Kunskapsbank: Stad och landskapsarkitektur

Oordnad trädgård ger harmoni

Människor med utmattningssyndrom återhämtar sig snabbt när de har fått vistas en tid i SLU:s Rehabiliteringsträdgårdar i Alnarp. Det trädgårdsrum som innehåller både bärbuskar och ogräs är mest uppskattat bland patienterna. Patrik Grahn vid institutionen för landskapsplanering berättar mer: (2012-06-14)

Fiskar sprider smitta från orenat vatten

Städer och animalieproduktion alstrar bakterieförorenat avloppsvatten som påverkar dricksvattnet och vattenmiljön. Och smittan känner inga gränser – fiskar får exempelvis i sig antibiotikaresistenta bakterier och simmar vidare med dem till andra vatten. (2012-06-14)

Med urban miljö i fokus

– Att komma till SLU kändes litet som att komma hem. Sverige ligger ganska nära det jag är van vid, både klimatmässigt och kulturellt. Det säger ryskan Maria Ignatieva, professor i landskapsarkitektur. – Och det är en perfekt komplement till min tidigare forskning i olika delar av världen! (2012-06-14)

Ny sjukdom på tuja nu i Sverige

En ny skadegörare, Phytophthora lateralis , har förts in i landet med stora tujaplantor. Angripna barr kan visa fläckar i spetsen men det vanligaste är mörka partier en bit in på skottet. Fläckarna blir efterhand mörkare och till slut brunsvarta. Phytophthora lateralis är sedan länge känd som en aggressiv svamp på ädelcypress och läkeidegran, där den också angriper rötterna. Under våren 2012 fick Maj-Lis... (2012-06-13)

Välskött hemkompost klimatvänligare än storskalig

Kompostering av hushållsavfall innebär att växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas avgår, vilket gäller både hemkompostering och kommunal hantering. Det vore rationellt om hemkompostering kompletterade den storskalig komposteringen i högre grad, eftersom utsläpp från transporten av matavfallet då bortfaller. Dessutom visar nya undersökningar vid SLU att hemkompostering ger mindre utsläpp... (2012-03-13)

Biologisk bekämpning mot Phytophthora möjlig

Under senare år har man rapporterat om att stora ekar och bokar försvagas och dör i skogar och parker på grund av klimatförändringarna. Men unga träd i plantskolor skulle kunna skyddas mot algsvampar med ett biologiskt alternativ. Forskare vid SLU i Alnarp behandlade Phytophthora -infekterade ekplantor med biotensider från en jordbakterie, Pseudomonas koreensis . Biotensiderna är ytaktiva ämnen som... (2012-03-13)

Skapa naturvärden med miljökompensation

Trots att miljökompensation finns med i miljöbalken och i flera EU-direktiv är kunskapen om det bristfällig bland kommuner, handläggare och konsulter. Det menar Jesper Persson, forskare i landskapsutveckling vid SLU. (2012-02-27)

Lärkborren nu i Skåne

Den för Sverige nya barkborren lärkborre ( Ips cembrae ) har i sommar påträffats på en plats i Skåne. Lärkborre lever uteslutande i lärkträd och eftersom den ibland dödar levande träd betraktas den som en skadeinsekt. Upptäckten gjordes tack vare ett SLU-finansierat övervakningsprogram riktat mot just denna insektsart. Under de senaste tre åren har fällor laddade med doftämnen (feromon) som lockar... (2011-12-15)

Aggressiv svamp på buxbom sprider sig snabbt

Mörkbruna fläckar, ofta med en mörk zon mot frisk vävnad. Vissna, gråaktiga blad som faller av. Detta är de första tecknen på buxbomssot, den nya svampsjukdom, som drabbar buxbom. Senare i förloppet blir det längsgående streck på skotten och även rothals och rötter angrips. Den smittsamma sjukdomen från Europa orsakas av Cylindrocladium buxicola . I Sverige och Norge rapporterades angripna buxbomsplantor... (2011-11-17)

Människan, vägarna och landskapet

Vägar och järnvägar betyder mycket för människors möjlighet att uppleva olika landskap under färden. Samtidigt innebär dessa transportvägar stora ingrepp i landskapen. (2011-09-05)

Stadsmiljön i barns perspektiv

Vid SLU finns forskare som specialiserat sig på olika planerings-, gestaltnings- och skötselfrågor när det gäller barn, utemiljö och stad. (2011-05-02)

Metoder för landskapskarakterisering

Vid SLU håller forskare på att ta fram en metodik för att beskriva landskapets karaktär, de mönster och strukturer som skiljer ett landskap från ett annat. (2011-05-02)

Miljöövervakning av tätortens grönområden

Tätortens skog och andra grönområden är av större värde för människors hälsa än unik natur långt bort. (2010-12-17)

Organiserad utelek skonar närmiljön

Utelek på fritiden har minskat i omfattning. Nyttjandet av naturmarken nära bebyggelse har ökat från början av 1980-talet till början av 2000-talet, men nuförtiden leker barn mest i organiserad form, dvs. med dagis eller skola, när de är ute i bostadsområdenas skogar. (2010-12-16)

Färre rötter i stadens rör!

