Växtskyddsnotiser
Genetiskt modifierade insektsresistenta träd – Fördelar, risker och miljöpåverkan
|
Petter Axelsson
För att tillgodose en ökad efterfrågan av skogsprodukter i framtiden tros en allt större del av skogsråvaran att produceras på intensiv brukade plantager. Under sådana förhållanden kan man förvänta sig ökade angrepp från skadegörare och patogener vilket kan komma att kräva en allt effektivare bekämpning. Begränsning av skadegörare kan uppnås bland annat genom förädling för insektsresistens, till exempel genom genetisk modifiering. Genetisk modifiering för insektsresistens kan ha en rad fördelar jämfört med traditionell växtförädling. Till exempel är genetisk modifiering en relativt snabb process som kan vara mer specifik jämfört med traditionella metoder. Målet med genetisk modifiering för insektsresistens är att introducera resistens mot utvalda målorganismer genom att låta växterna producera eget insekticid. Jämfört med andra bekämpningsmetoder såsom besprutning kan detta i teorin ha motsvarande effekter på skadegrad samtidigt som det också minskar effekten på icke målorganismer. |
Foto: Petter Axelsson |
|
Medan genetisk modifiering för insektsresistens på vissa håll i världen är vida utbrett inom jordbruket så är liknande användning fortfarande ovanlig inom kommersiellt skogsbruk. Kunskapen är ännu begränsad om hur effektiv introducerad insektsresistens i träd är, samt vilka eventuella miljöeffekter som kan uppstå vid en sådan användning. Givet den ännu begränsade användningen så finns därmed fortfarande möjligheten att utvärdera fördelar och risker före ett storskaligt användande.
I ett FORMAS-finansierat projekt har effekterna av genetisk modifiering för insektsresistens i hybridaspar (Populus tremula ×Populus tremuloides) på skadegrad och realiserade tillväxtfördelar, samt på icke målorganismer på land och i vattenmiljöer studerats. Dessa studier utfördes genom en serie försök i växthus samt i naturliga miljöer i fält.
Läs hela notisen
|
Workshop: Neonikotinoider – välsignelse eller hot?
Anna Lehrman
Den 6 december 2011 organiserade Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) och institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet en workshop om neonikotinoider. Närmare 50 deltagare från rådgivning, kemiföretag, lagstiftning och forskning utbytte kunskap och diskuterade risker och nytta med denna ganska omdebatterade grupp växtskyddsmedel. Sammanfattningsvis var alla mer eller mindre eniga om att neonikotinoider i de flesta fall är ett bättre alternativ till de pesticider de ersatt men att det finns stora skillnader i toxicitet mellan substanser. Det krävs dock fortsatt övervakning av långsiktiga effekter och eventuella synergistiska effekter mellan olika bekämpningsmedel och bekämpningsmedel och sjukdomar. Via länken nedan finner du en sammanfattning av dagen och länkar till respektive presentation.
Läs hela notisen |
|
|
Workshop om integrerat växtskydd
I våras arrangerade institutionerna för Skoglig mykologi & växtpatologi, Ekologi & Växtproduktionslära vid SLU en workshop om integrerat växtskydd, IPM (integrated pest management), med anledning av EU-direktivet om hållbar använding av bekämpningsmedel som börjar gälla 2014. Inbjudna deltagare från främst forskning och rådgivning diskuterade olika IPM-frågor: Vad är IPM? I vilken utsträckning tillämpas det idag i Sverige? Vad motiverar IPM? Hur fattar lantbrukaren beslut? Vad behövs för en framgångsrik IPM-satsning? Vad kan vi göra tillsammans? Den generella slutsatsen blev att det krävs bättre samarbete i hela processen från utformning av projektansökningar till genomförande och resultatförmedling för att upprätthålla relevans i forskningen. För att detta ska bli möjligt krävs ett fungerade forum för samverkan mellan forskning och tillämpning. Läs sammanställningen från workshopen här.
|
Notiser från förr
I Växtskyddsnotiser nr 3 1978 skrev Roland Sigvald om ärtvivelangrepp på åkerböna. Ärtviveln kan du också läsa mer om i Faktablad om växtskydd, dessutom ha det nyligen utkommit ett nytt Faktablad om bönsmygen.
