CURRENT POSITION

Professor in Wildlife Ecology

My tenured professorship focuses on three main topics;

- plant-animal interactions and animal ecology.

- the use of the biological resource base (e.g. wildlife, forests) in the boreal  landscapes and the human user groups (e.g. hunters, tourists).

-  interactions between the resource base and the users.

 
As the strategic leader of SLU:s competence area “Animal Ecology and Biodiversity” I promote and encourage basic research, their application for a wider societal user, and outreach. Consequently we study a wide range of topics from herbivore-plant interactions via animal ecology to human interactions with wildlife. A key feature of our studies is multi-species habitat use and movement ecology using state-of-the-art technology and analytical approaches. In Europe I am one of the forerunners in the studies of the human dimensions of wildlife. Annually we give an advanced international two year Master program “Management of Fish and Wildlife Populations” where Human Dimensions is a signature subject. 

I serve on the SLU-university board as an elected representative for the teachers and researchers. Commonly I am called to serve on various boards and committees of trust nationally and internationally. The last year (2011) I lead two governmental assignments to SLU on adaptive management and outreach, educational program. 

CURRICULUM VITAE (as of 2012-05-28)

Born: January 18, 1966, V. Vingåker, Södermanland, Sweden. Citizenship: Sweden.

 

Laboratory visits

Awards

Oral presentations – international (sample last five years)

• 10th Biennial Scientific Conference on the Greater Yellowstone Ecosystem Questioning Greater Yellowstone’s Future: Climate, Land Use, and Invasive Species. Superintendent’s International Lecture. October 11-13 2010. Keynote speaker.
• ISAZ 19th Annual Conference. 2010(International Society of Anthrozoology). Cross-Cultural Perspectives on Human-Animal Interactions. Stockholm, Sweden. June 30. Keynote speaker.
• IUFRO/SNS (SamNordisk Skogsforskning) Network of Climate Change Risks on Forests (FoRisk). Umeå, Sweden. August 29 2008. Keynote speaker and session chair.

Oral presentations - national

In 2011 I held more than 20 public presentations including seminars ranging from official governmental hearings to local seminars for foresters and hunters, both in Norway and Sweden. The projection for 2012 is the same amount of meetings. I regularly appear in national and international TV and Radio programs.

Supervisions - post docs

1. Åsa Lindgren. 2009-2011. Effects of climate change and reindeer grazing on vegetation on the Fennoscandian Tundra.
2. Jean-Michel Roberge. 2009-2012. Wildlife feeding and forage production.
3. Nils Bunnefeld. 2008-2010. Movement strategies and temporal use.
4. Jonas Sahlsten. 2008-2010. Landscape use, spatial use and habitat composition of moose.
5. Johan Månsson. 2008-2009. Wildlife feeding and forage production.
6. Ole-Gunnar Støen. 2006-2009. Impact on brown Bears from human disturbance.

 Supervisions - graduate work

Doctorial Candidates; Completed and in progress.

1. Max Eriksson. 2012- (PhD). Conservation and/or exploitation: the usage of rural common pool resources. Assistant Supervisor
2. Berit Inga. 2011- (PhD). Traditional ecological knowledge among Reindeer Herders in Northern Sweden. Main supervisor.
3. Ronny Smeds. 2010 - (PhD). Gropen, älgen och det rumsliga sambandet (Spatial analysis of historical and current moose migration.) Assistant Supervisor.
4. Anders Kagervall. 2009 - (PhD). Biological potentials to produce wildlife and fish for consumptive use as well as non-consumptive use with respect to local development. Main supervisor.
5. Per Eriksson. 2009 - (PhD). On Man and Moose; Profiling hunting, human impact, and a key wildlife species in the Swedish society. Main supervisor.
6. Henrik Thurfjell  2005- 2011 (PhD). Spatial Behaviour of Wild Boar (Sus scrofa). Main supervisor.
7. Jonas Kindberg. 2003-2010. (PhD). Habitat selection and potential expansion of brown bear. Main supervisor.
8. Wiebke Neumann 2005- 2009 (PhD). Moose (Alces alces) habitat use under impact of human activity. Main supervisor.
9. Jens Persson. 1999-2003. (PhD). Wolverine population dynamics. Assistant Supervisor.

 
Completed; Master candidates, honorary thesis

1. Alexandra Haydn 2012 (Msc). Calving site selection by moose (Alces alces) along a latitudinal gradient in Sweden.
2. Jerker Hellstadius. 2011. (MSc). What factors correlates with the use of game meat, wild fish, berries and mushroom in Swedish households : urban vs. rural areas
3. Robert Mannelqvist 2010 (MSc). Attitudes toward large carnivores and underlying factors. A case study of Västerbotten County.
4. Erik Lindberg 2010 (MSc). Hunter demography, trends and correlates of hunting participation in Sweden.
5. Anneli Stigsdotter 2008 (MSc). A risk analysis of moose close to roads.
6. Leif Nilsen. 2008. MSc. The presence of the wild animals in Sweden on a landscape perspective.
7. Linda Englund. 2008 (MSc). The impact of founder events and introductions on genetic variation in the muskox Ovibos moschatus.
8. Nils-Olov Eklund 2008 (MSc). Supplemental feeding of moose.
9. Dan-Erik Lindberg 2008 (MSc). Attitudes towards brown bears in Sweden.
10. Frida Jonsson 2007 (MSc). A moose management plan for Öland.
11. Bjarni Serup 2007 (MSc). Female hunting participation in Europe and North America.
12. Per Zakriasson 2006 (MSc). A Re-evaluation of the moose observation programme.
13. Ingela Jansson 2005. (Msc). A pilot study of brown bear (Ursus arctos) habitat use in central Sweden at two temporal scales using GPS.
14. Daniel Kohlmann. 2004 (MSc). Differences in home range between female moose with calves versus females without calves.
15. Nils Olanders. 2004 (MSc). Human dimensions of lynx re-introduction in Germany.
16. Johan Nyqvist. 2004 (MSc). Habitat requirement of muskoxen.
17. Eva-Lena Andersson 2004. (MSc). Early establishment of aspen seedlings.
18. Åke Granström 1999 (MSc). The use of PVA in conservation biology and management.
19. Linnea Lans 1999 (MSc).Distribution and browsing on aspen in central Sweden.
20. Peter Näslund 1999 (MSc) Summer browsing on aspen.
21. David Sundström 1999. (MSc) The impact from ungulates on aspen re-generation.

