Kunskapsbank: Vatten, vattenbruk och fisk

Kylvattenanläggningar har liten påverkan på fiskbestånd

Mellan 32 och 310 ton vuxen fisk fastnar varje år i de svenska kärnkraftverkens silstationer. Det är endast en liten del av den totala mängd fisk som dör i de svenska kustvattnen varje år, visar en sammanställning från institutionen för akvatiska resurser vid SLU. (2012-10-23)

Större röding med rätt föräldrar

Ett målinriktat avelsarbete på röding har resulterat i en fisk som växer tre gånger så snabbt som ”originalet”, vilket har stor betydelse för den växande rödingodlingens lönsamhet. (2012-10-19)

Fiskar sprider smitta från orenat vatten

Städer och animalieproduktion alstrar bakterieförorenat avloppsvatten som påverkar dricksvattnet och vattenmiljön. Och smittan känner inga gränser – fiskar får exempelvis i sig antibiotikaresistenta bakterier och simmar vidare med dem till andra vatten. (2012-06-14)

Svampar och musslor till den odlade laxen

Odlad fisk (lax, torsk m.m.) kräver mycket foder som idag görs till tre fjärdedelar av mer eller mindre hotad, havsfångad fisk. De kan dock lika gärna födas upp på ett foder som till hälften består av protein och fett från mikroorganismer och/eller musslor. Enligt SLU-forskare är vi på god väg till en hållbar fiskodling även av rovfiskar. (2012-04-25)

Fotosyntes i havsplankton under luppen

Havslevande växtplankton står för hälften av allt kol som binds in under fotosyntesen. Det betyder att dessa mikroorganismers fotosyntes spelar stor roll för jordens kolflöden. Med bättre kunskap om hur den fungerar kan man få bättre skattningar av effekten på klimatet. (2012-04-20)

Bladbagge kontrollerar näckrosnära arter

Näckrosbladbaggen ( Galerucella nymphaeae ) är en ”ecological engineer” enligt ny SLU-forskning. Det är en ekologisk term som innebär att en art genom att påverka sin livsmiljö direkt eller indirekt kontrollerar andra arters tillgång på t.ex. föda eller gömställen. Bladbaggen gnager på den gula näckrosens ( Nuphar lutea ) blad så att bladtillväxten hejdas något. Bladens åldrande påskyndas och bladdensiteten... (2012-03-20)

Avlopp och rök ger algmassa

Alger odlade i avloppsvatten och rökgaser kan användas som biomassa i en storskalig, uthållig och inhemsk produktion av t.ex. biogas, bioetanol, gödselmedel eller fisk- och djurfoder. I ett samarbetsprojekt har SLU-forskaren Francesco Gentili provat stammar av mikroalger (växtplanktonalger) och makroalger, t.ex. grönalger, i laboratorium. De mikroalger som växte fortast provades sedan i en odlingsprototyp... (2012-03-15)

Fisk och fläsk i vietnamesiska kretslopp

Tillsatser av probiotiska bakterier och jäst i grisfoder kan minska behovet av antibiotika i vietnamesisk grisuppfödning. Dessutom kan fiskmjöl i grisfodret ersättas med ensilerat billigt fiskrens från lokala fiskodlingar. Även fiskodlarna kan utnyttja lokala råvaror och restprodukter bättre, bl.a. räkhuvuden. (2011-09-08)

Fiskar och skaldjur känsligare än vi tror

Även fiskar kan uppleva lidande och känna smärta och bör därför behandlas därefter. Det är slutsatsen i en rapport där Nationellt centrum för djurvälfärd vid har sammanställt forskningsläget i frågan på uppdrag av Jordbruksverket. (2011-09-05)

Fiskodlingar ökade inte vattnets fosforhalt

Vilken effekt har fiskodlingar på vattnets fosforhalt och hur mycket fisk kan produceras utan att fosforpåverkan på vattnet överskrider ett godtagbart värde? (2011-08-22)

Vilken natur vill vi ha?

