Ingen ökning av vargbeståndet 2011–2012
Det finns 60 flockar eller revirmarkerande vargpar i Sverige och Norge. Inklusive vandringsvargar ger det mellan 260–300 vargar i Skandinavien. Det visar resultat från varginventeringen 2011–2012.
(2013-01-09)
Kylvattenanläggningar har liten påverkan på fiskbestånd
Mellan 32 och 310 ton vuxen fisk fastnar varje år i de svenska kärnkraftverkens silstationer. Det är endast en liten del av den totala mängd fisk som dör i de svenska kustvattnen varje år, visar en sammanställning från institutionen...
(2012-10-23)
Höstligt pollen med nytt ogräs
Malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia, är ett invasivt ogräs som blommar i augusti–september och som därmed förlänger pollensäsongen med flera månader för allergikerna. Arten kommer ursprungligen från Nordamerika med orent...
(2012-10-19)
Vegetationen följs på distans
Med moderna, automatiserade fjärranalysmetoder blir det enklare att registrera hur trädgränsen flyttar sig i bergen eller hur buskar och gräs etablerar sig på savannen. Stora och otillgängliga skogar och andra naturområden...
(2012-06-14)
Fiskar sprider smitta från orenat vatten
Städer och animalieproduktion alstrar bakterieförorenat avloppsvatten som påverkar dricksvattnet och vattenmiljön. Och smittan känner inga gränser – fiskar får exempelvis i sig antibiotikaresistenta bakterier och simmar vidare...
(2012-06-14)
Svenska kor ges för mycket fosfor
Fosfor är i naturen en ändlig resurs och det är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, att överutfodra mjölkkorna med fosfor. Överskottet hamnar i form av gödsel på våra åkermarker och läcker ut i vattendrag,...
(2012-06-14)
Laserskanning i skogsbrukets tjänst
För att kartera vegetationen över stora områden skog och natur är laserskanning, vid sidan av flygfoton, en ovärderlig teknik. Det handlar om tredimensionella mätningar av mark, vegetation och andra objekt från luften eller...
(2012-06-13)
Svårare hitta smågnagare i år
Nu minskar antalet smågnagare i norra Sverige och i fjällen. Det betyder att vi under år 2012 troligen når en bottennivå av sorkar och lämlar.
(2012-04-16)
Bladbagge kontrollerar näckrosnära arter
Näckrosbladbaggen ( Galerucella nymphaeae ) är en ”ecological engineer” enligt ny SLU-forskning. Det är en ekologisk term som innebär att en art genom att påverka sin livsmiljö direkt eller indirekt kontrollerar andra arters...
(2012-03-20)
Avlopp och rök ger algmassa
Alger odlade i avloppsvatten och rökgaser kan användas som biomassa i en storskalig, uthållig och inhemsk produktion av t.ex. biogas, bioetanol, gödselmedel eller fisk- och djurfoder. I ett samarbetsprojekt har SLU-forskaren...
(2012-03-15)
Välskött hemkompost klimatvänligare än storskalig
Kompostering av hushållsavfall innebär att växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas avgår, vilket gäller både hemkompostering och kommunal hantering. Det vore rationellt om hemkompostering kompletterade den storskalig...
(2012-03-13)
Biologisk bekämpning mot Phytophthora möjlig
Under senare år har man rapporterat om att stora ekar och bokar försvagas och dör i skogar och parker på grund av klimatförändringarna. Men unga träd i plantskolor skulle kunna skyddas mot algsvampar med ett biologiskt alternativ....
(2012-03-13)
Så väljer kor att göra i naturbetesmarken
Kor som får välja själva föredrar att beta och vistas på de mer näringsrika och ytorna i hagen. Här kissar och bajsar korna också mest. Det visar en sammanställning av flera beteendestudier som gjorts vid SLU.
(2012-03-05)
Skapa naturvärden med miljökompensation
Trots att miljökompensation finns med i miljöbalken och i flera EU-direktiv är kunskapen om det bristfällig bland kommuner, handläggare och konsulter. Det menar Jesper Persson, forskare i landskapsutveckling vid SLU.
(2012-02-27)
Sätter fjällen på kartan
Vid SLU i Umeå håller forskarna på att utveckla nya tekniker för automatiserad kartering av mark och vegetation.
(2011-12-23)
Nya arter hotar våra skogar
Fler skadegörande svampar och insekter når Europas skogar, till exempel har antalet införda skadegörande svampar de senaste 200 åren ökat tiofalt.
(2011-12-22)
ICOS mäter Europas koldioxid
Inom ICOS (Integrated Carbon Observation System) håller ett nätverk av mätstationer för växthusgaser på att byggas upp i Europa.
(2011-12-22)
Älgen flyr när klimatet ändras
Älgen har anpassat sig till det hårda klimatet i den svenska fjällvärlden. Samtidigt är älgen känslig för klimatförändringar och kan försvinna om klimatet snabbt ändras.
(2011-12-22)
Vegetationen ses i detalj från rymden
Skogsförvaltare, klimatforskare och naturvårdare behöver storskaliga vegetationskartor för att göra analyser och föreslå skötselåtgärder i landskapen.
(2011-12-15)
Lärkborren nu i Skåne
Den för Sverige nya barkborren lärkborre ( Ips cembrae ) har i sommar påträffats på en plats i Skåne. Lärkborre lever uteslutande i lärkträd och eftersom den ibland dödar levande träd betraktas den som en skadeinsekt. Upptäckten...
(2011-12-15)
Byäldste visade på effekterna av skogsbruk
Solomon Gebreyohannis och Kevin Bishop har under flera år studerat skogens betydelse för vattentillgången i floden Koga, som är en biflod till Blå Nilen i Etiopien.
(2011-12-14)
Jakt och fiske störst i norr
En person i åldern 16 till 65 år besöker i genomsnitt fjällen två gånger per år. Det visar SLU-forskare i en studie.
(2011-12-07)
Enar i ledningsgatan ger fåglarna skydd
Kraftledningsgator kan fungera som viktiga ersättningsbiotoper för många arter som trängs bort från de minskande betesmarkerna i odlingslandskapet. Men inte för jordbrukslandskapets fåglar, enligt en ny studie från Centrum...
(2011-11-24)
Jordbruksdiken påverkar övergödningen av Östersjön
En kunskapssammanställning från SLU och BalticSea2020 visar att vi vet för lite om jordbruksdikenas roll för övergödningen av Östersjön.Sammanställningen visar även att det ofta saknas kunskap om hur effektiva olika åtgärder...
(2011-11-18)
Allt mindre plats för skogens mångfald
För att hejda förlusten av skogens biologiska mångfald behövs en kraftigt utökad areal skyddad skog. Dessutom krävs en bra miljöhänsyn även i produktionsskogar. Det menar experter på ArtDatabanken vid SLU i en analys av situationen...
(2011-10-28)
Lättare hitta väglöst land i norr
Skogsområden som ligger långt från närmaste väg har blivit ovanligare de senaste trettio åren. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen, som på uppdrag av nio länsstyrelser och Skogsstyrelsen gett ut en rapport om länens...
(2011-10-10)
SLU:s sorkfeberprognos nu varje år
Zoonoser är sjukdomar som sprids från djur till människa. Vid SLU finns en bred kompetens inom området, bland annat studeras förekomst och spridning av sorkfeber, harpest, rävens dvärgbandmask och den fästingburna sjukdomen...
(2011-09-27)
Åkerns fosforförråd berättar
Spåren efter hur vi historiskt gödslat jordbruksmarken finns i dag kvar bland annat som ett fosforförråd i den brukade jorden.
(2011-07-13)
Vilken natur vill vi ha?
Mindre sur nederbörd till följd av minskade svavelutsläpp gör att mark och vatten nu håller på att återhämta sig från försurningen som började redan under 1800-talet.