Commissions (sample)

• Leader of two governmental commissions on Adaptive Moose Management and Outreach on Adaptive Moose Management 2011-2012. Full Time
• SLU Board. Elected Member. 2011-2013.
• The Research Council of Norway. “Miljö 2015”. Board member. 2010-
• The Research Council of Norway. “Miljö 2015”. Chairman of the committee for Terrestrial (Land) research. 2010-
• Oecologia. Handling Editor 2010-present
• Member, chair of the committee for the Kempe Award 2008-
• Member of the committee for the Swedish Travel and Tourist Industry Federation annual prize. 2008-
• The Research Council of Norway. “Miljö 2015”. Member of the committee for Terrestrial (Land) research. 2007-2010.
• Member of the advisory committee for ungulate research in Norway “Hjortvilt 2030”. 2006-2007.
• Deputy program leader Adaptive management of fish and wildlife management. 2004-
• Executive and board member Center for Fish and Wildlife research (CFW). 2004 –
•  Associate Editor Wildlife Biology. 2003-
• Chair. Human Dimensions. 5th International Moose Symposium. Norway August 2002
• Chair. Man and Wildlife - Culture, Traditional Hunting; Conflicts and Values. International Union of Game Biologists (IUGB), Limasol, Cyprus Sept. 2001.
• International review of Swedish Wildlife Research 1996-2000. Acting secretary and organiser. 2000-2001.
• The Royal Swedish Academy of Agricultural and Forestry, Stockholm. Acting secretary, The Committee for Preservation of Game. 1999-2007.
• Member of the Norwegian-Swedish evaluation group for “Sett Elg/Älgobs och Cersim”. 1996 - 1998.