Mindre sur nederbörd till följd av minskade svavelutsläpp gör att mark och vatten nu håller på att återhämta sig från försurningen som började redan under 1800-talet. (2011-07-11)

Senareläggning av kustfisket gynnar vildlaxen

Med rätt kunskap och fiskemetoder är det möjligt att ha livskraftiga stammar av lax i Östersjön. Det menar professor Hans Lundqvist och docent Kjell Leonardsson vid Vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå. (2011-04-05)

Avverkning gav oväntat lågt läckage

Kevin Bishop och Karin Eklöf vid SLU deltar i en studie om effekter av slutavverkning på ytvattenkvaliteten. (2011-03-31)

Ökande halt av kvicksilver i fisk

I tusentals svenska insjöar innehåller fisken kvicksilver i halter som innebär risker för människors hälsa vid konsumtion. (2011-01-03)

Luftprov fångar fler växtskyddsmedel

I miljöövervakningens nya luftprovtagning hittades förra året 15 olika växtskyddsmedel i nordvästra Skåne. Högst halter i luftproverna fann forskarna för två ofta använda ogräsmedel, prosulfokarb och pendimetalin. – Genom att vi nu även mäter i luften kan vi fånga upp fler ämnen. Ämnen som har andra egenskaper än de vi oftast hittar i vattenprover. Det ger oss en bättre uppfattning om hur olika växtskyddsmedel... (2010-12-21)

Läkemedel läcker från gödsel till miljön

Vilka effekter ger läkemedel som använts för behandling av djurbesättningar på övriga organismer i naturen? (2010-12-21)

Fosforbelastningen på hav minskar

Resultat från miljöövervakningsprogrammet Flodmynningar visar att belastningen av kväve och fosfor till havet är i stort sett oförändrad sedan 1970-talet. Det beror på att vattenavrinningen styr transporten. Nederbördsrika år förs större mängder näringsämnen till havet än torra år. (2010-12-01)

Havsvattnet blir brunare

Transporten av löst organiskt material till de svenska havsområdena har ökat sedan mitten av 1990-talet. (2010-12-01)

Våtmarkers resiliens kan värderas i pengar

Med resiliens menas ekosystemens förmåga att motstå påverkan utifrån, t.ex. övergödning. Begreppet har inte riktigt kommit till praktisk användning sedan det myntades på sjuttiotalet, men nu har forskare vid SLU utvecklat en metod för att värdera resiliens i pengar. (2010-10-28)

Lättare mäta hur nyttig fisken är

Nu kan den odlade rödingens eller laxens innehåll av nyttigheter mätas på bara några minuter. (2010-10-28)

Handel kring Östersjöns bassänger

Giftig algblomning, döda havsbottnar och vikande fiskbestånd har blivit vardag för oss som bor runt Östersjön. Tidigare överenskommelser om att minska utsläppen av främst närsalterna fosfor och kväve har på trettio år inte gett önskat resultat, och år 2007 sattes nya, ambitiösa mål i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Dessa mål bygger på att de enskilda länderna runt sju avgränsade delar av Östersjön,... (2010-05-07)

Ny teknik ska hjälpa Vindelälvens laxar

I maj öppnar Stornorrfors kraftstation i Umeälven en ny fisktrappa som ska underlätta laxarnas och öringarnas vandring till och från havet. Stornorrfors är Sveriges energimässigt största vattenkraftverk med en årlig produktion motsvarande 100 000 eluppvärmda villor. Nu bygger kraftverksägarna Vattenfall AB och Umeå kommun i samråd med SLU-forskare en ny fisktrappa. Det finns flera finesser med den... (2010-04-13)

Inga tydliga trender för bekämpningsmedel i vatten...

Växtskyddsmedel förekommer ofta i ytvattnet. Det visar en ny sammanställning av miljöövervakningen av bekämpningsmedel gjord av forskare vid SLU*. Men för vissa ämnen sjunker halterna trots att användningen är den samma. Mellan år 2002 och 2008 har den totala halten av växtskyddsmedel i ytvattnet legat relativt konstant. De ämnen som oftast påträffas är ogräsmedel, vilket också är de ämnen som används... (2010-02-26)

Rödingodling kan gynna vildfisk

SLU bedriver sedan tjugo år tillbaka ett avelsprogram på röding. Där har forskare tagit fram en snabbväxande rödingstam, Arctic Superior, som fungerar bra i fiskodlingar. Forskarna testar också olika utfodringsmetoder och typer av foder, för att se hur man får fiskarna att växa och må bra. Kräver kallt vatten Rödingen är en fisk som kräver kallt vatten. Fiskodlingar lokaliseras ofta till kraftverksmagasin... (2009-12-02)

Kiselalger fungerar som indikatorer även i sjöar

Kiselalger används för att bedöma miljökvaliteten av rinnande vatten i Sverige och i flera andra länder i Europa. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Maria Kahlert och Steffi Gottschalk från SLU att deras undersökningar tyder på att algerna även kan användas som indikatorer i sjöar. Fastsittande kiselalger återspeglar vattenkvalitet väldigt bra och rekommenderas som bioindikator i de flesta typer av... (2009-11-30)