(2011-07-11)
Följer naturens kalender förr och nu
SLU har samlat 350 000 fenologiska observationer från hela landet gjorda under perioden 1873–1918 i en världsunik databas. Kombineras de historiska uppgifterna med nutida observationer går det att följa hur växter påverkas...
(2011-06-29)
Från vägdamm till diabetesmedicin
Vägdamm består ofta av mycket små, så kallade nanopartiklar av metalloxider. Hittills har man inte vetat vad som händer i kroppen när vi andas in dem, men nu har Gulaim Seisenbaeva och Robert Pazik vid SLU visat att metalloxiderna...
(2011-06-21)
Östersjön vinner på minskad överdosering av gödsel
Ett sätt att minska övergödningen av Östersjön är att inom jordbruket åtgärda de näringsämnesförluster som sker på grund av höga gödselgivor. Det visar en analys som SLU-forskare gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
(2011-06-17)
Marken försurad många år till
Trots en stadig men svag ökning av mineraljordens surhetsgrad (pH-värde) har skogsmarkens surhetstillstånd i stort varit ganska oförändrat under tidsperioden 1985–2007. Markens förmåga att neutralisera ytterligare surt nedfall...
(2011-05-25)
Hotad jägare med elkänslig nos
De har tänder över hela kroppen. Några av dem är kända som havets mest fruktade jägare. Men när vi talar om hajar är det i praktiken människor som utgör ett hot mot dem, inte tvärtom.
(2011-05-21)
Manteldjuren är ryggradsdjurens närmsta släktingar
Havsbadande västkustbor har redan upptäckt dem. Halvt genomskinliga djur som växer i klasar på rep, bryggor och stenar. Vad kanske inte alla vet är att djuren kallas sjöpungar och ingår i gruppen manteldjur.
(2011-05-20)
Smågnagarna myllrar
Hösten 2010 var det gott om sorkar och lämlar i både skogslandet och i fjällen. Den trenden verkar hålla i sig en bit in på år 2011.
(2011-05-03)
Stadsmiljön i barns perspektiv
Vid SLU finns forskare som specialiserat sig på olika planerings-, gestaltnings- och skötselfrågor när det gäller barn, utemiljö och stad.
(2011-05-02)
Metoder för landskapskarakterisering
Vid SLU håller forskare på att ta fram en metodik för att beskriva landskapets karaktär, de mönster och strukturer som skiljer ett landskap från ett annat.
(2011-05-02)
Hållbar viltförvaltning förutsätter dialog
Förvaltningen av vilt är ofta en kontroversiell fråga. Det gäller mest viltet som får jagas där många har synpunkter på hur det ska gå till och om det ska tillåtas överhuvudtaget.
(2011-04-15)
Skogslandskap också rika på fjärilar
Det kan finnas fler fjärilsarter i kraftledningsgator än i naturbetesmarker. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter, visar en ny rapport från SLU och CBM.
(2011-04-05)
Senareläggning av kustfisket gynnar vildlaxen
Med rätt kunskap och fiskemetoder är det möjligt att ha livskraftiga stammar av lax i Östersjön. Det menar professor Hans Lundqvist och docent Kjell Leonardsson vid Vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.
(2011-04-05)
Grönska på avslutad torvtäkt
En vanlig efterbehandling av gamla torvtäkter är skogsodling. Men inom naturvården finns det också ett stort intresse för att restaurera hydrologin på gamla torvtäkter och på så vis skapa våtmarker.
(2011-04-04)
Närmiljön i barns ögon
Två kommuner har redan gjort det – använt barnkartor i GIS för att ta reda på hur barn upplever sin utemiljö.
(2011-04-04)
Värdet av ekosystemtjänster
Vad är ett ekosystems rekreationsvärde? Hur mycket kostar motsvarande utsläppsrätter för det kol som skogen tar upp gratis? Det har Ing-Marie Gren, professor vid SLU, räknat på.
(2011-03-31)
Ungskog bra komplement för naturskydd
Unga skogar kan vara ett billigt och bra komplement till gamla skogar när man ska skapa naturskyddsområden. Det visar beräkningar som Johanna Lundström vid SLU har gjort.
(2011-03-28)
Algtillväxten på gran följer kvävenedfallet
Mängden alger på granbarr är en god indikator på mängden nedfall av främst kväve från luften. Mycket kväve ger stor algpåväxt och lite kväve ger liten algpåväxt.
(2011-03-22)
Utforskar vilthistorisk skatt
I svenska arkiv finns mycket intressant historisk information om viltet, inte minst de fyra stora rovdjursarterna och klövviltet. En stor del av denna guldgruva med data är dock i det närmaste okända för dagens forskare.
(2011-02-02)
Fem individer blev svensk vargstam
Det genetiska ursprunget till dagens svenska vargstam kan spåras till fem individer. Det visar en analys som återskapat den svenska vargstammens genetiska släktträd från 1983 fram till idag.
(2011-01-24)
Mer död ved i skogen
Volymen död ved i Sveriges skogar har ökat med drygt 25 procent sedan mitten av 1990-talet och fortsätter att öka. Det framgår av officiell statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU.
(2011-01-20)
Mer kol i mark med minskad avverkning
Varje år mäter och beräknar SLU-forskare hur mycket kol den svenska skogen tar upp och avger. Resultaten används vid Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU.
(2011-01-20)
Ökande halt av kvicksilver i fisk
I tusentals svenska insjöar innehåller fisken kvicksilver i halter som innebär risker för människors hälsa vid konsumtion.
(2011-01-03)
Luftprov fångar fler växtskyddsmedel
I miljöövervakningens nya luftprovtagning hittades förra året 15 olika växtskyddsmedel i nordvästra Skåne. Högst halter i luftproverna fann forskarna för två ofta använda ogräsmedel, prosulfokarb och pendimetalin. – Genom...
(2010-12-21)
Minken som larmklocka
Miljöföroreningen PFOS uppmärksammades nyligen i media. Forskare vid SLU undersöker effekterna av olika miljögifter, bland annat PFOS, hos vilda minkar.
(2010-12-16)
Lukt och buller skapar konflikter
Lukt- och bullerproblem är vanliga. Järnvägar, biltrafik, fabriker och lantbruksanläggningar är exempel på källor till obehag och konflikter.
(2010-12-15)
Fosforbelastningen på hav minskar
Resultat från miljöövervakningsprogrammet Flodmynningar visar att belastningen av kväve och fosfor till havet är i stort sett oförändrad sedan 1970-talet. Det beror på att vattenavrinningen styr transporten. Nederbördsrika...
(2010-12-01)
Havsvattnet blir brunare
Transporten av löst organiskt material till de svenska havsområdena har ökat sedan mitten av 1990-talet.
(2010-12-01)
Parkkor och vindkraftverk väcker känslor
Kor på bete i parken, nya vindkraftverk och energiskogar förändrar landskapet och skapar ibland konflikter. Landskapsforskaren Ingrid Sarlöv Herlin vid SLU i Alnarp tar reda på hur olika brukarintressen kan förenas.
(2010-09-24)
Ask och alm ännu mer utsatta
Ädellövträden ask och alm (skogsalm, vresalm och lundalm) är nu rödlistade på grund av de svampsjukdomar som drabbar dem.
(2010-06-18)
Svenska myrar växer igen
Med hjälp av data från Riksskogstaxeringen har naturvårdare från två länsstyrelser och forskare från SLU analyserat hur trädvolym och areal skogklädd myr har förändrats från 1980-talet till 2000-talet. Enligt analysen pågår...
(2010-05-18)
Gråsidingen minskar i skogslandskapet
I början av 1970-talet fångade forskarna gråsidingar på 70 procent av sina provytor i Västerbottens skogsland. I dag hittar forskarna dem endast på några få procent av ytorna. – Vi har sett hur gråsidingen har försvunnit...