PUBLICATIONS 

Peer-reviewed

1. Ezebilo, E., Sandström, C. & Ericsson, G. In press. Browsing damage by Moose in Swedish Forests: Assessments by Hunters and Foresters. Scandinavian Journal of Forest Research
2. Singh, N.J., Börger, L., Dettki, H., Bunnefeld, N. & Ericsson, G. In press. Individual and population level movement patterns of a large herbivore across a latitudinal gradient: effect of environmental variation and risk. Ecological Applications.
3. Larsson, T., Rosqvist, G., Ericsson, G. & Heinerud, J. 2012. Climate Change, Moose and Humans in Northern Sweden 4000 cal. yr BP. Journal of Northern Studies. In press
4. Månsson, J., Bunnefeld, N., Andrén, H. & Ericsson, G. 2012. Spatial and temporal predictions of moose Alces alces winter distribution. Oecologia DOI 10.1007/s00442-012-2305-0. Online 22 March.
5. Neumann, W., Ericsson, G.,  Dettki, H., Bunnefeld, N., Keuler, N. S., Helmers, D. P. & Radeloff, V. C. 2012. Difference in spatiotemporal patterns of wildlife road-crossings and moose-vehicle collisions. Biological Conservation 145:70–78.
6. Neumann W., Ericsson G., Dettki, H. & Arnemo J.M. 2011. Effect of immobilizations on female moose (Alces alces) activity and space use. Canadian Journal of Zoology 89: 1013–1018.
7. Neumann W., Ericsson G. & Dettki H. 2011. The impact of human recreational activities – moose as case study. ALCES 47: 17-25.
8. Boman, M., Mattsson, L., Ericsson, G. & Kriström, B. 2011. Moose Hunting Values in Sweden Now and Two Decades Ago: The Swedish Hunters Revisited. Environmental Resource Economics  50:515–530. 
9. Kindberg, J., Swenson, J.E., Ericsson, G., Bellemain, E., Miquel, C. & Taberlet, P. 2011. Estimating population size and trends of the Swedish brown bear (Ursus arctos) population. Wildlife Biology 17: 114-123. 
10. Thulin, C.-G., Englund, L., Ericsson, G. & Spong. 2011. G. The impact of founder events and introductions on genetic variation in the muskox Ovibos moschatus in Sweden. Acta Theriologica 56:305-314.
11. Håkansson, C., Bostedt, G. & Ericsson G. 2011. Exploring Distributional Determinants of Large Carnivore conservation in Sweden. Journal of Environmental Planning and Management 54(5): 577-595.
12. Edenius, L., Ericsson, G., Kempe, G., Bergström, R., & Danell, K. 2011. Effects of changing land use and browsing on aspen abundance and regeneration: a fifty year perspective from Sweden. Journal of Applied Ecology 48: 301–309.
13. Bunnefeld, N., Börger, L., van Moorter, B., Rolandsen, C., Dettki, H., Solberg, E. & Ericsson, G. 2011. A model-driven approach to quantify migration patterns: individual, regional and yearly differences.  Journal of Animal Ecology 80: 466–476.
14. Støen, O.-G., Neumann, W, Ericsson, G., Swenson, J. E., Dettki, H., Kindberg, J. & Nellemann, C. 2010. Behavioral response of moose and brown bears to direct helicopter approach by researchers. Wildlife Biology16: 292-300.
15. Neumann W., Ericsson G., Dettki H. 2010. Does off-trail backcountry skiing disturb moose? European Journal of Wildlife Research 56: 513-518.
16. Sahlsten, J., Bunnefeld, N., Månsson, J., Ericsson, G., Bergström, H. & H. Dettki. 2010. Can supplementary feeding be used to redistribute moose Alces alces? Wildlife Biology 16:85-92.
17. Neumann, W., Ericsson, G. & Dettki, H. 2009. The non-impact of hunting on moose Alces alces movement, diurnal activity, and activity range. European Journal of Wildlife Research 55:255-265.
18. Persson, J., Ericsson, G. and Segerström, P. 2009. Human caused mortality in the endangered Scandinavian wolverine population. Biological Conservation 142: 325-331.
19. Kindberg, J., Ericsson, G. & Swenson, J. 2009. Monitoring rare or elusive large mammals using effort-corrected voluntary observers; the brown bear as a case study. Biological Conservation 142:159-165.
20. Heberlein, T.A., Serup, B. & Ericsson, G. 2008. Female hunting participation in North America and Europe. Human Dimensions of Wildlife.13:6,443-458.
21. Heberlein, T. & Ericsson, G. 2008. Public Attitudes and the Future of Wolves (Canis lupus) in Sweden. Wildlife Biology 14: 391-394.
22.  Ericsson, G., Bostedt, G., & Kindberg, J. 2008. Wolves as a symbol for people’s willingness to pay for large carnivore conservation. Society and Natural Resources. 21:1-16.
23. Dettki, H, & Ericsson, G. 2008. Screening Radiolocation Datasets for Movement Strategies with Time Series Segmentation. Journal of Wildlife Management 72 (2): 535-542.
24.  Bostedt, G., Ericsson. G. & Kindberg, J. 2008. Contingent Values as Implicit Contracts - Estimating Minimum Legal Willingness To Pay for Conservation of Large Carnivores in Sweden. Environmental and Resource Economics. Vol 39 (2): 189-198.
25. Ericsson, G., Bostedt, G., & Kindberg, J.  2007. Willingness to pay (WTP) for wolverine Gulo gulo conservation. Wildlife Biology 13 (suppl. 2):2-12.
26. Zakrisson, C., Ericsson, G., & Edenius, L. 2007. Effect of browsing on the recruitment and mortality of European aspen (Populus tremula L.) Scandinavian Journal of Forestry Research 22:324-332.