Rötter som tränger in i avloppssystemet i städerna är ett stort och kostsamt problem för kommunerna. Omfattande underhållsarbeten med rörrensning, rotbeskärning, röromläggning och avverkning skulle dock kunna undvikas om rören lades korrekt med täta anslutningar, enligt forskare vid SLU i Alnarp. (2010-10-28)

Billigare spåra gatuluftens stoft

När man vistas utomhus får man i sig varierande mängder med stoftpartiklar som kan vara farliga för hälsan. Det kan röra sig om metaller, damm och partiklar från trafiken eller industrin. (2010-10-15)

Parkkor och vindkraftverk väcker känslor

Kor på bete i parken, nya vindkraftverk och energiskogar förändrar landskapet och skapar ibland konflikter. Landskapsforskaren Ingrid Sarlöv Herlin vid SLU i Alnarp tar reda på hur olika brukarintressen kan förenas. (2010-09-24)

Så kan bebyggelseutvecklingen följas

SLU-forskaren Mattias Qviström har kartlagt hur svenska aktörer arbetar med fenomenet stadsutglesning. (2010-09-15)

En lövskog nära dig

I dagens samhälle lever många med ett ständigt stresspåslag av hormonerna kortisol och adrenalin. Men folk som har nära till en lövskog där de bor, eller som brukar göra långa promenader i en skog i rekreationssyfte, upplever inte i lika hög grad att de är stressade. Detta framkom i en enkätundersökning vid SLU i Alnarp. Tre tusen slumpvis utvalda personer i Skåne och Blekinge hade valts ut, och av... (2010-04-09)

Lignoskunskap på webben

Vedartade växter för trädgård, park och landskap, lignoser, finns nu beskrivna i ett register på webben. Det är Movium i samarbete med Alnarps Trädgårdslaboratorium vid SLU som har arbetat fram databasen, som i första hand ska vara en hjälp för yrkesverksamma inom den gröna sektorn, dvs. markprojektörer och -planerare, plantskolister, parkanläggare, lärare och studenter. Man betalar en årskostnad... (2010-03-05)

Förändrat landskap väcker känslor

Betande djur i parken, nya vindkraftverk och energiskogar förändrar landskapet och skapar ibland konflikter. Landskapsforskaren Ingrid Sarlöv Herlin vid SLU i Alnarp tar reda på hur olika brukarintressen kan förenas. Skogar, betesmarker och åkrar nära tätorter används av friluftsmänniskor, skolbarn, lantbrukare och många andra. Dessa grupper av människor vill ha fler ridstigar, väl bevarade kulturminnen,... (2009-10-23)

Odling och folkliv i stadsdelsoas

Den nya företeelsen stadsdelsträdgård kan fungera som en grogrund för ekologiskt tänkande, kreativitet och social samvaro i stadsmiljön. Där bestämmer brukarna gemensamt hur trädgården ska se ut samt hur den ska användas, skötas och utvecklas. Marie Larsson vid SLU i Alnarp betraktar dessa brukarstyrda trädgårdar som ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken. Fenomenet stadsdelsträdgård... (2009-10-19)

Rikare upplevelse på slätten

Stadsbor behöver komma ut i naturen, även i renodlade slättbygder, där det annars är svårt att undvika de asfalterade vägarna. På senare år har därför några skånska kommuner betalat markägare för att de ska skapa så kallade "beträdor". Dessa består av en vallinsådd remsa längs åkerkanterna, där det är möjligt att vandra eller rida. För en rikare upplevelse på dessa grönstråk är det bra med olika långa... (2009-04-24)

Ett helt landskap för djuren

När nya vägar och järnvägar planeras måste även landskapets helhet beaktas. Vägnätet skapar barriärer i djurens "gröna infrastruktur". Ju mer uppstyckat landskapet blir desto svårare får olika populationer att överleva. Till slut når fragmenteringen en kritisk gräns och djuren försvinner från platsen. I takt med denna försämring för djuren försvinner rekreationsvärdet för människorna. Detta problem... (2008-11-25)