(2010-05-12)
Skogen kartlagd digitalt
Hur mycket skog växer inom ett visst område och vilka trädslag består den av? Var finns de löv- eller barrdominerade skogarna? Hur höga och hur gamla är träden? Det kan du ta reda på i den nya skogskartan, som ger en geografiskt...
(2010-05-07)
Rennäringen nära kollaps
Öje Danell, professor vid SLU, räknar i år med att 70 000 – 80 000 renar kommer att dödas av rovdjur. Det är en ökning med 15 procent sedan år 2009. – Hela rennäringen närmar sig en kollaps. Läget är förtvivlat i många...
(2010-04-16)
Ny teknik ska hjälpa Vindelälvens laxar
I maj öppnar Stornorrfors kraftstation i Umeälven en ny fisktrappa som ska underlätta laxarnas och öringarnas vandring till och från havet. Stornorrfors är Sveriges energimässigt största vattenkraftverk med en årlig produktion...
(2010-04-13)
Nordiskt samarbete mot ovälkommen mårdhund
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis fågellivet. SLU-forskare leder den vetenskapliga delen av mårdhundsprojektet som ska förhindra att arten etablerar sig i Sverige och resten av Skandinavien....
(2010-04-13)
Bättre beslutsunderlag om vargjakten
Guillaume Chapron vid SLU ska på uppdrag av Naturvårdsverket utveckla ett nytt verktyg för bedömning av hur stor vargjakten kan vara. Verktyget består bland annat av en ny och mer avancerad simuleringsmodell av vargpopulationens...
(2010-04-12)
Uppåt för de stora rovdjuren
Det går bättre för vargen, brunbjörnen, lodjuret och järven. För kungsörnen är trenden inte lika positiv. Vargstammen har de senaste fem åren haft en positiv tillväxt. Trots att stammen är kraftigt inavlad syns ännu inga...
(2010-04-12)
Får vanligaste rovdjursbytet
Det tamdjur som oftast angrips av rovdjur är får, och av alla rovdjursangrepp på tamdjur står varg och lodjur för de allra flesta. Det visar den senaste statistiken över viltskador från Viltskadecenter. Statistiken avser...
(2010-04-12)
Cystor vanligaste fortplantningsskadan hos brunbjö...
Många miljögifter har hormonliknande egenskaper, vilket kan leda till störningar i fortplantnings-organen hos djur som fått i sig dem. I projektet "Miljögiftsbelastning och reproduktion hos brunbjörn" undersöker SLU-forskare...
(2010-04-09)
Sverige satsar på förnybar energi
EU har som mål att andelen förnybar energi ska vara 20 procent år 2020. Sverige har ett högre krav på sig, här ska minst 49 procent av energianvändningen komma från förnybara källor. Förnybar energi kommer från källor som...
(2010-04-06)
Energistubbar under luppen
Stubbar står för över 20 procent av barrträdens biomassa. Inom skogsindustrin finns ett tydligt intresse för att utvinna stubbarna som biobränsle. Med dagens teknik innebär stubbrytning en kraftig omrörning av marken. En...
(2010-04-06)
Närvärme integrerar stad och land
En halverad energiförbrukning i våra bostäder klaras enkelt. Det menar hållbarhetsforskaren Per Berg vid SLU. Dagens genomsnittsvilla drar 200 kWh per kvadratmeter och år. En stor del av energin används för uppvärmning...
(2010-04-01)
Små förändringar i åkermarkens tillstånd
Det är inga stora skillnader i den svenska åkermarkens status mellan perioderna 1988-1997 och 2001-2007. Det visar en analys av SLU-forskare baserat på rikstäckande uppgifter från miljöövervakningen. – Åkermarkens tillstånd...
(2010-03-09)
Antalet lodjur ökar i renskötselområdet
Forskarna räknar med att det vintern 2008/2009 fanns cirka 290 lodjursföryngringar i Sverige. Mest ökar stammen inom renskötselområdet. Enligt riksdagens nya rovdjursförvaltning från maj 2009 ska antalet lodjursföryngringar...
(2010-03-05)
Inga tydliga trender för bekämpningsmedel i vatten...
Växtskyddsmedel förekommer ofta i ytvattnet. Det visar en ny sammanställning av miljöövervakningen av bekämpningsmedel gjord av forskare vid SLU*. Men för vissa ämnen sjunker halterna trots att användningen är den samma....
(2010-02-26)
Arter tar fortsatt stryk av pesticider
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien...
(2010-02-08)
Enklare jämföra naturtyper
Naturens mångfald är bitvis svårgreppbar. För att vi ska förstå varandra i naturvårdsarbetet är det därför viktigt att tala samma språk. ArtDatabanken arbetar inom NIP-projektet (Naturtypsindelningsprojektet) med att ta fram...
(2010-01-26)
Så påverkar skogsbruk växthusgasflödena
SLU har utrett hur användningen av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser fram till år 2030. Analysen omfattar både avverkning enligt dagens nivå och känslighetsanalyser för högre respektive lägre avverkningsnivåer....
(2010-01-16)
Möjligheter och risker med att intensivodla skog
Genom en intensivare gödsling och en ökad användning av klonade plantor och främmande trädslag går det enligt en utredning från SLU att öka skogsproduktionen med 70 – 80 procent på intensivodlad mark. Intensivodling av skog...
(2010-01-15)
Mindre kadmium med smart strategi
Vete och potatis konsumeras i stora mängder och bör inte odlas på åkrar med höga kadmiumhalter. Det är ett av förslagen i en rapport där Jan Eriksson vid SLU i Uppsala har sammanställt kunskapen om kadmium i mark, gröda och...
(2009-12-18)
Växtskyddsmedel fångas i slutna system
Det läcker oväntat mycket bekämpningsmedel från svenska växthus. Men genom säkrare hantering och slutna, recirkulerande system kan dessa utsläpp till vattendrag och kustområden minskas betydligt. Så många som 78 aktiva...
(2009-12-14)
Bättre samråd med renbruksplaner
Renbruksplanerna ska förbättra kommunikationen mellan renägare och andra intressenter när de samråder om avverkningar, byggande av skogsbilvägar eller annan exploatering. Men renägarna har även nytta av renbruksplanerna när...
(2009-12-03)
Tufft för bonden med lägre gränsvärde för kadmium
Jan Eriksson, forskare vid SLU, presenterade nyligen sin rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”. – Intaget av kadmium via mat är idag lite för stort vilket innebär en hälsorisk...
(2009-12-02)
Stort genomslag för SLU:s bärprognoser
År 2009 gick SLU för fjärde sommaren ut med prognoser om bärtillgången i Sverige. Både själva bärprognosen och det faktum att den slog fel fick stort genomslag i media. I år slog SLU:s blåbärsprognos fel i Norrland på grund...
(2009-12-01)
Kiselalger fungerar som indikatorer även i sjöar
Kiselalger används för att bedöma miljökvaliteten av rinnande vatten i Sverige och i flera andra länder i Europa. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Maria Kahlert och Steffi Gottschalk från SLU att deras undersökningar tyder...
(2009-11-30)
Svensk växthusodling läcker bekämpningsmedel
Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men när SLU tog prover i vattendrag i närheten av växthusodlingar hittades rester av bekämpningsmedel. Under 2008 undersökte SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, för första gången...
(2009-11-30)
Svensken ändrar inställning till rovdjur
Svenskarnas attityder till rovdjuren har ändrats de senaste fem åren. Till exempel har björnens popularitet minskat och närmar sig nu samma nivåer som för vargen. Det visar en jämförelse av resultaten från enkätundersökningar...
(2009-11-27)
Lika många ripor i områden med jakt
För två år sen tilläts EU-medborgare att jaga ripa på samma villkor som svenskar. Det ledde till att andelen utländska jägare ökade i fjällen. I Västerbotten är 20 procent av alla jägare från Italien. Men den största utländska...
