Blodbanken

Första kontakten

Precis som för oss människor som lämnar blod gäller det att blodgivarhunden är frisk, men innan vi bokar ett besök för undersökning och blodgivning vill vi veta följande:

• Att hunden väger minst 27 kg.
• Lämplig ålder är 1-8 år, äldre hundar kan lämna blod, men man vill inte introducera en hund som blodgivare efter 8 års ålder.
• Blodtappningen tar 5-10 minuter, därför måste hunden klara av att ligga stilla på sidan under så lång tid.
• Hunden ska vara svenskfödd och inte ha varit eller planera att åka utomlands.
• Om det är en tik får hon inte ha varit och inte heller vara tänkt som avelshund. Det har att göra med att tiken kan bilda antikroppar mot valparnas blod. Detsamma gäller om hunden fått blodtransfusion, då kan den heller inte bli blodgivare på grund av ev. bildade antikroppar.

Om dessa kriterier uppfylls bokar vi en tid till veterinär för en klinisk undersökning och blodgivning. I samband med blodgivningen tas även blod för att kontrollera hundens hälsa och blodtyp. Blodet är i "karantän" tills provsvaren är klara. Just nu behöver vi fler blodgivare vars blodtyp är negativ.

Första besöket

Veterinären gör en grundlig fysisk undersökning och bedömer hundens hälsa och kondition. Därefter tar vi blodprov för kontroll av bl a hundens blodvärde. Det är dessutom viktigt att hunden inte haft kräkningar, diarré, bitsår eller andra tecken på infektion den senaste veckan. Om det som nämnts är bra kan hunden lämna blod.

Blodgivningsproceduren

Ett litet område på hundens hals rakas och tvättas. Där finns det blodkärl (jugularvenen) vi använder oss av vid blodtappningen. Djurägaren är med hela tiden och står vid hundens huvud som stöd och sällskap. Kanylen sitter fäst vid en slang som leder till bloduppsamlingspåsen. Vi vill ha ungefär 450 ml blod och tappningstiden är 5-10 minuter. Hunden brukar inte visa några tecken på obehag av sticket. När rätt mängd blod är uppnådd tas kanylen bort och en kompress trycks mot stickstället en stund innan hunden får resa sig upp.

En lugn blodgivare som får klappar av matte.

Efteråt

Stort beröm, godis, vatten och en stunds uppsikt innan hund och djurägare kan gå hem. Hemma gör man inga stora kraftansträngningar de närmaste dagarna, normal motion rekommenderas. En del av blodprovssvaren kan vi lämna ut innan djurägaren går hem om så önskas, det vi skickar iväg (för att få veta att hunden inte har någon fästingburen sjukdom) får vi svar på inom några dagar. Om blodprovssvaren är bra kan hunden fortsätta att lämna blod, vanligtvis en gång per kvartal. Samma hälsoundersökning och blodanalys upprepas varje år och hundens blodvärde kontrolleras inför varje blodgivningstillfälle.

Allt är klart och äntligen kommer den efterlängtade belöningen!

Belöningen

Alla våra blodgivarhundar blir vaccinerade enligt gällande rekommendationer. De får 7.5 kilo foder efter varje blodgivningstillfälle och fästingmedlet ExSpot Vet eller Scalibor Vet (under fästingsäsong) från Intervet Schering-Plough Animal Health.

Blodtypning sker på allt donerat blod och inför alla blodtransfusioner.

Blodanalys och blodtyp

Blodprovsanalyserna ger oss bland annat svar på hundens elektrolytbalans, lever och njurfunktion samt blodvärdet. Ett blodprov skickas till SVA för att kontrollera om hunden bär på antikroppar mot Anaplasma (Ehrlichia). Denna undersökning samt den kliniska veterinärundersökningen görs en gång om året. Den kliniska undersökningen innebär en grundlig fysisk genomgång av hunden. Veterinären känner igenom hunden, tittar på slemhinnorna, lyssnar på hjärta och lungor mm. Hundens blodtyp bestäms en gång, vid det första besöket. Enkelt förklarat: det finns olika antigener som sitter på hundens röda blodkroppar- erytrocyter. Dessa antigener har man delat in i grupper. Den antigen som vi letar efter heter DEA 1.1 = Dog Erytrocyte Antigen 1.1. Om hunden har detta antigen är den DEA 1.1 positiv, har den det inte är den DEA 1.1 negativ. En hund som är negativ kallas för universalgivare. Negativa hundar bör ej transfunderas med positivt blod, då detta kan ge reaktioner.

Efter att blodet vilat en stund centrifugeras det.

Blodet

Det donerade blodet får först "vila" innan det delas upp i olika komponenter. Uppdelningen gör att en blodgiva kan utnyttjas mer effektivt och man behöver bara ge av den komponent mottagaren har brist på. Hållbarheten blir också längre. Efter vilan centrifugeras blodpåsarna i en kylcentrifug. (Förutom uppsamlingspåsen finns två påsar till, fästa i ett sterilt slutet system.) Centrifugeringen gör att erytrocyterna (röda blodkroppar) hamnar längst ner i påsen, i mittenlagret lägger sig trombocyter (blodplättar) och vitablodkroppar, högst upp ligger plasman. Dessa lager (förutom mittenskiktet som kasseras) förs sedan över till varsin påse med hjälp av en press. När blodet är uppdelat förvaras erytrocytkoncentratet i kyl och plasman fryses ner.  

För mer information kontakta Malin Erkas, ansvarig sköterska för blodbanken.
Tel. 018-67 29 66, e-post: malin.erkas@uds.slu.se

Informationen på denna sida finns även att ladda ner som text/doc-fil:

Blodbanken (doc-fil, 43 kb)