Svensk växthusodling läcker bekämpningsmedel

Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men när SLU tog prover i vattendrag i närheten av växthusodlingar hittades rester av bekämpningsmedel. Under 2008 undersökte SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, för första gången läckage av växtskyddsmedel från områden med stort inslag av trädgårds- och växthusodling. – Växthus har i vissa sammanhang betraktats som slutna miljöer. Därför har man inte haft... (2009-11-30)

Svårstyrda källor till övergödning

Fosforbelastning från syrgasfria bottnar och deposition av kväve från atmosfären är närsaltskällor till Östersjön som är svåra att åtgärda. Lars Sonesten och Joakim Ahlgren från SLU beskriver tillsammans med Camilla Andersson från SMHI dessa källor i rapporten Havet 2009. Vid låg syrgashalt kan fosfor i Östersjöns bottnar läcka ut från sedimenten i form av fosfat, eftersom det järn som fosfatet är... (2009-11-27)

Svenska fiskevatten mår ganska bra

SLU tar på uppdrag av länsstyrelserna prover i fiskevatten för att undersöka vattenkvaliteten. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Lars Sonesten att våra fiskevatten överlag mår bra, förutom några problemområden med låg syrgashalt. För att säkerställa att våra fiskbestånd inte påverkas negativt av en för låg vattenkvalitet övervakas ett antal sjöar och vattendrag enligt EU:s fiskevattendirektiv. Överlag... (2009-11-27)

Odlad abborre behöver lugn och ro

Kommersiell fiskodling kan bli lönsammare med bättre utfodring och odlingsmiljö. Åsa Strand har i sitt doktorsarbete vid SLU utarbetat en tillväxtmodell för abborre, och också funnit att denna fiskart är mycket lättstörd. Abborre ( Perca fluviatilis L.) är en ganska ny art inom fiskodling. Därför har det hittills inte funnits några modeller för utvärdering av tillväxt eller dagligt foderbehov. Det... (2009-10-23)

De letar hemligheter i djupet

Svenska artprojektets marina inventering har under fem tidigare expeditioner resulterat i trettiofem arter av bottenlevande djur som är nya för Sverige och ett dussin arter som är nya för vetenskapen. Under den sjätte expeditionen var livet på de djupa bottnarna i fokus. – De djupa bottnarna i Skagerrak är dåligt utforskade både i Sverige, Norge och i Danmark. Vi är glada över att kunna samarbeta med... (2009-09-01)

Planerat skogsbruk minskar kvicksilverläckage

När klimatet blir varmare och marken inte är lika frusen blir det allt viktigare med metoder som minskar kvicksilverläckaget vid skogsavverkning. Ett antal rapporter har visat att när ett skogsområde avverkas börjar marken läcka minst ett par gånger mer kvicksilver än den gjorde innan avverkningen. Det förhöjda läckaget kan fortsätta i flera år efter insatsen. Forskarna räknar med att minst 10–25... (2009-06-09)

Lokala åtgärder mot övergödning

Faruk Djodjic vid SLU har tillsammans med Malin Spännar på Länsstyrelsen Dalarna studerat Milsboåns avrinningsområde. Milsboån avvattnar ett litet jordbruksområde i Dalarna, där fosforläckage har gjort de två sjöarna Övre och Nedre Milsbosjön övergödda. − Det nya med vår studie var att vi arbetade inom ett väldigt litet område, vilket gjorde att vi kunde prata med de inblandade lantbrukarna.... (2009-06-09)

En livskraftig vildlax värd miljoner

En viktig orsak till att vildlaxen i Vindelälven i Västerbotten har minskat är Stornorrfors vattenkraftverk i närheten av Umeå. Fiskekologer vid SLU har visat att ungefär 70 procent av laxarna inte lyckas ta sig förbi kraftverket. Forskare har utvärderat hur mycket svenska folket vill betala för att öka mängden vildlax som når lekplatserna i Vindelälven, på bekostnad av en minskad elproduktion. Målet... (2009-06-08)

Stört genuttryck hos zebrafiskar kan visa på miljö...