(2009-11-27)
Svårstyrda källor till övergödning
Fosforbelastning från syrgasfria bottnar och deposition av kväve från atmosfären är närsaltskällor till Östersjön som är svåra att åtgärda. Lars Sonesten och Joakim Ahlgren från SLU beskriver tillsammans med Camilla Andersson...
(2009-11-27)
Svenska fiskevatten mår ganska bra
SLU tar på uppdrag av länsstyrelserna prover i fiskevatten för att undersöka vattenkvaliteten. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Lars Sonesten att våra fiskevatten överlag mår bra, förutom några problemområden med låg syrgashalt....
(2009-11-27)
Växtskyddsmedel läcker hela året
Läckage av bekämpningsmedel från jordbruk pågår inte bara under sommaren. Det visar provtagningar som SLU gjort vintertid i fyra jordbruksbäckar. Halterna av växtskyddsmedel var lägre under vintern än under sommaren, men...
(2009-11-24)
Färre svenskar lämnar asfaltsdjungeln
En vanlig uppfattning är att svensken med sitt starka engagemang för naturen har stort intresse av att vara i skog och mark. Varje år genomför SLU-forskare en brevundersökning till svenskar i åldern 16 – 65 år för att se...
(2009-11-24)
Lövträdsandelen ökar i skogen
Andelen lövträd i skogen har ökat och är nu lika stor som på 1920-talet. Det visar officiell statistik i Skogsdata 2009 från Riksskogstaxeringen vid SLU. I statistiken framgår att landets totala virkesförråd fortsätter att...
(2009-10-20)
Ta del av preliminär rödlista
I april nästa år ger ArtDatabanken vid SLU ut rödlistan 2010. Redan nu kan man läsa en preliminär version på webben. – Vi är måna om att rödlistningsprocessen ska vara en öppen process som alla kan ha insyn i. Därför...
(2009-10-16)
Fenologiväktare hjälper forskare
Genom att bli fenologiväktare kan den intresserade bidra till en ökad förståelse för hur klimatförändringen påverkar växter och djur. Inom fenologin följer man när årstidsbundna händelser i naturen sker, som lövsprickning,...
(2009-10-05)
Ganska vanlig svamp kan vara ovanlig i världen
I Europa finns fler än 15 000 arter av storsvampar. Anders Dahlberg, forskare och mykolog vid SLU, är en av dem som sammanställt en preliminär europeisk rödlista för storsvampar baserat på nationella rödlistor från 31 länder....
(2009-09-30)
De letar hemligheter i djupet
Svenska artprojektets marina inventering har under fem tidigare expeditioner resulterat i trettiofem arter av bottenlevande djur som är nya för Sverige och ett dussin arter som är nya för vetenskapen. Under den sjätte expeditionen...
(2009-09-01)
Ny nationalnyckel om blomflugor
I den första av två nationalnyckelvolymer presenteras 169 arter av blomflugor i underfamiljen Syrphinae. Blomflugorna är en av de fluggrupper som vi oftast lägger märke till i våra trädgårdar. De har fått sitt svenska namn...
(2009-06-23)
Över 100 mårdhundar stoppade
På uppdrag av Naturvårdsverket har SLU-forskare utvecklat och testat ett varningssystem som ska upptäcka invandrande mårdhundar. Sedan 2008 har över 100 mårdhundar hittats och avlivats i Sverige. Projektet genomförs...
(2009-06-12)
Planerat skogsbruk minskar kvicksilverläckage
När klimatet blir varmare och marken inte är lika frusen blir det allt viktigare med metoder som minskar kvicksilverläckaget vid skogsavverkning. Ett antal rapporter har visat att när ett skogsområde avverkas börjar marken...
(2009-06-09)
Lokala åtgärder mot övergödning
Faruk Djodjic vid SLU har tillsammans med Malin Spännar på Länsstyrelsen Dalarna studerat Milsboåns avrinningsområde. Milsboån avvattnar ett litet jordbruksområde i Dalarna, där fosforläckage har gjort de två sjöarna Övre...
(2009-06-09)
En livskraftig vildlax värd miljoner
En viktig orsak till att vildlaxen i Vindelälven i Västerbotten har minskat är Stornorrfors vattenkraftverk i närheten av Umeå. Fiskekologer vid SLU har visat att ungefär 70 procent av laxarna inte lyckas ta sig förbi kraftverket....
(2009-06-08)
Stört genuttryck hos zebrafiskar kan visa på miljö...
Ett stort antal kemikalier, bland annat pesticider och veterinärmedicinska läkemedel, läcker ut i miljön och kan ha effekter på akvatiska system. Utöver kemiska mätningar av ämnenas nivåer i vattnet är det viktigt att utreda...
(2009-06-08)
Vildlaxen ökar i Östersjön
Från att endast en av tio laxar i Östersjön var av vilt ursprung år 2001 räknas fem av tio vara vilda i dag. – Laxaktionsplanen har lett till ett ökat skydd för vildlax genom att man år 2008 övergick från ett nästan rent...
(2009-06-08)
Stora vattendrag ger inte sann bild
SLU-forskare visar i en rapport att artsamhällena inom samma avrinningsområde är annorlunda i de små vattendragen uppströms jämfört med de stora vattendragen nedströms. Skillnaderna i antal och typ av arter gällde för både...
(2009-04-27)
Sötvattnen har betydelse i global kolbudget
De globala kolmodellerna behöver revideras för att få med flödet av växthusgaser från sötvatten till atmosfären. Forskare visar att jordens totala sötvattenresurser bidrar med ett väsentligt flöde av kol till atmosfären....
(2009-04-22)
Minskat kolupptag för svensk skog
Den svenska skogen tar upp allt mindre kol. Det visar den senaste rapporteringen till klimatkonventionen om skogsbruk och markanvändning som SLU-forskare sammanställt. Skogsbruk och annan markanvändning påverkar hur mycket...
(2009-03-30)
Framgångsrik klimatförhandling kräver kunskap
Regeringen har gett SLU i uppdrag att göra prognoser för hur vår användning av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser. Bakgrunden är att de svenska klimatförhandlarna behöver underlag för förhandlingarna om ett nytt...
(2009-03-27)
Observera naturens tecken!
Fenologi är läran om periodiska förändringar i naturen. Under 2008 gjordes över 5 000 fenologiska observationer, t.ex. tidpunkt för lövsprickning, blomning, fruktmognad och lövfällning, på Svenska fenologinätverkets webbsidor....
(2009-03-24)
Fler män än kvinnor certifierar sina skogar
Män skogscertifierar sina marker i större utsträckning än vad kvinnor gör. Det visar en studie där SLU-forskare har jämfört intervjusvar som Skogsstyrelsen samlat in från skogsägare. Knappt 17 procent av de markägare som...
(2009-03-24)
Skogsavverkning kan ge mer kvicksilver i insjöfisk
Upp till en fjärdedel av det kvicksilver som finns i fisk i skogssjöar kan vara orsakat av skogsbruk. Trots att nedfallet av kvicksilver i Sverige har minskat de senaste åren så är kvicksilverhalten i fisk fortfarande hög....
(2009-03-13)
Många vuxna dalripor gynnar jaktfalken
År 2008 var inget bra år för dalripor i vare sig Norr- eller Västerbotten. Det beror på naturliga variationer, menar SLU-forskaren Maria Hörnell-Willebrand. – Variationerna har inget med ripjakten att göra. Jakten i dag...
(2009-01-28)
Mer bekämpningsmedel i ytvatten
På grund av mycket regn ökade transporten av bekämpningsmedel ut från åkrarna under 2007. Men regnet innehöll färre ämnen än året innan. I 35 procent av de ytvattenprover som analyserades i 2007 års miljöövervakning av bekämpningsmedel...