27. Nellemann, C, Støen O-G, Kindberg, J, Swenson, J. Vistnes, I, Ericsson, G. Katajisto, J, Kaltenborn, B. & Martin, J. 2007. Terrain use by brown bears in relation to resorts and human settlements. Biological Conservation 138: 157-165.
28. Edenius. L., Ericsson, G. 2007. Aspen demographics in relation to spatial context and ungulate browsing: implications for conservation and forest management. Biological Conservation 135: 293-301.
29. Ericsson, G., Sandström, C. & Bostedt, G. 2006. The problem of spatial scale when studying human dimensions of a natural resource conflict: humans and wolves in Sweden. International Journal of Biodiversity Science and Management 2:343-349.
30. Arnemo, J, M., Ahlquist, P., Andersen, R., Berntsen, F, Ericsson, G., Odden, J., Brunberg, S., Segerström, P. & Swenson, J.E. 2006. Risk of capture related mortality in free-ranging mammals: experiences from Scandinavia. Wildlife Biology 12: 109-113.
31. Heberlein, T. & Ericsson, G. 2005. Ties to the countryside: Urban attitudes toward hunting, wildlife and wolves. Human Dimensions of Wildlife. volume 10: 213-227.
32. Ericsson, G., Heberlein, T., Karlsson, J., Bjärvall, A. & Lundvall, A. 2004. Support for hunting as a means of wolf population control in Sweden. Wildlife Biology. 10:269-276.
33. Dettki, H., Ericsson, G. & Edenius, G. 2004. Real-time moose tracking: an internet based mapping application using gps/gsm-collars in Sweden. Alces 40: 13-21.
34. Jaren, V., Sinclair, A.R.E., Andersen, R., Danell, K., Schwartz, C., Peterson, R.O., Bowyer, R.T. & Ericsson, G. 2003. Moose in northern integrated ecosystem management – how should the Malawi principles be adapted? Alces 39:1-10.
35. Ericsson, G. 2003. Of moose and man: the past, the present and the future of human dimensions in moose research. Alces 39:11-26.
36. Heberlein T. A, Ericsson, G. & Wollscheid, K.-U. 2003. Correlates of hunting participation in Europe and North America. European Journal of Wildlife Research (Zeitschrift für Jagdwissenschaft) 48 (supplement): 320-326.
37. Ericsson, G. & Heberlein, T. A. 2003. “Jägare talar naturens språk" (Hunters speak nature's language): A comparison of outdoor activities and attitudes toward wildlife among Swedish hunters and the general public. European Journal of Wildlife Research (Zeitschrift für Jagdwissenschaft) 48 (supplement): 301-308.
38. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2003. Attitudes of hunters, locals and the general public in Sweden now that the wolves are back? Biological Conservation 111(2): 149-159.
39. Danell, K., Bergström, R., Edenius, L. & Ericsson, G. 2003. Ungulates as drivers of tree population dynamics. Forest Ecology and Management. Forest Ecology and Management 181:67-76.
40. Suominen, O., Edenius, L., Ericsson, G. & Resco de Dios, V. 2003. Gastropod diversity in isolated and aggregated aspen stands in coastal northern Sweden. Forest Ecology and Management 175: 403-412.
41. Williams, C. K., Ericsson, G. & Heberlein, T. A. 2002. A quantitative summary of attitudes toward wolves and their reintroduction (1972-2000). Wildlife Society Bulletin 30(2):575-584.
42. Ericsson, G. & von Essen, H. 2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Proceeding of the 24^th Int Congress of Game Biologists pp 55-63.
43. Edenius, L., Bergman, M., Ericsson, G. & Danell, K. 2002. The role of moose as a disturbance factor in managed boreal forests. Silva Fennica 36(1): 57-67.
44. Edenius, L., Ericsson, G. & Näslund, P. 2002. Selectivity by moose versus the spatial distribution of aspen: a natural experiment. Ecography 25(3):289-294. Number of citations: 37
45. Ericsson, G., Ball, J. P. & Danell, K. 2002. Moose offspring body mass along an altitudinal gradient. Journal of Wildlife Management 55 (1):91-97. Number of citations: 13
46. Ericsson, G. 2001. Reversed cost of reproduction in moose Alces alces through human harvest. ALCES 37: 61-69. Number of citations:
47. Ericsson, G., Edenius, L. & Sundström, D. 2001. Factors affecting browsing on European aspen Populus tremula L. in a managed boreal landscape. Écoscience. 8(3):344-349. Number of citations: 34
48. Ericsson, G. & Wallin, K. 2001. Age-specific moose Alces alces mortality in a predator free environment: evidence for senescence in females. Écoscience 8:157-163. Number of citations: 45
49. Ericsson, G., Wallin, K., Ball, J.P. & Broberg, M. 2001. Age-related reproductive effort and senescence in free-ranging moose Alces alces. Ecology 82: 1613-1620. Number of citations: 78
50. Ericsson, G., Boman, M. & Mattsson, L. 2000. Selective versus random moose harvesting: Does it pay to be a prudent predator? Journal of Bioeconomics 2:1-16.
51. Ball, J. P., Ericsson, G. & Wallin, K. 1999. Climate change, moose and their human predators. Ecological Bulletins 47:178-187.
52. Ericsson, G. & Wallin, K. 1999 Hunter observations as an index of moose population parameters. Wildlife Biology 5:177-185.
53. Demographic and life history consequences of harvest in a Swedish moose population. Dissertation May 27 1999. Department of Animal Ecology. SLU. Umeå. Sweden.
    