Ett stort antal kemikalier, bland annat pesticider och veterinärmedicinska läkemedel, läcker ut i miljön och kan ha effekter på akvatiska system. Utöver kemiska mätningar av ämnenas nivåer i vattnet är det viktigt att utreda effekterna på de vattenlevande organismerna. Ett nystartat SLU-projekt ska hitta och utvärdera gener som ändrar uttryck när de påverkas av toxiska kemikalier. Zebrafiskar ( Danio... (2009-06-08)

Vildlaxen ökar i Östersjön

Från att endast en av tio laxar i Östersjön var av vilt ursprung år 2001 räknas fem av tio vara vilda i dag. – Laxaktionsplanen har lett till ett ökat skydd för vildlax genom att man år 2008 övergick från ett nästan rent havsfiske till yrkesfiske längs kust och sportfiske i älvar. Att fler lekfiskar tar sig hem till vattendragen har stärkt både det regionala fisket och de vilda unika laxbestånden,... (2009-06-08)

Varmare sjöar varierar mer i kvalitet

Det finns ett tydligt samband mellan växtsäsongens längd och hur mycket sjövattnens kvalitet skiftar. Sjöar i varmare geografiska lägen varierar mer än sjöar på kallare platser, och av det följer att vi i ett varmare klimat kan förvänta oss mer varierande vattenkvalitet. Det har forskare vid SLU i Uppsala visat med hjälp av klimatdata och data från fler än 1 000 skogssjöar, vilka ingår i den nationella... (2009-04-27)

Stora vattendrag ger inte sann bild

SLU-forskare visar i en rapport att artsamhällena inom samma avrinningsområde är annorlunda i de små vattendragen uppströms jämfört med de stora vattendragen nedströms. Skillnaderna i antal och typ av arter gällde för både bottenfauna och kiselalger. Generellt fanns det fler arter i de stora vattendragen. Vissa arter återfanns dock bara i de små. Dessa skillnader beror inte på vattendragets storlek... (2009-04-27)

Sötvattnen har betydelse i global kolbudget

De globala kolmodellerna behöver revideras för att få med flödet av växthusgaser från sötvatten till atmosfären. Forskare visar att jordens totala sötvattenresurser bidrar med ett väsentligt flöde av kol till atmosfären. Flödet uppskattas vara lika stort som det totala koldioxidupptaget i världens oceaner. Det betyder att man tidigare kraftigt har underskattat flödena av växthusgaser mellan sötvatten... (2009-04-22)

Foderråvara som renar havet

Musslor är mycket effektiva i att rena havet från överflödiga näringsämen. Möjligheterna att använda torkat och malet musselkött istället för fiskmjöl i foder till värphöns och slaktkycklingar har undersökts av Lotta Jönsson vid SLU, Funbo-Lövsta forskningscenter. I det senaste försöket användes 1 200 värphöns av två vanligt förekommande hybrider i Sverige. Försöket pågick under en hel produktionsomgång... (2009-03-18)

Skogsavverkning kan ge mer kvicksilver i insjöfisk

Upp till en fjärdedel av det kvicksilver som finns i fisk i skogssjöar kan vara orsakat av skogsbruk. Trots att nedfallet av kvicksilver i Sverige har minskat de senaste åren så är kvicksilverhalten i fisk fortfarande hög. Det beror på att det finns stora mängder kvicksilver lagrade i marken från tidigare utsläpp. Vid skogsavverkning påverkas marken så att läckaget av kvicksilver och metylkvicksilver... (2009-03-13)

Laxfiskar frodas i gäddfria sjöar

Gäddor styr förekomsten av laxfiskar, t.ex. öring och röding, i nordliga boreala sjöar. Johan Spens vid SLU i Umeå har funnit att det är de naturliga vandringshindren, t.ex. forsar, mellan sjöarna som avgör om laxfiskarna ska hitta en fristad utan gäddor. Med hjälp av geografiska informationssystem (gis) kunde Johan Spens med hög precision förutsäga den storskaliga utbredningen av nyckelarten gädda... (2009-02-03)

Enkel beräkning av sjöars naturliga pH

Martin Erlandsson vid institutionen för vatten och miljö har tagit fram en enkel datormodell som kan beräkna sjöars naturliga pH. De enda vattenanalyser som man behöver göra är av baskatjoner, sulfat och klorid. Därefter kan modellen räkna ut hur sjöns pH skulle ha varit utan påverkan från försurande nedfall. Om en sjös pH-värde sjunker med 0,4 pH-enheter räknas den som försurad. Gränsen finns angiven... (2008-12-03)

Hur mår våra vatten?