(2008-12-19)
Olika åtgärder behövs mot näringsläckage
Hur mycket näringsämnen som läcker ut från jordbruket beror på många olika faktorer. Barbro Ulén från SLU skriver i rapporten Havet 2008 att åtgärderna för att minska läckagen därför måste anpassas till just den plats där...
(2008-12-18)
Östersjöåtgärder inriktas på människans påverkan
I rapporten Havet 2008 skriver Lars Sonesten från SLU att belastningen av närsalter på havet har varit i stort sett konstant de senaste decennierna. Detta trots att man har gjort stora åtgärder. Men utan åtgärderna hade belastningen...
(2008-12-18)
Bättre koll på rödlistade arters livsmiljöer
I Artfaktadatabasen finns information om vilka krav skogslevande rödlistade arter har på sina livsmiljöer. Den här informationen ska forskarna jämföra med uppgifter från miljöövervakningen om naturtyperna i Sverige. Det finns...
(2008-12-05)
Europas skogar ska bli jämförbara
Det har genom åren funnits flera internationella samarbetsprojekt för att samordna olika länders skogsinventeringar. Ett nytt europeiskt initiativ startar under år 2009. Det heter FutMon och har som mål att binda samman två...
(2008-12-05)
Sällsynta naturtyper hittas med tätare inventering...
SLU utvecklar nya inventeringsmetoder för att kunna ge en bättre bild av Sveriges naturtyper. De nya metoderna ska användas vid landets rapporteringar till EU:s art- och habitatdirektiv. Vart sjätte år ska Sverige rapportera...
(2008-12-05)
Sandkorn stoppar snytbaggen
Snytbaggar ( Hylobius abietis ) ger stora skador på skogar över hela landet. SLU-forskare har utvecklat ett alternativ till kemisk bekämpning av snytbaggarna. I stort sett alla barrträdsplantor som sätts ut i södra Sverige...
(2008-12-05)
Mer virke i framtidens skogar
Inom projektet Framtidens skog ska SLU under 50 år undersöka vad som händer när man på olika sätt försöker öka tillväxten i ett skogsområde i Västerbotten. Behovet av råvaror från skogen blir allt större när vi konsumerar...
(2008-12-05)
Enkel beräkning av sjöars naturliga pH
Martin Erlandsson vid institutionen för vatten och miljö har tagit fram en enkel datormodell som kan beräkna sjöars naturliga pH. De enda vattenanalyser som man behöver göra är av baskatjoner, sulfat och klorid. Därefter...
(2008-12-03)
Bättre koll på sötvattensmusslor och träd
ArtDatabanken öppnar nu Musselportalen och Trädportalen. Båda portalerna är öppna för allmänheten. Portalerna är tänkta att användas vid miljöövervakning av sötvattenslevande stormusslor och skyddsvärda träd. Syftet är att...
(2008-12-02)
Hur mår våra vatten?
Sverige har en rik förekomst av sötvatten av god kvalitet. Trenden är att kvaliteten sakta blir bättre med undantag för kvicksilverhalterna, men det är ändå långt kvar tills alla vatten kan klassas som god status enligt vattendirektivet....
(2008-12-02)
Rikt liv i sjöar och vattendrag
Den största biologiska mångfalden i sötvatten finns i tropikerna, men även i Sverige finns ett rikt limniskt liv – till exempel 53 inhemska sötvattenfiskar, mer än 2000 insektsarter som lever hela eller delar av sitt liv...
(2008-12-02)
Arter signalerar miljötillstånd
Många av de organismer som lever i sötvatten är utmärkta indikatorer på olika typer av mänsklig påverkan. Bottenlevande smådjur (maskar, iglar, snäckor, insekter, musslor, kräftdjur etc.) kallas gemensamt för bottenfauna...
(2008-12-02)
Kadmium i gröda spåras med urankartor
Att utnyttja urankartor är ett kostnadseffektivt sätt att bedöma på vilka åkrar det kan finnas för höga halter av kadmium i grödorna. Kadmium är giftigt och kan orsaka skador på njurar och skelett vid för höga halter. Människan...
(2008-11-18)
Hävden varierar i svenska betesmarker
SLU inventerar varje år sedan 2006 ängs- och betesmarker på uppdrag av Jordbruksverket. Hur mycket betesmarkerna hävdas skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige. Men de flesta av landets marker är välhävdade. Syftet med...
(2008-11-17)
Politik kan styra fågelantal
När Sverige gick med i EU år 1995 minskade antalet fåglar i jordbrukslandskapet nästan omedelbart. Forskare vid SLU menar att det berodde på en förändrad jordbrukspolitik. – Vi ser storskaliga förändringar hos jordbrukslandskapets...
(2008-11-14)
Fler kvinnor blir jägare
Det totala antalet jägare i Sverige minskar. Men andelen jagande kvinnor ökar. De flesta av landets jägare bor i Västra Götalands län. Jaktåret 2007/2008 löste drygt 268000 personer jaktkort i Sverige. Det är knappt tre procent...
(2008-11-14)
Förstörd jordstruktur kan ge ökat fosforläckage
Markpackning kan leda till ökade fosforförluster. Därför undersöker SLU från och med i år sambandet mellan markpackning och fosforläckage i det så kallade markpackningsprogrammet. – Jordbruksmaskiner pressar samman åkerjorden...
(2008-11-14)
Mer mångfald med varierat betestryck
Inom forskningsprogrammet HagmarksMistra har man under sju år studerat hur betesdjur påverkar den biologiska mångfalden i naturbetesmarker. Olika högt betestryck på marker som ligger nära varandra har visat sig ge en större...
(2008-11-13)
Viltet ökar i antal
Utvecklingen för de svenska viltstammarna har varit övervägande positiv de senaste femtio åren. Det är bara några få arter som har minskat i antal. Inom forskningsprogrammet ”Adaptiv förvaltning av vilt och fisk” har forskare...
(2008-11-13)
Flera mått på hur Östersjön mår
Östersjön utsätts för stora påfrestningar, framför allt genom den stora tillförseln av fosfor och kväve från jordbruket. För att hålla koll på havets tillstånd och på om de åtgärder som införs har effekt använder man sig...
(2008-10-28)
Allt mer virke i den svenska skogen
Under 2000-talet har virkesförrådet ökat med ca 40 miljoner kubikmeter per år. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar, utanför nationalparker och naturreservat,...
(2008-10-24)
Törskateangrepp kan ge regional virkessvacka
Unga tallskogar i nordöstra Norrbotten är mest skadade av törskatesvampens angrepp. Det kan leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Det är andra året i rad som SLU kartlägger skador av törskatesvamp....
(2008-10-01)
Magra beten blev inte gödslade
Inom naturvården har man sett en risk för att beten i naturmarker som anslutits till gammal åker kan vara dåligt för floran på den magrare delen av betet. Oron är att näring via betesdjurens urin och gödsel skulle transporteras...
(2008-09-29)
Mårdhundar ska hindras att etablera sig
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis det inhemska fågellivet om den etablerar sig i Sverige. Dessutom kan den sprida allmänfarliga sjukdomar som rabies. Naturvårdsverket satsar i höst på...
(2008-09-01)
Få mårdhundar hittills i Sverige
Mårdhunden är en främmande art för Europa som visat sig orsaka stor ekologisk skada i de länder där den etablerat sig. I Sverige har mårdhunden bara förekommit sporadiskt men de senaste åren har antalet observationer ökat...
(2008-09-01)
Många svenskar äter vilt
En av fem svenskar har ätit viltkött den senaste månaden. Det bidrar till att skapa en positiv inställning till jakt bland svenskarna. Stödet för jakt hos allmänheten har inte minskat sedan 1980-talet. Tvärtom visar den senaste...
(2008-08-19)
Få lingon i år
Årets prognos för lingontillgången i landets skogar lingon pekar på ett svagt lingonår, särskilt i Götaland. Men även i Svealand och Norrland är tillgången sämre än vanligt. – Lingonen tycks i likhet med blåbären ha lidit...