    I. Ericsson, G. 2001. Reversed cost of reproduction. Alces 37.
    
    II. Ericsson, G & Wallin, K. 2001. Senescence in a northern ungulate: Age and sex-specific patterns of mortality in moose Alces alces. Ecoscience 8:157-163.
    
    III. Ericsson, G., Wallin, K., Ball, J. P & Broberg, M. 2001. Age-related reproductive effort and senescence in free-ranging moose Alces alces. Ecology 82: 1613-1620.
    
    IV. Ericsson, G. & Wallin, K. Evaluation of moose calf mortality in a hunted Swedish population. Manuscript.
    
    V. Swenson, J., Wallin, K., Ericsson, G., Cederlund, G. & F. Sandegren. 1999. Effects of ear-tagging on survival of moose calves. Journal of Wildlife Management 63:354-358.
    
    VI. Ericsson, G. & Wallin, K. 1999. Hunter observations as an index of moose population parameters. Wildlife Biology 5:177-185.
54. Swenson, J., Wallin, K., Ericsson, G., Cederlund, G. & F. Sandegren. 1999. Effects of ear-tagging on survival of moose calves. Journal of Wildlife Management 63:354-358.
55. Ericsson, G. & Wallin, K. 1996. The impact from hunting on moose movements. Alces 32:31- 40.

Book chapters - International

1. Decker, D. Riley. S.J., Siemer, W. & Ericsson, G. In press. Wildlife Management—A View from 30,000 Feet. In Human Dimensions of Wildlife, 2^nd ed. (Eds Decker, D. & Riley, S.J.)
2. Mattsson L, Boman M, Ericsson G, Paulrud A, Laitila T, Kriström B. & Brännlund, R. 2008. Welfare foundations for efficient management of wildlife and fish resources for recreational use in Sweden. In Consumptive Wildlife Tourism – Hunting, Shooting and Sport Fishing. (Editor: B.Lovelock, Dept of Tourism, University of Otago, New Zeeland). Taylor and Francis.