Sverige har en rik förekomst av sötvatten av god kvalitet. Trenden är att kvaliteten sakta blir bättre med undantag för kvicksilverhalterna, men det är ändå långt kvar tills alla vatten kan klassas som god status enligt vattendirektivet. Försurning Riksinventeringen 2005 visade att fem procent av Sveriges sjöar är försurade. Det är en halvering sedan 1970-talet när problemen var som störst. Försurningen... (2008-12-02)

Rikt liv i sjöar och vattendrag

Den största biologiska mångfalden i sötvatten finns i tropikerna, men även i Sverige finns ett rikt limniskt liv – till exempel 53 inhemska sötvattenfiskar, mer än 2000 insektsarter som lever hela eller delar av sitt liv i sjöar och vattendrag, 34 musselarter varav åtta stormusslor och en mängd andra organismer som maskar, alger och högre växter. Samtidigt är sötvatten ett av de mest hotade ekosystemen... (2008-12-02)

Arter signalerar miljötillstånd

Många av de organismer som lever i sötvatten är utmärkta indikatorer på olika typer av mänsklig påverkan. Bottenlevande smådjur (maskar, iglar, snäckor, insekter, musslor, kräftdjur etc.) kallas gemensamt för bottenfauna och samlas in med standardiserade metoder i både sjöar och vattendrag – dels som en del av den nationella miljöövervakningen, dels som en del i olika regionala program. Eftersom olika... (2008-12-02)

Flera mått på hur Östersjön mår

Östersjön utsätts för stora påfrestningar, framför allt genom den stora tillförseln av fosfor och kväve från jordbruket. För att hålla koll på havets tillstånd och på om de åtgärder som införs har effekt använder man sig i berörda länder av olika indikatorer. I ett examensarbete från SLU har Helena Andersson nu studerat olika jordbruksfaktorer för att se om det finns ett samband mellan dessa och... (2008-10-28)

Musslor renar bäst i salta hav

Östersjön lider av övergödning som beror på mänsklig verksamhet. Ökande halter av kväve och fosfor ökar produktionen av alger. På den svenska västkusten odlas redan blåmusslor som lever av att filtrera växtplankton (alger) från vattnet. När de skördas motverkas övergödningen. I Östersjön växer musslorna långsammare på grund av lägre salthalt, vilket gör reningsåtgärden mindre kostnadseffektiv där.... (2008-09-15)

Mårdhundar ska hindras att etablera sig

Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis det inhemska fågellivet om den etablerar sig i Sverige. Dessutom kan den sprida allmänfarliga sjukdomar som rabies. Naturvårdsverket satsar i höst på ett pilotprojekt som ska ta fram metoder för att upptäcka invandrande mårdhundar. Projektet leds av Fredrik Dahl och P-A Åhlén inom SLU:s program Vilt och drivs i samarbete med Naturvårdsverket,... (2008-09-01)

SLU-forskare utvärderar sjökalkning

När det sura nedfallet minskar så minskar även behovet av kalkning på flera håll i landet. Nu ska SLU-forskare ta fram ett bättre underlag för att bedöma vilka vatten som behöver kalkas. Idag kalkas över 3000 sjöar i Sverige för att motverka försurningens skadliga inverkan på livet i vattnet. Under hösten har SLU undersökt dessa kalkade sjöar för att ta reda på hur försurade de egentligen är. För att... (2008-05-30)

Bäckar i gammal granskog har höga halter aluminium

Oorganiskt aluminium, som ökar i koncentration vid låga pH, är giftigt för många organismer. Därför är ett viktigt syfte med åtgärder mot försurningen att minska halterna av oorganiskt aluminium i ytvatten. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och SLU har på uppdrag av Skogsstyrelsen försökt ta fram en metodik för att karaktärisera skogsområden där bäckarna riskerar att ha höga halter av oorganiskt... (2008-05-27)

Verktyg för riskbedömning

Europeiska företag använder datormodellen MACRO när de testar om nya växtskyddsmedel är farliga för miljön. Professor Nicholas Jarvis började ta fram datormodellen MACRO i slutet av 1980-talet. Modellen beräknar risken för att föroreningar följer med markvattnet ner till grundvatten. Speciellt för MACRO är att den tar hänsyn till hur markens struktur, som sprickor och maskgångar, påverkar transporten... (2008-04-04)

Torskars ursprung spåras

För att stävja tjuvfiske och överfiske måste man kunna undersöka varifrån den saluförda fisken kommer. I en lovande pilotstudie vid SLU i Uppsala har en ny och enkel isotopteknik använts på torskar. Hittills har man använt dna-analys eller tittat på fiskars hörselstenar för att kunna spåra fisk från olika populationer. Forskarna analyserade andelen 13 C och 15 N i förhållande till totala kol- och... (2008-04-03)

Ny webbplats om växtskyddsmedel

Via SLU:s webbplats vaxtskyddsmedel.slu.se går det att se vilka växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) som hittats i ditt län och om gränsvärden eller riktvärden överskrids. Uppgifterna är sammanställda från den regionala pesticiddatabasen som har utvecklats av avdelningen för vattenvårdslära vid SLU på uppdrag av Naturvårdsverket. I databasen samlas de analyser av växtskyddsmedel i åar, bäckar, sjöar,... (2008-02-05)

Skogsbrukets belastning på havet liten

Läckaget av näringsämnen från den svenska skogsmarken till omgivande hav är stort. År 2005 var tillförseln cirka 37 000 ton kväve (nettobelastning) och cirka 1200 ton fosfor (bruttobelastning). Men den absolut största delen tillförs naturligt och orsakas inte av skogsbruket, konstaterar Stefan Löfgren vid SLU. Stefan Löfgren är docent vid institutionen för miljöanalys vid SLU och har under flera års... (2007-12-11)

Källor till minskade utsläpp av näringsämnen till ...