(2008-08-19)
Facit för årets blåbärsprognos
SLU:s prognos om tillgången på blåbär i början av juli pekade mot ännu ett bra blåbärsår i Norrland men att utfallet skulle bli sämre i de södra delarna av landet. Forskarna har nu reviderat årets prognos. – Efter att bären...
(2008-07-08)
Skador av snytbagge övervakas
Snytbaggen är den svåraste skadegöraren inom svenskt skogsbruk och den orsakar varje år skador för fler hundra miljoner kronor. Insekten angriper främst tall och gran där den gnager av barken runt stammen på unga plantor....
(2008-07-04)
Växtlivet på fjällmyrar kartlagt
Nu finns detaljerad och representativ information för myrar i hela fjällregionen. Resultaten bygger på SLU:s fältinventeringar inom miljöövervakningsprogrammet NILS*. Tillståndet för fjällregionens myrar har hittills varit...
(2008-06-30)
Antalet lodjur ökar i södra Sverige
Forskarna räknar med 250 till 260 lodjursföryngringar per år i Sverige. Cirka 250 lodjursföryngringar per år är mindre än Riksdagens miniminivå på 300 stycken. Inventeringar visar att lodjurets förutsättningar varierar...
(2008-06-27)
Vargen långt från mål
Den svenska vargstammen nådde inte upp till Riksdagens etappmål om 20 föryngringar per år förra året. Säsongen 2007/08 var antalet föryngringar hos den svenska vargstammen troligen 18 stycken. De största hoten mot vargen...
(2008-06-27)
Färre järvungar oroar
År 2006 föddes det få järvungar i Sverige. – Frågan är om det visar på en verklig nedgång. Det kan också vara så att järvarna lyckades sämre med sin fortplantning just det året. Det vet vi först när vi får tillgång till siffrorna...
(2008-06-27)
Det går bra för björnen
Björnen finns på två tredjedelar av Sveriges yta. Stammen fortsätter att sprida sig och ligger i antal långt över Riksdagens miniminivå på 1000 individer eller 100 reproducerande honor. Björnstammen följs genom rovdjursobservationer...
(2008-06-27)
Vildsvinen orsakar konflikter
I dag finns det omkring 60 000 vildsvin i Sverige och stammen ökar snabbt. Förvaltningen av djuren fungerar inte helt bra, vilket orsakar konflikter mellan i första hand jägare och de lantbrukare som får sina grödor förstörda...
(2008-06-26)
SLU-forskare utvärderar sjökalkning
När det sura nedfallet minskar så minskar även behovet av kalkning på flera håll i landet. Nu ska SLU-forskare ta fram ett bättre underlag för att bedöma vilka vatten som behöver kalkas. Idag kalkas över 3000 sjöar i Sverige...
(2008-05-30)
Bäckar i gammal granskog har höga halter aluminium
Oorganiskt aluminium, som ökar i koncentration vid låga pH, är giftigt för många organismer. Därför är ett viktigt syfte med åtgärder mot försurningen att minska halterna av oorganiskt aluminium i ytvatten. Forskare vid IVL...
(2008-05-27)
Skogsmarkskalkning gav inte bättre bäckvatten
Den naturliga återhämtningen från försurningen under 16 år var mer betydelsefull för bäckarnas kemi än effekter från skogsmarkskalkning. Det visar en utvärdering av de långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning på kemin...
(2008-05-27)
Ökande kvicksilverhalter i svensk insjöfisk
Trots ett minskat nedfall av kvicksilver har halterna av kvicksilver i fisk fortsatt att öka de senaste tio åren i Sveriges inlandsvatten. Halterna är nu generellt tre till fem gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån....
(2008-05-23)
Gudrun gjorde avtryck i skogens växthusgasutbyte
Varje år sammanställer SLU-forskare underlag om utsläpp och upptag av klimatpåverkande gaser för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Underlaget används för Sveriges rapportering till Klimatkonventionen....
(2008-04-28)
Verktyg för riskbedömning
Europeiska företag använder datormodellen MACRO när de testar om nya växtskyddsmedel är farliga för miljön. Professor Nicholas Jarvis började ta fram datormodellen MACRO i slutet av 1980-talet. Modellen beräknar risken för...
(2008-04-04)
Säkrare metanmätning från vommen
Metan (CH 4 , sumpgas) är en så kallad växthusgas som bildas när kor och andra idisslare smälter fodret. Gasen kommer till 95 procent ut med luften när korna rapar, resten där bak. En svensk mjölkko producerar 100–130 kg...
(2008-03-10)
Fladdermöss och fjärilar riskerar att försvinna
I Sverige bedöms bara 29 procent av naturtyperna och 46 procent av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv vara långsiktigt livskraftiga. Det visar Sveriges första statusrapport till EU-kommissionen. – Analysen...
(2008-03-07)
Ny webbplats om växtskyddsmedel
Via SLU:s webbplats vaxtskyddsmedel.slu.se går det att se vilka växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) som hittats i ditt län och om gränsvärden eller riktvärden överskrids. Uppgifterna är sammanställda från den regionala pesticiddatabasen...
(2008-02-05)
Återhämtning för sälstammen
– Sälarna mår bättre i dag än när jag började studera dem. De är friskare och populationen ökar med 6–7 procent varje år. Men de drabbas fortfarande av hög frekvens grava sår i grovtarmen och det behövs mer forskning om orsaken...
(2008-01-25)
Använd skog motverkar växthuseffekten
Den svenska skogen tar upp koldioxid och lagrar den som kol i träd och mark, en förmåga som kan ökas genom kvävegödsling, snabbväxande trädslag etc. Men skogen gynnar klimatmålen flerfaldigt mer om den avverkas, används och...
(2008-01-15)
Skogsbrukets belastning på havet liten
Läckaget av näringsämnen från den svenska skogsmarken till omgivande hav är stort. År 2005 var tillförseln cirka 37 000 ton kväve (nettobelastning) och cirka 1200 ton fosfor (bruttobelastning). Men den absolut största delen...
(2007-12-11)
Källor till minskade utsläpp av näringsämnen till ...
Sveriges totala näringsämnesbelastning på omgivande hav har minskat sedan 1995. Den största minskningen av svenska utsläpp av kväve och fosfor står kommunala reningsverk för, följt av minskningar inom jordbruket. Det visar...
(2007-12-11)
Brunare vatten när försurningen minskar
I takt med att svavelnedfallet minskar blir våra sjöar och vattendrag allt brunare av humusämnen från den omgivande marken. Det visar miljöövervakning av försurning i ett stort antal länder i Europa och i Nordamerika. ...
(2007-12-10)
Minska fosforförluster nära källan!
Fosforläckage till sjöar och hav är en av orsakerna till de svåra algblomningarna vi har sett under varma somrar de senaste åren, inte minst i Östersjön. Läckaget begränsas effektivast så nära källan som möjligt, enligt en...
(2007-12-06)
Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag
Nu finns det ett ackrediterat laboratorium vid SLU i Uppsala som kan analysera kiselalger från vattendrag. En sådan analys visar relativt enkelt och snabbt om vattendraget är övergött, surt eller påverkat av organiska föroreningar....
(2007-11-30)
Grönträda gav minskat näringsläckage
Övergången från stubbträda till insådd grönträda är den åtgärd inom lantbruket som fått störst genomslag för det minskade näringsläckaget från jordbruksmark. Det visar en analys av SLU-forskare. Jordbruksmarken står för en...
(2007-11-30)
Hundar inventerar tjädrar
Tjäder är ett populärt jaktbart vilt i skogslandskapet. Det traditionella sättet att inventera tjäder är med vilttrianglar, vilket är en bra men dyr inventeringsmetod. Därför provar SLU-forskare en modell där man med hjälp...