 
Book chapters - National

1. Lundberg, P., Mörner, T., Bergström, R., Danell, K., Elmberg, J. & Ericsson, G. 2010. Viltpopulationer och deras dynamik. I Vilt, människa, samhälle. (Eds. Danell, K. & Bergström, R.). Liber, Stockholm, Sverige.
2. Willebrand, T., Ericsson, G., Andrén, H., Liberg, O. & Kjellander´, P. 2010. Populationsekologi – tre exempel. I Vilt, människa, samhälle. (Eds. Danell, K. & Bergström, R.). Liber, Stockholm, Sverige.
3. Bergström, R., Helldin, J.-O., Boman, M., Mattsson, L., Karlsson, J., Ericsson, G., Hake, M., Mörner, M., Persson, I.-L., Risberg, P., & Danell, K. 2010. Viltet i samhället. I Vilt, människa, samhälle. (Eds. Danell, K. & Bergström, R.). Liber, Stockholm, Sverige.
4. Ericsson, G., Danell, K., Boman, M., Mattsson, L. & Weinberg, U. 2010. Viltet och människan. I Vilt, människa, samhälle. (Eds. Danell, K. & Bergström, R.). Liber, Stockholm, Sverige.
5. Lundberg, P., Kjellander, P., Hörnell-Willebrand, M., Elmberg, J., Liberg, O., Ericsson, G., Andrén, H., Spong, G. & Thulin, C.-G. 2010. Åtgärder – beskattning. I Vilt, människa, samhälle. (Eds. Danell, K. & Bergström, R.). Liber, Stockholm, Sverige.
6. Ericsson, G. 2005. Människan - ett accepterat rovdjur. Pages 24-30 in: Viltvård, älgar och jaktturism. Tvärvetenskapliga perspektiv på jakt och vilt i Sverige 1830-2000, Ed. S. Åkerberg. Hållbarhetsrådet, Umeå, Sweden.

Abstract and Conference Contributions, international

1. Evans, A.L., Fahlman, Å., Ericsson, G., , Haga, H A., & Arnemo, J. M. 2011. Physiological Evaluation of Free-ranging Moose (Alces alces) Immobilized with Etorphine-Xylazine-Acepromazine in Northern Sweden.  International Research School in Applied Ecology (IRSAE).  Evenstad, Norway, 8-12 August 2011.
2. Edenius, L. & Ericsson, G. 2011. Implementation of a new moose management system in Sweden – challenges and opportunities. Abstracts from the XVth Nordic Congress of wildlife research: transboundary wildlife management, Reykjavik, Iceland, 21-23 May 2011.
3. Dettki, H., Spong, G. & Ericsson, G. Moose on the move – From GPS to genes: Moose research at SLU – a presentation. CAnMove Symposium ‘The Genetics of Migration’, Lund University, December 6th 2010.
4. Neumann, W., Ericsson, G. & Dettki H. 2010. Behavioural side effects of human harvest in ungulates? 24th International Congress for Conservation Biology ICCB, Edmonton, Canada.
5. Ericsson, G., Langenberg, R. & Bunnefeld, N. 2010. Year-around habitat selection by GPS collared moose in Northern Sweden. 45th North American Moose Conference, International Falls, USA.
6. Dettki, H., Ericsson, G., Neumann, W. & Berger, A. 2010. How do GPS-collared moose deal with temperature induced heat stress during summer? – a case study in Northern Scandinavia. 45th North American Moose Conference, International Falls, USA.
7. Neumann, W., Ericsson, G. & Dettki, H. 2010. The impact of human recreational activities on wildlife – moose as case study. 45th North American Moose Conference, International Falls, USA.
8. Bunnefeld, N., Zwennes, K., Mysterud, A., Leo, L.- E. & Ericsson, G. 2009. Movement patterns of red deer and moose during rutting. Meeting on movement modeling. Center for Ecological and Evolutionary Synthesis, Oslo, Norway.
9. Neumann, W., Ericsson, G. & Dettki, H. 2009. Scared moose? Final conference of the Program Adaptive Management of Fish and Wildlife, Uppsala, Sweden.
10. A. Berger, H. Dettki, G, Ericsson. 2009. Annual and diurnal patterns of continuously measured activity in moose (Alces alces) Poster at 7th Conference on Behaviour, Physiology and Genetics of Wildlife at IZW Berlin (21-24th Sept)
11. Neumann W., Ericsson G., Dettki H. 2008. Wildlife behavior and habitat use towards tourism activities - experimental disturbances of moose. The Wildlife Society 15th Annual Conference TWS, Miami, 2008-11-08 - 2008-11-12.
12. Dettki H., Ericsson G., Solberg E.J. 2008.  Real-Time Tracking of Moose Using GPS and GSM Telemetry in Scandinavia: Internet based Database and Mapping Tools for Foresters and Hunters. 28th European Telemetry Conference, Munich, Germany, 2008-04-15 - 2008-04-17.
13. Dettki H., Ericsson G. 2007.Screening Large GPS and VHF Datasets for Movement Strategies with Time Series Segmentation. 6th International Zoo and Wildlife Research Conference on Behaviour, Physiology and Genetics, Berlin, Germany, 2007-10-07 - 2007-10-10.
14. Dettki H., Ericsson G., Neumann W. 2007 Moose in Midscandinavia - How to handle large GPS and activity datasets? IUGB; International Union of Game Biologists, Uppsala, 2007-08-13 - 2007-08-18. In: IUGB 2007. Book of abstracts.
15. Neumann W., Dettki H., Ericsson G. 2007.  Monitoring disturbance effects on moose using real-time data. IUGB; International Union of Game Biologists, Uppsala, 2007-08-13 - 2007-08-13.In: IUGB. Book of abstracts.
16. Ericsson G. 2007. The consumptive network around hunting; can that explain why we see attitude stability in Sweden? ISSRM 2007. Park City, Utah, USA. June 21.
17. Thulin C-G, Ericsson G, Danell K., & Bergström R. 2007. Long-term genetic consequences of intense hunting pressure on Swedish moose. Evolutionary change in human altered environments Los Angeles, USA Feb 8-10 2007.
18. Dettki, H. & Ericsson, G. 2006. Home range calculations vs. movement analysis; Separation of dispersal, migration and nomadic movement when using GPS-data. The Wildlife Society 13th Annual Conference in Anchorage, Alaska, September 23-27.
19. Ericsson, G. Neumann, W. & Dettki. H. 2006. Selection of moose calving sites in relation to human activity. The Wildlife Society 13th Annual Conference in Anchorage, Alaska, September 23-27.
20. Sandström, C. & Ericsson, G. 2006. G. Co-management of large carnivores in a multi-level  institutional setting: problems and prospects. The 12th International Symposium on Society and Resource Management (ISSRM), Vancouver, Canada, June 3-8.
21. Ericsson, G. Kindberg, J. & Bostedt, G. 2005. Who are willing to pay for Wolverines? Results from a unique national survey. 1st International Symposium on Wolverine Research and Management. Jokkmokk, Sweden, June 16-18.
22. Ericsson, G. & Sandström. C. 2005. The problem of scale when studying human dimensions of natural resource conflict: Human and carnivores a case study. The 11th International Symposium on Society and Resource Management (ISSRM). Östersund, Sweden, June 16-19.
23. Stedman, R. & Ericsson. G. 2005 Understanding the human predator: Predicting willow grouse hunting by integrating ecological and sociological theory. The 11th International Symposium on Society and Resource Management (ISSRM). Östersund, Sweden, June 16-19.
24. Dettki, H. & Ericsson, G. 2005. Internet based mapping tools for wildlife management: Real-time GPS/GSM moose tracking and habitat analysis. The Wildlife Society 12th Annual Conference in Madison, Wisconsin, September 25-29.
25. Arnemo, J.-M., Ericsson G, Øen, E. O., Broman, E., Heim, M., Wallin, K., Os, Ø. & Ball, J.P.  Immobilization of free-ranging moose (Alces alces) with etorphine or etorphine-acepromazine-xylazine in Scandinavia 1984-2003: A review of 2,754 captures [abstract]. Proceedings American American Association of Zoo Veterinarians, Wildlife Disesase Association and American Association of Wildlife Veterinarians Joint Conference; San Diego (CA), USA; 27 August - 3 September 2004: 519-520.
26. Edenius, L. & Ericsson, G. 2003. Co-management of large ungulates and browsing-prone woody plants: moose and aspen in Sweden. Page 370 in Programme and Abstracts from “3rd International Wildlife Management Congress”, Christchurch, New Zealand 1-5 December 2003.
27. Ericsson, G. 2002. On moose and man: The past, the present and the future of human dimension in moose research. The 5th International Moose Symposium, Hafjell, Norway 4-9 August. Invited paper