Sveriges totala näringsämnesbelastning på omgivande hav har minskat sedan 1995. Den största minskningen av svenska utsläpp av kväve och fosfor står kommunala reningsverk för, följt av minskningar inom jordbruket. Det visar beräkningar som SMED* har gjort som en del av miljömålsuppföljningen. Projektgruppen inom SMED har beräknat hur stor del av näringsämnena som kommer från olika källor som exempelvis... (2007-12-11)

Brunare vatten när försurningen minskar

I takt med att svavelnedfallet minskar blir våra sjöar och vattendrag allt brunare av humusämnen från den omgivande marken. Det visar miljöövervakning av försurning i ett stort antal länder i Europa och i Nordamerika. När det försurande nedfallet minskar får jorden allt svårare att hålla kvar de sura humusämnena, som då löses ut till vattnet. Detta leder till mer naturliga förhållanden för halten... (2007-12-10)

Minska fosforförluster nära källan!

Fosforläckage till sjöar och hav är en av orsakerna till de svåra algblomningarna vi har sett under varma somrar de senaste åren, inte minst i Östersjön. Läckaget begränsas effektivast så nära källan som möjligt, enligt en rapport från SLU i Uppsala. Det innebär att man med väl avvägd och utförd gödsling, skonsam jordbearbetning och markvård förhindrar att fosforn försvinner från åkern och hamnar i... (2007-12-06)

Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag

Nu finns det ett ackrediterat laboratorium vid SLU i Uppsala som kan analysera kiselalger från vattendrag. En sådan analys visar relativt enkelt och snabbt om vattendraget är övergött, surt eller påverkat av organiska föroreningar. Kiselalger är encelliga organismer som finns i både sött och salt vatten. Vissa arter lever fritt i vattenmassan medan andra lever fastsittande på stenar eller växter. Kiselalger... (2007-11-30)

Grönträda gav minskat näringsläckage

Övergången från stubbträda till insådd grönträda är den åtgärd inom lantbruket som fått störst genomslag för det minskade näringsläckaget från jordbruksmark. Det visar en analys av SLU-forskare. Jordbruksmarken står för en stor del av det kväve och fosfor som läcker ut till sjöar och hav. Holger Johnsson har tillsammans med flera andra forskare vid SLU sammanställt förändringen i läckage av kväve och... (2007-11-30)

Små vattendrag visar försurningsmönster

Många av Sveriges vattendrag ingår inte i de nationella övervakningsprogrammen eftersom de har relativt små avrinningsområden. Mer är två tredjedelar av alla vattendrag har avrinningsområden som är mindre än den gräns på 15 kvadratkilometer som satts upp för övervakningen. Därför saknas information om försurningsläget i en huvuddel av vattendragen, vars habitat dessutom är mest känsliga för försurning.... (2007-11-23)

Mindre kväve och fosfor till haven

Sedan 1995 har de mänskligt orsakade utsläppen av kväve och fosfor till haven minskat. Men det kan ändå bli svårt att nå målen för utsläppsminskning som satts upp för miljömålet ”Ingen övergödning”. Forskare vid SLU har med hjälp av beräkningsmodeller bidragit med siffror på hur mycket kväve och fosfor som läcker från den svenska jordbruksmarken till omgivande vatten. Siffrorna har därefter använts... (2007-11-13)

Verktyg för vattenvård

En modell för att beräkna transport och källfördelning av kväve och fosfor är nu öppen för användare utanför SLU. Fyrismodellen är en beräkningsmodell som kan kartlägga transport och källfördelning av kväve och fosfor från ett avrinningsområde ut till havet. Modellen är ett utmärkt verktyg för arbetet med EU:s vattendirektiv och den påverkansanalys som ska göras. Genom att simulera effekterna av olika... (2007-11-13)

Sesamfrön förbättrar odlad lax

Fiskodling står för den största ökningen av animalieproduktionen globalt sett. Fodret till odling av kallvattensarter som lax och regnbåge baseras på marina råvaror, bland annat sill, skarpsill och lodda. Redan nu är produktionen så hög att man delvis använder växtoljor i fiskfoder, något som sannolikt kommer att ske i ännu större utsträckning i takt med att produktionen av odlad fisk ökar. Forskare... (2007-11-06)