(2007-11-28)
Dalripan fluktuerar som förväntat
Varje år före jakt inventeras dalripor i 22 områden jämt fördelade i den svenska fjällkedjan. Inventeringen görs av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland i samarbete med SLU och Svenska Jägareförbundet....
(2007-11-28)
Dyntaxa är en databas för alla taxonomiskt intress...
Information om namn och släktskap för drygt 80 procent av Sveriges alla vilda djur och växter finns i en databas som byggs upp vid ArtDatabanken. Dyntaxa innehåller såväl svenska som vetenskapliga namn inklusive många sådana...
(2007-11-26)
Storskalig skogsmarkskalkning inte lönsam
En möjlig åtgärd för att minska försurningens negativa effekter är kalkning av skogsmark. Genom att sprida kalk på marken höjs pH-värdet och halterna av metaller som löses ut ur marken på grund av försurningen minskar. Nu...
(2007-11-26)
Databas håller reda på miljontals träd
Med hjälp av en databas ska forskarna kunna hålla reda markanvändningen på tusentals provytor och tillväxten på miljontals träd. Det är information som behövs för den internationella klimatrapporteringen. För att klara av...
(2007-11-26)
Naturvården behöver mätmetoder för betestryck
Forskare vid SLU utvecklar metoder att mäta betestryck som kan användas inom naturvården. Mätningarna har visat att kor föredrar att beta på mark som tidigare varit åker. I arbetet med att bevara naturbetesmarker behövs metoder...
(2007-11-23)
Biologin i åkermark ska följas
Forskare vid SLU utvecklar ett helt nytt system för att löpande följa biologiska faktorer i åkermark och upptäcka förändringar i markens biologiska tillstånd. En av de viktigaste komponenterna för markens bördighet är dess...
(2007-11-23)
Allt om växter och djur som behöver död ved
Över 7000 skogslevade arter i Norden är beroende av död ved. Nu samlar cirka 40 forskare från åtta länder uppgifter om de vedlevande arterna och vilka typer av död ved de behöver i en databas. Redan idag innehåller databasen...
(2007-11-23)
Artportalen kan följa många fåglar
Forskare vid SLU undersöker om det går att använda det webbaserade rapportsystemet Artportalen för övervakning av fågelbestånd. Undersökningen går ut på att jämföra uppgifter från Artportalen med den systematiska Häckfågeltaxeringen....
(2007-11-23)
Små vattendrag visar försurningsmönster
Många av Sveriges vattendrag ingår inte i de nationella övervakningsprogrammen eftersom de har relativt små avrinningsområden. Mer är två tredjedelar av alla vattendrag har avrinningsområden som är mindre än den gräns på...
(2007-11-23)
Kvävets roll i försurningen undersöks
Med mätningar av kvävenedfall, markkemi och relationen mellan svampar och bakterier i marken kan forskarna undersöka kvävets roll i försurningen. Nedfall av kväve kan komma att bli nästa stora orsak till försurning. För att...
(2007-11-23)
Fler bekämpningsmedel i regn
Under år 2006 förekom färre substanser av bekämpningsmedel i svenska vattendrag jämfört med året innan. I regnvatten har antalet substanser istället ökat. Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel i vattendrag...
(2007-11-16)
Markägares skogliga aktiviteter kartläggs
Forskare vid SLU utvecklar en databas som ska innehålla information om privata markägares skogliga aktivitet. Med hjälp av databasen ska forskarna fortlöpande kunna studera, förklara och förutsäga markägarnas beteende. Attityder...
(2007-11-13)
Mindre kväve och fosfor till haven
Sedan 1995 har de mänskligt orsakade utsläppen av kväve och fosfor till haven minskat. Men det kan ändå bli svårt att nå målen för utsläppsminskning som satts upp för miljömålet ”Ingen övergödning”. Forskare vid SLU har med...
(2007-11-13)
Verktyg för vattenvård
En modell för att beräkna transport och källfördelning av kväve och fosfor är nu öppen för användare utanför SLU. Fyrismodellen är en beräkningsmodell som kan kartlägga transport och källfördelning av kväve och fosfor från...
(2007-11-13)
Ökat virkesförråd trots skogsskador
Virkesförrådet i landets skogar fortsätter att öka och tillgången på äldre skogar minskar långsamt. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sveriges skogar har under senare år varit utsatta för katastrofala...
(2007-10-22)
Ändrade livsvillkor för djur och växter
Forskarna har svårt att förutsäga exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka växter och djur i naturen. Generellt sett kommer vissa arter troligen att minska eller försvinna medan andra kommer att öka. Och nya, främmande...
(2007-09-07)
Ökad tillväxt i skogen
Med en längre vegetationsperiod kommer tillväxten i skogen att öka. Men hur stor ökningen blir beror bland annat på tillgången av vatten och näring. Med ett förändrat klimat kan markens kolförråd påverkas så att mer kol avges...
(2007-09-06)
Framtidsanalys av jordbruket
Forskare vid SLU bedömer att klimatförändringen kommer att leda till större tillväxt hos jordbruksgrödorna. Men det kan bli problem med varierande vattentillgång, fler skadegörare och näringsämnesläckage. För att anpassa...
(2007-09-06)
Farhågor om ökade insektsskador på skogen
Insekter orsakar stora skador på skog och grödor och det finns därför extra stort intresse av att veta hur skadeinsekterna kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men forskare på Institutionen för ekologi vid SLU menar...
(2007-09-06)
Andra algarter dominerar i nytt klimat
En tydlig förändring när klimatet blir varmare är att islossningen på våra sjöar sker allt tidigare. Det får konsekvenser för både kemin och biologin i sjöarna. Gesa Weyhenmeyer är forskare på institutionen för miljöanalys...
(2007-09-04)
Efterfrågade bärprognoser
Sedan 2006 gör SLU prognoser för tillgången av blåbär och lingon i Sverige. Bärprognoserna görs i början på juli och ger en översiktlig bild av bärtillgången i respektive landsände. Inspirationen till satsningen kommer från...
(2007-09-04)
Skötseln av grönområden viktig för biologisk mångf...
Grönområden i städer har flera viktiga funktioner. De fungerar inte bara som rekreationsområden för oss människor. Där finns också viktiga livsmiljöer för olika djur, och ekosystemen i grönområdena tillhandahåller många tjänster...
(2007-08-27)
Minken varnar om kemikalier i miljön
Att ämnen som PCB och DDT stör fortplantningen känner man väl till men de sammanlagda effekterna av de kemikalier som omger oss är tyvärr okända. Nu hoppas SLU-forskare att vilda minkar ska kunna ge bättre svar på hur kemikalier...
(2007-07-05)
Vildfiskens vandring mot havet kartläggs
Uppföljningen av nedströmsvandrande lax och öring i Sävarån fortsätter och utökas med kontroll av uppströmsvandrande lekfisk och genetisk bestämning. I Sverige finns det 14 vildlaxälvar kvar. Enligt Fiskerikommissionen för...
(2007-06-18)
Riktad skadeinventering av törskatesvamp testas
Med ett nytt flexibelt inventeringskoncept för skogsskador vill SLU-forskare göra det möjligt att följa upp regionala skadeutbrott av olika slag. Inom Riksskogstaxeringen görs en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste...
(2007-05-30)
Biologiska fenomen kan berätta om klimateffekter
Sedan 2006 följs skottskjutningen och blomningen för björk, gran och tall och blomning och bärförekomst för blåbär och lingon på fem platser i Sverige. Observationerna kan på sikt användas för att upptäcka biologiska reaktioner...
(2007-05-23)
Färre försurade sjöar och marker
Utsläppen av försurande ämnen har minskat, vilket ger mindre försurade skogmarker och vatten i Sverige. Men i sydvästra Sverige har markerna dålig återhämtningsförmåga och förbättringen går långsamt. Dessutom kan ett intensivare...