 
Reports 

1. Kagervall, A., Sandström, C., Ericsson, G. & Ljung, P. 2012. Om svenskars inställning till jakt. Rapport 2012:1. Institutionen för vilt, fisk och miljö.
2. Danell, K., Ball, J., Bergström R., Ericsson, G., Kindberg, J. & Sand, H. 2011. Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO)– Älgkalvvikter. Manual nr 4. 11 s
3. Bergström, R., Månsson, J., Kindberg, J., Pehrson, Å., Ericsson, G. & Danell, K. 2011 Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO)– Spillningsinventering av älg. Manual nr 3. 15 s.
4. Ericsson, G. & Kindberg, J. 2011. Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO)– Älgobservationer (Älgobs). Manual nr 2. 14 s.
5. Kindberg, J., Ericsson, G., Danell, K. &  Bergström, R. 2011. Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO)– Avskjutningsstatistik för älg. Manual nr 1. SLU. 11 s.
6. Ericsson G., Neumann W., Dettki H., Bergström R., Nilsson K., Andersson E., Nordström Å. 2011. Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) vol. 2011:6 nr 6 
7. Ericsson G., Neumann W., Dettki H., Bergqvist G., Bergström R., Andersson E., Nordström Å. 2011. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2010/2011 Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) vol. 2011:5 nr 5   
8. Ericsson G., Dahlin A.M., Malmsten J. 2011. Återrapportering insamling Öster Malma/ Södermanland 2010/2011 Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) vol. 2011:8 nr 8 
9. Ericsson G., Dettki H., Kagervall A., Sundgren B., Geibrink O., Neumann W., Andersson E., Nordström Å., Edenius L. 2011. Förvaltningsmärkning älg i Norrbotten : underlag för framtida adaptiv förvaltning : slutrapport Överkalix/Kalixdalen 2008/2010 Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) vol. 2011:2 nr 2
10. Ericsson G., Dahlin A.M., Malmsten J. 2011. Rapport - insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) vol. 2011:7 nr 7.
11. Neumann W., Ericsson G., Dettki H., Bergström R., Hågeryd A., Andersson E., Nordström Å. 2011. Tema vilt och skog : årsrapport GPS-älgarna : referensområde Växjö 2010/2011 Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) vol. 2011:4 nr 4.
12. Ericsson, G., Neumann, W., Dettki, H., Bergström, R., Hågeryd, A., Andersson, E., & Nordström, Å. 2010. Årsrapport GPS-älgar Växjö 2009/2010. Tema Vilt och Skog, pp.8.
13. Ericsson, G., Neumann, W., Dettki, H., Bergqvist, G., Bergström, R., Andersson, E., & Nordström, Å. 2010..Årsrapport Sydälg/GPS-älgar Öster Malma 2009/2010. Tema Vilt och Skog/Projekt Sydälg, pp. 9.
14. Ericsson, G. & Sandström, G. Stockholm – en annan del av rovdjurssverige? RAPPORT 2010:3. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå.
15. Ericsson, G., Sandström, C. & Kindberg, J. Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden. RAPPORT 2010:2. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå.
16. Ericsson, G. & Sandström, C. Om svenskars rädsla för stora rovdjur, älg och vildsvin. RAPPORT 2010:1. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå.
17. Sandström, C. & Ericsson, G. 2009. Om svenskars inställning till rovdjursförvaltning RAPPORT 2009:2. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå.
18. Sandström, C. & Ericsson, G. 2009. Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik. RAPPORT 2009:1. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå.
19. Håkansson, C., Bostedt, G. & Ericsson, G. 2009. Exploring Distributional Determinants of Willingness-To-Pay for Large Carnivore Populations in Sweden. Institutionen för Skogsekonomi. Arbetsrapport 372. 29pp.
20. Kindberg, J., Swenson, J. & Ericsson, G. 2009. Björnstammens storlek i Sverige 2008 – länsvisa uppskattningar och trender. Rapport 20092 från det Skandinaviska björnprojektet. 6 s.
21. Månsson J., Ericsson G., Bergström R. 2008. Inventeringsresultat - klövviltsindex, betestryck och skadegrad. Resultatrapport 1. Projekt Viltbete och Foderproduktion
22. Schön, M., Ericsson, G., & Dettki, H. 2007. Slutrapport Älg i MittSkandia. 2004-2007. Storumans kommun. 62 sidor.
23. Mattsson, L,, Boman, M., & Ericsson, G. Jakten i Sverige -  Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/2006. Publicerad på www.viltochfisk.se 29 november 2007.
24. Neumann W., Ericsson G., Hörnell-Willebrand M. 2007. Studie om beskattning av viltförekomst och -fördelning med spillningsdata. SLU.Slurapport KSLA.
25. Ericsson, G., Dettki, H., Neumann, W., Andersson, E., Nordström, Å. & Edenius, L. 2007. Förvaltning av älg i Västerbotten: Märkning av älg som en del av viltövervakningen. Delrapport märkning Malå 2006/2007. Publicerad på www-moosetrack.slu.se 29 october 2007.
26. Ericsson, G., Pettersson, Å., Åkerrén, O., Örnstedt, B., Lönnerholm, T., & Heberlein, T. 2007. Reserapport Studieresa USA-Kanada. SOU Utredningen om de stora rovdjuren M2006:1. Miljödepartementet, Stockholm. 61 sidor.
27. Schön, M. & Ericsson, G. Årsrapport Älg i MittSkandia 2006. Storumans kommun. 15 sidor. Published on http://www.algimittskandia.se/
28. 28. Sandström, C. & Ericsson, G. 2006. Rovdjursfrågan ingen traditionell höger-vänster fråga. Partier går i otakt med sina väljare. FjällMistra Rapport 24. 24 p.
29. Ericsson, G., Neumann, W., Solberg, E.J., Dettki, H., Andersson, E.,, Johnsen, B., and Nordström, Å. 2006. 2006 års kalvning Älg i MittSkandia. 29 Aug. 2006. Published on www.algimittskandia.se.
30. Ericsson, G., Dettki, H., Neumann, W., Andersson, E., Nordström, Å. & Edenius, L. 2006. Förvaltning av älg i Västerbotten: Märkning av älg som en del av viltövervakningen. Delrapport märkning Hällnäs 2005/2006. Publicerad på www-moosetrack.slu.se 16 maj 2006.
31. Ericsson, G., Dettki, H., Geibrink, O., Sundgren, B., Neumann, W., Andersson, E., Nordström, Å & Edenius, L.2006. Förvaltningsmärkning älg i Norrbotten: Delrapport Arjeplogs kommun 2005/2006. Publicerad på www-moosetrackbd.slu.se.10 maj 2006.
32. Ericsson, G., Kindberg, J., Bostedt, G. & Heberlein, T. 2006. Vilka värderar ett ökat antal stora rovdjur i Sverige? FjällMistrarapport Rapport nr: 20.
33. Danell, K., Baskin, L., Bergström, R., Ericsson, G. & Skarpe, C. 2006. Plant – herbivore systems in Kamchatka. –  Swedish Polar Research Institute, Yearbook 2005: 121-124.
34. Ericsson, G. & Larsson, H. 2005. Årsrapport Älg i MittSkandia 2005. Storumans kommun. 15 sidor. Published on http://www.algimittskandia.se/. 5 sidor.
35. Ericsson, G., Dettki, H., Arnemo. J, M., Neumann, W., Ågren, M., Solberg, E. J., Andersson, E. & Nordström, Å. 2005. Älg i Mittskandia. Årsrapport forskningsaktiviteter. 31 november 2005. Publicerad på www.algimittskandia.se.
36. Ericsson, G., Dettki, H., Edenius, L., Ball, J.P., Andersson, E. 2005. Förvaltning av Älg i Västerbotten: Märkning av Älg som en del av Viltövervakningen - Delrapport märkning Nordmaling 2004/2005. Arbetsrapport, Inst. f. skogl. zooekologi, SLU Umeå.
37. Kindberg, J., Swenson, J. E., och Ericsson, G. 2005. Populationsutveckling för björnstammen i Sverige 2005 Rapport till Naturvårdsverket från Skandinaviska björnprojektet. 31 maj 2005.
38. Ericsson, G., Eriksson, T., Laitila, T., Sandström, C., Willebrand, T. & Öhlund, G. 2005. Delrapport om jakt och fiske - omfattning, betydelse och förvaltning. FjällMistrarapport Rapport nr: 14.
39. Ericsson, G. & Sandström, C. 2005. Delrapport om svenskarnas inställning till rovdjurspolitik och -förvaltning. FjällMistrarapport Rapport nr: 10.
40. Ericsson, G., Dettki, H., Edenius, L., Ball, JP., Andersson, E. 2004. Förvaltning av Älg i Västerbotten: Märkning av Älg som en del av Viltövervakningen - Delrapport märkning Åsele 2003/2004. Arbetsrapport, Inst. f. skogl. zooekologi, SLU Umeå.
41. Edenius, L., Ericsson, G & Zakrisson, C. 2004. Asp betas hårdare i skog än vid åker — ökat betestryck under senaste årtiondet. SLU Skog FAKTA Nr 5.
42. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2002. Svenskt stöd för varg och vargjakt. Fakta Skog 8:2002. SLU Kontakt. ISSN 1400-7789.
43. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2002. Fyra av fem svenskar stödjer jakt. Fakta Skog 2:2002. SLU Kontakt. ISSN 1400-7789.
44. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2002. Svenskarnas inställning till varg och vargjakt. SLU Kontakt, nr 14. ISBN 91-576-6132-4.
45.  von Essen, H. & Ericsson, G. 1999. Älgjakt och skadskjutning under den första älgjaktsveckan. Viltforum 1999:2.
46. Albrectsen, B., Andersson, E., Bergman, M., Ericsson, G., Gowda, J., Hjälten, J., Levin, P., Nordengren, C. & Sjöberg, M. 1999. Southern temperate ecosystems of Patagonia: a field course in ecology and natural history. Projekt rapport. SLU. Umeå. 19pp.
47. Engen, S. Ericsson, G. Jerstad, K. Sæther, B-E, Wallin, K. & Willebrand, T. 1998 Sett elg og Cersim som verktøy i elgforvaltningen. Direktoratet for Naturforvaltning og Svenska Jägareförbundet.
    
