Miljöteknik
I likhet med de flesta andra samhällsaktiviteter ger såväl skogsbruket som lantbruket upphov till en viss negativ miljöpåverkan i form av utsläpp till luft och vatten. Stenhammar har på olika sätt strävat efter att minska detta negativa inflytande på den yttre miljön.
Stenhammar har som en vision att på sikt åstadkomma ett klimatneutralt skogs- och lantbruksföretag. Under vintern 2011 har gården, i likhet med vad som nu görs på många andra lantbruksföretag, energikartlagts för att se hur förbrukningen fördelar sig och var energibesparingar kan göras. Som ett led i detta klimat- och energiarbete ersätts successivt fossil energi med förnybar. Den största insatsen och investeringen hittills är att en fastbränslepanna installerats i en sidobyggnad vid dikostallet. Pannan eldas med flis som hämtas från den egna skogen. Värmekulvertar har lagts till såväl Slottet som till ett tiotal bostäder och andra utrymmen som behöver värmas. Härigenom har olja och el kunnat fasas ut.
En annan insats som diskuterats men som ännu inte förverkligats är att utnyttja organiska avfall, som t ex den stora mängd stallgödsel som djuren årligen lämnar, till framställning av biogas.
På ett konventionellt lantbruksföretag åtgår stora mängder energi när det handelsgödselkväve framställs som man använder för gödsling. Eftersom Stenhammar odlar ekologiskt används ingen handelsgödsel och därmed finns här inte denna klimatpåverkan. På minussidan för den ekologiska produktionsformen finns dock det faktum att grödorna ger en lägre avkastning, vilket innebär en lägre inbindning av koldioxid och energi. Det skall dock sägas att vallen ger en mindre avkastningssänkning jämfört med t ex spannmål, oljeväxter och potatis.
Ett lantbruk släpper dock inte bara ut växthusgaser utan kan även binda sådana i form av koldioxid som tas upp av växterna. En del av det bundna kolet lämnas kvar på fältet i form av skörderester. På Stenhammar används stora arealer för odling av fleråriga vallar. I jämförelse med ettåriga grödor som spannmål och oljeväxter leder vallodlingen till högre mullhalter i marken. Högre mullhalter är liktydigt med mer bunden koldioxid och fungerar därmed som en sänka för växthusgaser.
Energikartering