(2007-05-15)
Grusiga bottnar och gömställen viktiga för öringen
Ishi Buffam har undersökt vad som påverkar utbredningen av öringar i Krycklan, ett biflöde till Vindelälven i Västerbotten. Han hittade inga öringar alls i de delar av Krycklan som drabbas av årliga surstötar i samband med...
(2007-05-10)
Livet kartläggs på västkustens bottnar
Sedan 2006 året inventeras den marina bottenfaunan längs Sveriges västkust. Inventeringen drivs inom ramen för det Svenska artprojektet och ska ge ökad kunskap om vilka arter som lever i vår mest outforskade biotop - havet....
(2007-04-16)
Sveriges skogar som digitala kartdata
Just nu producerar forskare vid Institutionen för skogshushållning på SLU en ny geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar för år 2006. Arbetet är mycket efterfrågat och väntas vara klart under våren 2009. Med information...
(2007-03-20)
Fruktat kryp följs med fällor
Nästa sommar finns det risk för att angreppen av granbarkborre blir omfattande. Men det finns inget klart samband mellan mängden granbarkborrar ena året och skadenivån för skogsbruket i form av dödade träd nästa år. Åke Lindelöw...
(2007-01-17)
Rovdjur reglerar dalripor
Antalet dalripor varierar mycket från år till år. Variationerna beror främst på att rovdjur tar olika mycket av riponas ägg och kycklingar olika år. Ripjakten verkar däremot inte ha någon inverkan på populationerna. Varje...
(2007-01-10)
Svavel och körspår sätter fart på kvicksilvret
En skogsavverkning kan leda till ökade kvicksilverhalter i närbelägna sjöars fisk. Risken för att det kvicksilver som ansamlats i skogsmarken sedan århundraden ska läcka ut beror på förhållanden i mark och vatten. Forskare...
(2006-12-18)
Mer död ved i skyddad skog
Skyddade skogar har tre gånger mer död ved jämfört med brukade skogar. Det visar en analys från Riksskogstaxeringen. Drygt tre procent eller 760 000 hektar av Sveriges skogar är skyddade inom naturreservat, nationalparker...
(2006-12-04)
Så upptäcks miljöförändringar
All miljöövervakning bygger på stickprovtagning. Men hur många stickprover behövs teoretiskt för att kunna upptäcka en mänskligt orsakad miljöförändring? Ulf Grandin är forskare på institutionen för miljöanalys och har erfarenhet...
(2006-11-29)
Enklare bedöma aluminiumrisk
Det är viktigt att veta vilken form av aluminium som finns i ett vattendrag. Oorganiskt aluminium är den form som är farligast för livet i vattnet. Men analyser av aluminium är dyra och komplicerade. Neil Cory har i sin doktorsavhandling...
(2006-11-20)
Kvicksilver stör livet i marken
Över nästan hela Sverige innehåller regnet en så stor mängd kvicksilver att SLU-forskare bedömer att mikroorganismerna i marken kan ta skada. Lage Bringmark och Staffan Åkerblom vid SLU hjälper till med internationella beräkningar...
(2006-10-20)
Riktvärden för bekämpningsmedel överskrids
Förra året hittades 57 olika substanser av bekämpningsmedel i prover från vattendrag. Av dessa var det 21 som vid något tillfälle överskred Kemikalieinspektionens riktvärden. Det är fler överskridanden än tidigare år. Det...
(2006-10-16)
Artkunskap är nyckeln till naturen
Sveriges alla växter, svampar och djur ska beskrivas i ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”. Detta gigantiska arbete, tillsammans med övrig verksamhet vid ArtDatabanken, förväntas bidra till större artkunskap och...
(2006-09-07)
Inspunna häggar och vissna askar
Under juni månad kunde angrepp av häggspinnmalen ( Yponomeuta evonymella ) iakttas i nästan hela Sverige. Häggspinnmalens larver börjar äta av bladen direkt efter lövsprickningen i maj. Häggarna står silvergrå, inspunna i...
(2006-07-14)
Vilka jordar läcker fosfor?
För att minska risken för algblomning i Östersjön måste vi bromsa tillförseln av fosfor från åkermarken. Speciellt viktigt är det att strypa tillförseln av löst fosfor eftersom den kan tas upp direkt av cyanobakterierna (blågröna...
(2006-07-14)
Koll på rovdjuren med sms
Rovdjursfrågan engagerar, och det finns ett stort behov av saklig information i debatten. Och sådan finns, bland annat tack vare SLU:s viltforskare, som vet mycket om djurens utbredning och levnadssätt. De svenska stammarna...
(2006-07-10)
Flygbildstolkare bedömer livsviktiga småmiljöer
Hämplingen är en rödbröstad fink som har minskat kraftigt i antal. Det beror främst på att dagens intensiva jordbruk gjort det svårare för den att hitta mat och lämpliga boplatser. Hämplingen bedöms som missgynnad i den svenska...
(2006-07-03)
Fjärilar visar hur hagmarker sköts
Pärlemorfjärilar har blivit ovanligare i England och Västeuropa. I Sverige är de fortfarande vanliga även om det finns tecken på att de minskar i Skåne och norra Sverige. England har 54 arter dagfjärilar. Där visar inventeringar...
(2006-07-03)
Vilda djurs hälsa följs upp bättre
Forskare vid SLU ska i samarbete med SVA följa statusen på fortplantningsorganen hos vilda djur i Sverige. Forskarna ska också se om eventuella skador har något samband med miljögifter. Vid ett antal tillfällen har det kommit...
(2006-06-21)
P-piller ger tvåkönade fiskar
På 1990-talet upptäckte forskare att det levde dubbelkönade mörtar vid reningsverk i Storbritannien. Sju europeiska länder fick då i uppdrag av EU att undersöka hur läget var i respektive land. Släppte deras reningsverk ut...
(2006-06-19)
Index förenklar riskbedömning i vattenmiljö
I områden med mycket jordbruk läcker det ofta ut bekämpningsmedel i bäckar och åar. Många ämnen hittas fortfarande i halter som är högre än Kemikalieinspektionens riktvärden. Med en ny metod från SLU blir det lättare att...
(2006-06-01)
Skogen är en koldioxidfälla
I underlaget för Sveriges senaste rapportering till Klimatkonventionen redogör SLU-forskare för att skogsmarken avger mer växthusgaser än tidigare. Det leder till att skogen totalt sett fångar mindre växthusgaser. I årets...
(2006-05-12)
Lustgas läcker från dikad skog
Dikad skogsmark med mycket organiskt material är en källa för växthusgasen lustgas (N2O). Lustgas och metan (CH4) är mycket skadligare som växthusgas än koldioxid. Därför är även små ökningar i flödet av dessa mycket betydelsefulla...
(2006-04-24)
Björklöven berättar
Meteorologerna använder sig av flera mått som kompletterar dygnsmedeltemperaturen och nederbörden för att beskriva vädret och klimatet, exempelvis islossningen. Nu har de fått ett mått till - björkindex. Vid SLU i Umeå,...
(2006-04-13)
Skogen blir tätare och mer lövrik
Virkesförrådet i Sveriges skogar fortsätter att stiga i alla landsdelar och för alla trädslag. Det visar den senaste analysen från Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2005). Mellan åren 1984 till 2002 har virkesförrådet i genomsnitt...
(2006-03-14)
NILS fyller en kunskapslucka
Många arter är beroende av speciella livsmiljöer för sin överlevnad. Stenskvättan häckar i stengärdsgårdar men söker föda i betesmarker. Vad händer med stenskvättan om dessa miljöer försvinner? Det kan kanske Naturvårdsverkets...
(2006-03-08)
När isen går upp allt tidigare...
Dagen då isen släpper har kommit tidigare och tidigare, framför allt i södra Sverige. Detta kan innebära att algernas växtsäsong förlängs och att dricksvattnet behöver mer och dyrare rening på grund av en ökande humushalt....
(2006-03-06)