Gröna tak för många behov

Vegetationstäckta tak, s.k. gröna tak har anlagts i Sverige i snart 20 år. Det viktigaste argumentet för att anlägga gröna tak har, förutom det rent estetiska motivet, varit deras påverkan på den urbana hydrologin. Tobias Emilsson vid SLU i Alnarp beskriver här sina rön från studierna på försökstak på Augustenborg i Malmö. Studierna har visat att man får en dramatisk effekt på den årliga avrinningen... (2008-09-05)

Ny fjäril minerar kastanjens blad

En för Sverige ny skadeinsekt är kastanjemalen, Cameraria ohridella. Den har på drygt 20 år spridit sig från Balkanhalvön och finns idag i större delen av Europa. År 2003 observerades kastanjemalen för första gången i Skåne. Kastanjemalens larver minerar hästkastanjens blad, som får stora bruna fläckar. Vid stora angrepp blir lövverket brunt redan under sommaren och träden avlövas i förtid. Ju fler... (2008-08-07)

Askens nya fiende studeras noga

Den härjande askskottsjukan orsakas av svampen Chalara fraxinea . Med hjälp av dna-analyser och morfologiska studier är det nu fastställt att det rör sig om en ny sjukdom och svamparten har beskrivits i Polen. I Litauen och Polen fanns sjukdomen i tio år innan svampen spreds till Sverige. Askskottsjukan är mycket vanlig i dessa länder och i Sverige sedan 2004. Nu finns den även i Danmark, Tyskland,... (2008-06-11)

Mindre almsjuka hos tidiga träd

Sydliga almars knoppar brister tidigare och därmed hinner deras ved troligtvis bli mindre mottaglig för svampen som orsakar almsjukan, enligt Luisa Ghelardini vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU. Almsplintborren som överför sjukdomen hinner inte heller fram i tid för att göra skada. För att i framtiden kunna bevara almar och förädla fram resistenta träd är det viktigt att veta vad... (2008-02-08)

Skötseln av grönområden viktig för biologisk mångf...

Grönområden i städer har flera viktiga funktioner. De fungerar inte bara som rekreationsområden för oss människor. Där finns också viktiga livsmiljöer för olika djur, och ekosystemen i grönområdena tillhandahåller många tjänster som vi människor har nytta av. Sådana så kallade ekosystemtjänster kan till exempel vara pollinering som sköts av insekter eller fröspridning som sker med hjälp av fåglar.... (2007-08-27)

Myllrande fågelliv i städerna

I svenska stadsskogar finns lika många fågelarter som i de skogar som omger städerna. Det kan bland annat bero på att våra städer har många grönområden i internationell jämförelse. Dessutom är tillgången på lövträd och död ved bättre i städernas skogar än i ”vanliga” skogar. Marcus Hedblom från SLU i Uppsala har undersökt fågellivet i en rad svenska städer och han har även funnit skillnader i mindre... (2007-06-28)

Historien förebild för nutida bete

Dagens naturbetesmarker med stor biologisk mångfald är spillror av det som återstår av de betade utmarker och hagar som förr täckte stora delar av Sverige. För att kunna sköta de naturbetesmarker som finns kvar, och förstärka deras biologiska mångfald, bör vi dra lärdom av hur de sköttes förr, skriver Anna Dahlström i en avhandling från SLU. Genom att rekonstruera äldre förhållanden med hjälp av kartor,... (2007-02-02)

Osäkra riktvärden för lekparksjord

Markens innehåll av bly, kvicksilver och arsenik överskrider riktvärdena i flera av Uppsalas lekplatser. Detta behöver dock inte vara en hälsorisk för barn som leker där, även om de stoppar smutsiga fingrar och leksaker i munnen. Dagens riktvärden bygger nämligen på att all metall i jord tas upp i kroppen, men en avhandling från SLU visar att detta inte stämmer. När jorden från lekplatserna testades... (2006-11-16)

Senare betessläpp bra för floran

Artrikedomen i betesmarkerna skulle öka om betesdjuren släpptes ut senare på säsongen. Om marken vissa år får vila helt från bete, förbättras chanserna ytterligare för många hotade arter, som då kan klara sig genom ökad fröspridning. (2006-07-14)

Inspunna häggar och vissna askar

Under juni månad kunde angrepp av häggspinnmalen ( Yponomeuta evonymella ) iakttas i nästan hela Sverige. Häggspinnmalens larver börjar äta av bladen direkt efter lövsprickningen i maj. Häggarna står silvergrå, inspunna i trådar som larverna har spunnit för att skydda sig mot fiender. Ibland har trädgårdsmöbler, cyklar och annat också vävts in i denna silkesfilt. Men inom några veckor får häggarna... (2006-07-14)

