan mycket väl bedrivas i regnskog utan att den ödeläggs. Jägmästare Olle Forshed vid SLU har studerat olika metoder för selektiv avverkning av timmer i ett skogsområde i malaysiska Borneo. Det visade sig att när stickvägar för utförsel av timret anlades systematiskt före avverkningen minskade markförstörelsen med 30 procent utan att timmeruttaget försämrades. Skogens återhämtningsförmåga...
(2006-05-05)
Är alla biobränslen klimatvänliga?
Etanol som biobränsle är kanske inte så förnybart som vi tror. För att producera biobränslen åtgår en mängd icke-förnybara resurser i form av arbete från maskiner, människor och natur. Torbjörn Rydberg vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, arbetar med emergianalyser*. Han visar att den resursinsats som krävs via aktiviteter i samhället för att få användbart biobränsle från spannmål är cirka tio...
(2006-04-25)
Lustgas läcker från dikad skog
Dikad skogsmark med mycket organiskt material är en källa för växthusgasen lustgas (N2O). Lustgas och metan (CH4) är mycket skadligare som växthusgas än koldioxid. Därför är även små ökningar i flödet av dessa mycket betydelsefulla för en förstärkning av växthuseffekten. På dikad skogsmark i hela landet avgår växthusgaser till proportionerna 88 procent koldioxid, 1 procent metan och så mycket som 11...
(2006-04-24)
Björklöven berättar
Meteorologerna använder sig av flera mått som kompletterar dygnsmedeltemperaturen och nederbörden för att beskriva vädret och klimatet, exempelvis islossningen. Nu har de fått ett mått till - björkindex. Vid SLU i Umeå, "Björkarnas stad", har man fastställt ett objektivt sätt att fastställa det datum då björkbladen, inklusive knoppfjäll, i genomsnitt överstiger 20 mm . Detta kallas "Björklövssprickning...
(2006-04-13)
Snytbaggekamp utan gifter
Snytbaggens gnag på barrträdsplantor ger skador som kostar svenskt skogsbruk flera hundra miljoner kronor årligen. Plantorna dör efter det att skalbaggarna gnagt av barken runt stammen och skadorna är svårast de tre första säsongerna efter avverkning. Fortfarande får barrträdsplantor behandlas med insektsgifter (cypermetrin, imidakloprid) men det kan komma att bli förbjudet i Sverige efter 2009. Behovet...
(2006-03-31)
Skogen blir tätare och mer lövrik
Virkesförrådet i Sveriges skogar fortsätter att stiga i alla landsdelar och för alla trädslag. Det visar den senaste analysen från Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2005). Mellan åren 1984 till 2002 har virkesförrådet i genomsnitt ökat från 107 till 126 kubikmeter skog per hektar. Sett över hela landet har virkesförrådet av lövträd ökat med 25 procent under perioden medan förrådet av tall och gran ökat...
(2006-03-14)
Renbete eller skogsbruk?
Renarna behöver ha tillgång till stora arealer lavrik skog för sitt vinterbete. Efter en kalavverkning försvinner lavarna fort och det tar mycket lång tid för lavtäcket att återbildas. Wenchao Zhou vid SLU har i en samhällsekonomisk studie provat olika matematiska modeller för att beräkna hur ekonomin för skogs- respektive rennäring påverkas av olika tänkta åtgärder. Syftet är att finna en optimal...
(2006-03-10)
Bättre träd på kortare tid
Träd växer långsamt och förädlingsarbetet tar ofta många år. Men nu kan forskarna påskynda växternas blomning så att eftertraktade vedegenskaper och köldtålighet kan korsas in mycket snabbare än förr. Professor Ove Nilsson vid SLU har redan lyckats med hybridasp, och de ekonomiskt viktigare trädslagen gran och tall ligger inte långt efter. - Med hjälp av denna teknik får växtförädlare helt nya möjligheter...
(2006-03-05)