Brist på kväve i blommande sjöar

I näringsrika insjöar och i Östersjön blommar algerna kraftigt under varma somrar. Det rör sig framförallt om cyanobakterier, så kallade blågröna alger. En del cyanobakterier kan bli giftiga för människor och djur, men vanligtvis bara när de massutvecklas. Cyanobakterierna utvecklas ofta kraftigt när näringsämnet nitratkväve tar slut medan fosforhalten fortfarande är hög. En del arter har nämligen... (2007-09-25)

Andra algarter dominerar i nytt klimat

En tydlig förändring när klimatet blir varmare är att islossningen på våra sjöar sker allt tidigare. Det får konsekvenser för både kemin och biologin i sjöarna. Gesa Weyhenmeyer är forskare på institutionen för miljöanalys vid SLU. Hon undersöker hur sjöarna påverkas när isen lossar allt tidigare, eller inte lägger sig alls. – Jag har undersökt hur kemin har förändrats i ett stort antal referenssjöar... (2007-09-04)

Vildfiskens vandring mot havet kartläggs

Uppföljningen av nedströmsvandrande lax och öring i Sävarån fortsätter och utökas med kontroll av uppströmsvandrande lekfisk och genetisk bestämning. I Sverige finns det 14 vildlaxälvar kvar. Enligt Fiskerikommissionen för Östersjöns aktionsplan för laxfisk ska älvarna senast år 2010 producera minst 50 procent av den maximalt möjliga vildlaxproduktionen. Men hittills har grundläggande biologisk information... (2007-06-18)

Färre försurade sjöar och marker

Utsläppen av försurande ämnen har minskat, vilket ger mindre försurade skogmarker och vatten i Sverige. Men i sydvästra Sverige har markerna dålig återhämtningsförmåga och förbättringen går långsamt. Dessutom kan ett intensivare skogsbruk öka försurningen. Andelen skogsområden som har hög eller mycket hög surhetsgrad har minskat från 23 procent under åren 1985─1987 till 12,5 procent under 1998─2003.... (2007-05-15)

Grusiga bottnar och gömställen viktiga för öringen

Ishi Buffam har undersökt vad som påverkar utbredningen av öringar i Krycklan, ett biflöde till Vindelälven i Västerbotten. Han hittade inga öringar alls i de delar av Krycklan som drabbas av årliga surstötar i samband med vårfloden. Men det är inte bara vattnets surhet som påverkar var öringarna trivs. I vattendraget Krycklan orsakar vårfloden varje år naturligt ett tillfälligt lågt pH, eftersom de... (2007-05-10)

Livet kartläggs på västkustens bottnar

Sedan 2006 året inventeras den marina bottenfaunan längs Sveriges västkust. Inventeringen drivs inom ramen för det Svenska artprojektet och ska ge ökad kunskap om vilka arter som lever i vår mest outforskade biotop - havet. Anna Karlsson på ArtDatabanken är ansvarig för projektet – Just nu håller vi på och matar in fynddata i en marin artportal. Hittills har vi klarat av tagghudingarna och har börjat... (2007-04-16)

Dyr kväverening av Östersjön

Ing-Marie Gren vid Institutionen för ekonomi på SLU har tillsammans med Katarina Elofsson på jordbruksdepartementet utvärderat de åtgärder som gjorts för att minska Sveriges kvävebelastning på Östersjön. Utvärderingen visar att kvävereningen kunde ha blivit mycket mer kostnadseffektiv om andra åtgärder valts. Kostnaden för de miljöpolitiska åtgärder som genomförts efter år 1995 för att minska kvävetillförseln... (2007-03-08)

Svavel och körspår sätter fart på kvicksilvret

En skogsavverkning kan leda till ökade kvicksilverhalter i närbelägna sjöars fisk. Risken för att det kvicksilver som ansamlats i skogsmarken sedan århundraden ska läcka ut beror på förhållanden i mark och vatten. Forskare har uppmärksammat att skogliga åtgärder kan ge tydliga och långvariga förhöjningar av metylkvicksilver i avrinningsvattnet. Det är den form av kvicksilver som lättast tas upp och... (2006-12-18)

Gis underlättar miljötillsynen

Nästan allt miljöarbete har någon form av geografisk koppling. Gis, geografiska informationssystem, skulle kunna effektivisera hanteringen av tillsyn enligt Miljöbalken betydligt, enligt forskare vid SLU i Alnarp. I Simrishamns kommun är användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden extra problematisk på grund av områdets lantbruks- och fruktproduktion. Denna kommun valdes därför ut att vara... (2006-11-30)