Barn behöver hemliga platser

Barn mår bra av att vara ute och röra på sig. Tack vare nya metoder att studera barns lek börjar vi veta mer om hur barns utemiljö i städerna bör vara utformad. Lekplatsen ska vara stor, lummig och kuperad. Den bör också innehålla "ostädade" stråk där barns egna platser och hemliga kojor får finnas. Barn som vistas mycket ute får bättre motorik och fantasi, rör sig mera och koncentrerar sig bättre... (2006-06-16)

Bildskapande studenter pluggar bättre

Att göra en akvarell av en föreläsning i mikrobiologi kan öka förståelsen av lektionens innehåll. Det menar Ylva Dahlman som har ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt att studera hur studenter förbättrar sin ämnesförståelse och problemlösande förmåga genom att arbeta med bilder. Studenterna får ökat självförtroende, utvecklad problemlösningsförmåga och nya sätt att iaktta omvärlden. De värderar... (2006-05-08)

Rådslag utvecklar landsbygden

Jord- och skogsbruket producerar inte längre bara varor som foder, föda och fibrer utan också värden som rekreation, biologisk mångfald, landskapsbild och kulturmiljöer. Hittills har man inte kunnat påverka utvecklingen av landsbygden via kommunala instanser eftersom det är produktionen av varor som har styrt. Konflikterna mellan olika intressen är störst i den tätortsnära landsbygden. Ole Reiter vid... (2006-05-05)

Ny syn på odling i skolan

Skolträdgårdar är nygamla pedagogiska verktyg med rötter i den gamla folkskolan. För att en skolträdgård ska fungera väl fordras såväl grundläggande fysiska förutsättningar för odling (jord, gödsel, vatten, inhägnader etc.), som kunskaper om odling. Det är inte självklart att man som pedagog har detta. Petter Åkerblom skriver i sin avhandling vid SLU att samverkan med aktörer utanför skolan kan bidra... (2006-04-18)

Unika stadsplaner från 1600-talet

Stadsplaneringen under den svenska stormaktstiden speglar den tidens politiska och ekonomiska utveckling och omvälvande samhällsförändringar. I allt detta spelade städerna en central roll. Efter en försiktig början under Gustav Vasas tid kom en första lite större grupp stadsplaner under 1580-talet, men den stora uppgången inleddes vid 1600-talets början och nådde en markant kulmen under 1640- och 1650-talen.... (2006-04-18)

Var finns de gamla träden?

De äldsta träden som har planterats i Sverige i parker och trädgårdar är nästan 400 år gamla. Linden tillhör de äldsta, och den som planterades 1623 på Grönsöö vid Mälaren har klarat en hel del av bistert klimat och andra påfrestningar. Den kan därför antas vara av en god proveniens. Sverige satsar för närvarande stort på att leta upp värdefullt äldre material i parker och trädgårdar. Nyligen avslutades... (2006-04-06)

Hotad bagge visar vägen i Europa

Läderbaggen ( Osmoderma eremita ) är en utrotningshotad skalbagge vars larver lever i gamla, ihåliga lövträd. De föredrar ekar, men förekommer även ofta i lind, sälg, bok och fruktträd. I ett forskningsprojekt som spänner över 33 länder i Europa har SLU-forskaren Thomas Ranius en aktiv roll. Läderbaggens biologi och förekomst i alla europeiska länder har nu kartlagts. Det visade sig att arten har minskat... (2006-03-10)

NILS fyller en kunskapslucka

Många arter är beroende av speciella livsmiljöer för sin överlevnad. Stenskvättan häckar i stengärdsgårdar men söker föda i betesmarker. Vad händer med stenskvättan om dessa miljöer försvinner? Det kan kanske Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, svara på. Tanken med NILS är att det ska betrakta Sverige lite från ovan och bidra med grundkunskap... (2006-03-08)

Hagmarker ger bonden en chans

"Landskap" är en ny, eftertraktad produkt från jordbruket. Det rör sig om betade, promenadvänliga hagar, strandängar eller anlagda våtmarker för ett rikt fågelliv. I forskningsprogrammet Hagmarksmistra tar man ett helhetsgrepp på hagmarkerna; att arter ska bevaras, att djuren ska få ett bra bete och att allmänheten ska trivas. Samtidigt! Det handlar om att bruka jorden smart och vara beredd att tänka... (2006-03-08)

Fler artiklar i kunskapsbanken