|
Alla data nedan avser ett genomsnittsvärde för tidsperioden 2006-2010
Virkesförrådet i Sveriges skogar har ökat kraftigt sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade och de första säkra uppgifterna om landets skogar fanns tillgängliga. Vid mitten av 1920-talet uppgick virkesförrådet till 1 719 milj. m3sk, för att idag uppgå till drygt 3 100 milj. m3sk. Detta motsvarar en ökning med 84%. Den jämnt stigande kurvan visar att tillväxten varit högre än avgången (avverkning plus naturlig avgång) under av perioden.
Bakom denna utveckling ligger en kombination av hårt utnyttjade skogar i början av 1900-talet och en produktions- och tillväxtbefrämjande skötsel av skogarna.
I Sveriges skogar finns mest gran och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom den boreala regionen. Fram till 1970-talet ökade volymen av framförallt gran. Därefter har volymen tall, gran och lövträd ökat, gran dock mindre under senare år.
Lövträdens andel av virkesförrådet har stigit från 15% i slutet av 1950-talet till dagens nivå på 19%. Det betyder att vi är nu tillbaka till samma nivå som på 1920-talet då Rikskogstaxeringen startade. Från 1990-talets början har andelen gran minskat något till idag, från 45% till 41%. En viktig orsak till denna minskning är de svåra stormarna i Götaland under senare år som främst drabbade medelålders och äldre granskog. Volymen torra och vindfällda träd har varit ganska konstant över tiden, med en viss ökning efter stormarna i slutet av 1960-talet. En viss ökning har även skett under de senaste 10-15 åren och andelen torra och vindfällda träd är idag drygt 3% av det totala virkesförrådet. Den totala mängden död ved, dvs. död ved inom alla nedbrytningsklasser, motsvarar drygt 6 % av det totala levande virkesförrådet.
Mängden död ved i skogslandskapet är ett etablerat nyckelmått på förutsättningarna  för en hög biologisk mångfald (se t.ex. Samuelsson & Ingelög 1996). Många arter är beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier och sammantaget är avsaknad av död ved ett av de främsta hoten mot skogslevande arter som är upptagna i den svenska Rödlistan (Artdatabanken, 2000). Av kartan framgår hur mängden död ved är fördelad över landet. De högsta volymerna påträffas nedanför fjällkedjan i Norrlands inland. Höga volymer finns också i mellersta Norrland och i västra Götaland. Volymerna minskar generellt sett i två gradienter, en söderut och en österut. I snitt för hela landet uppskattas volymen död ved på produktiv skogsmark till 8,2 m³/ha (22,1 inom och 7,7 utanför skyddad arealer). |