Så upptäcks miljöförändringar

All miljöövervakning bygger på stickprovtagning. Men hur många stickprover behövs teoretiskt för att kunna upptäcka en mänskligt orsakad miljöförändring? Ulf Grandin är forskare på institutionen för miljöanalys och har erfarenhet av att ta fram och revidera miljöövervakningsprogram. Hans arbetsredskap är dock inte stövlar och vattenprovtagare utan olika statistiska metoder och tester. Ulf Grandin räknar... (2006-11-29)

Enklare bedöma aluminiumrisk

Det är viktigt att veta vilken form av aluminium som finns i ett vattendrag. Oorganiskt aluminium är den form som är farligast för livet i vattnet. Men analyser av aluminium är dyra och komplicerade. Neil Cory har i sin doktorsavhandling utvecklat en metod för att enklare och billigare bedöma var det finns risk för höga halter av oorganiskt aluminium. Metoden baseras på analyser som regelbundet görs... (2006-11-20)

Odlad fisk växer bra på rapsolja

Regnbågar och laxar väljer foder baserat på fiskolja framför det som också innehåller rapsolja. Fiskens tillväxt påverkas dock inte av fettkällan. Odlade rovfiskar som lax och regnbåge utfodras i dagsläget med fiskbaserat foder. Fiskolja är en mycket viktig ingrediens och dessutom en produkt som det kommer att bli brist på. Därför söker man nu efter alternativa källor som delvis kan ersätta fiskoljan... (2006-11-07)

Musslor lika bra som fisk

Musselmjöl är ett lika bra proteintillskott som fiskmjöl för slaktkycklingar. Fåglarna verkar också tåla det toxin som ibland kan finnas i musslor på grund av vissa växtplankton som musslorna tar in. Vanligt kycklingfoder innehåller oftast för lite av de svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein. Det avhjälper man genom att också ge fåglarna fiskmjöl, men med hänsyn till att fisk börjar bli en... (2006-07-14)

Vilka jordar läcker fosfor?

För att minska risken för algblomning i Östersjön måste vi bromsa tillförseln av fosfor från åkermarken. Speciellt viktigt är det att strypa tillförseln av löst fosfor eftersom den kan tas upp direkt av cyanobakterierna (blågröna alger), som ibland orsakar en giftig blomning. Risken är stor för fosforläckage i delar av Blekinge och i norra Skåne. I en SLU-undersökning användes en ny analysmetod, och... (2006-07-14)

P-piller ger tvåkönade fiskar

På 1990-talet upptäckte forskare att det levde dubbelkönade mörtar vid reningsverk i Storbritannien. Sju europeiska länder fick då i uppdrag av EU att undersöka hur läget var i respektive land. Släppte deras reningsverk ut ämnen som kunde påverka fortplantningsförmågan hos de fiskar som levde i närheten? Leif Norrgren är professor i ekotoxikologi vid SLU och ingick i de svenska undersökningarna. –... (2006-06-19)

Lustgas läcker från dikad skog

Dikad skogsmark med mycket organiskt material är en källa för växthusgasen lustgas (N2O). Lustgas och metan (CH4) är mycket skadligare som växthusgas än koldioxid. Därför är även små ökningar i flödet av dessa mycket betydelsefulla för en förstärkning av växthuseffekten. På dikad skogsmark i hela landet avgår växthusgaser till proportionerna 88 procent koldioxid, 1 procent metan och så mycket som 11... (2006-04-24)

Odlad abborre på tallriken

Abborren ökar i popularitet på marknaden och den fisk som fångas i sjön räcker inte. Den odlade abborren kan bli framtidens matfisk som alternativ till torsken och den är av hög kvalité året om. - Abborrfilé är en uppskattad delikatess och efterfrågad i hela Europa, säger Åsa Strand vid SLU i Umeå. Åsa Strand arbetar som doktorand på institutionen för vattenbruk med ett forskningsprojekt för abborrodling.... (2006-03-07)

När isen går upp allt tidigare...

Dagen då isen släpper har kommit tidigare och tidigare, framför allt i södra Sverige. Detta kan innebära att algernas växtsäsong förlängs och att dricksvattnet behöver mer och dyrare rening på grund av en ökande humushalt. Varmare vintrar påverkar självklart också skridsko- och badsäsongen. På våra breddgrader är vintern en ganska händelsefattig tid för livet i sjöar och vattendrag, men dagen då... (2006-03-06)

Fler artiklar i kunskapsbanken