    
    Popular science in Swedish
    
48. Neumann, W., Ericsson, G., Sävberger, L. & Seiler, A. 2011. Adaptiv älgförvaltning nr 12: Älg och trafik. Fakta Skog nr 21. 4s.
49. Danell, K., Ball, J., Bergström R., Ericsson, G., Kindberg, J. & Sand, H. 2011. Adaptiv älgförvaltning nr 4: Kalvvikter - ett konditionsmått Fakta Skog nr 13, 2011. 4 s.
50. Bergström, R., Månsson, J., Kindberg, J., Pehrson, Å., Ericsson, G. & Danell, K. 2011 Adaptiv älgförvaltning nr 3: Spillningsinventering för älg Fakta Skog nr 12, 2011. 4 s.
51. Ericsson, G. & Kindberg, J. 2011. Adaptiv älgförvaltning nr 2: Älgobservationer (Älgobs) Fakta Skog nr 11, 2011. 4 s.
52. Kindberg, J., Ericsson, G., Danell, K. &  Bergström, R. 2011. Adaptiv älgförvaltning nr 1: Avskjutningsstatistik för älg Fakta Skog nr 10, 2011. 4 s.
53. Ericsson, G., Larsson, T., Rosqvist, G. & Jonasson, G. 2011. Älgen flyr när klimatet ändras. Miljötrender 4:12-13.
54. Ericsson, G. & Sandström, C. Fler rovdjur vid vår sida. 2010. Miljötrender 2:3-5.
55. Larsson, T.B., Grabowski, R och Ericsson, G. 2009. Arkeologisk delundersökning av boplatsvall, Raä 471:1, Sorsele sn, Västerbottens län, 2009. Umeå universitet. UMARK 53, 2009.  ISSN 1401-5986.
56. Ericsson, G., Sandström, C. och Dahl, F. 2009. Färre svenskar lämnar asfaltsdjungeln. Miljötrender 3:3-5.
57. Thulin, C.-G. och Ericsson, G. 2009. Vitsvanshjort nyligen påträffad i Sverige. Fauna & Flora 104 (3), s. 32-36.
58. Ericsson, G., Eklund N-O., Bergström, R. and Sahlsten, J. 2009. Att utfodra älgar - hur påverkas skogen? Svensk Jakt 11:54-55.
59. Ericsson, G., Kindberg, J. & J. E. Swenson. 2009. Hur många björnar finns det? Svensk Jakt 9:80-81.
60. Larsson, T. och Ericsson, G. 2008. Älgen och människan - en mångtusenårig relation. Vetenskapsrådet Tvärsnitt 4/08:28-29.
61. Ericsson, G.,Kindberg, J. & Swenson. J. 2008. Jägarna vet hur många björnar det finns! Svensk Jakt 8:108-109.
62. Ericsson, G., Ahlgren U. (Ed.). 2008. Många svenskar äter vilt. Miljötrender från SLU, vol 2, 14-14.
63. Ericsson G., Serup B., Heberlein T., Heberlein T., Ahlgren U. (Ed.). 2008. Jägarna behövs i viltförvaltningen. Miljötrender från SLU, vol 2, 12-14.
64. Mattsson, L., Boman, M. & Ericsson, G. 2008. 3 130 000 000 – Så mycket är jakten värd. Svensk Jakt nr 5, s. 74-77.
65. Dettki H., & Ericsson G. 2004. Bättre viltförvaltning med GPS Miljötrender nr 3-4: s8-9.
66. Swenson, J.E., Kindberg, J., Bellemain, E., Brunberg, S. & Ericsson, G. 2004. Björnstammen är större än man trott. Våra rovdjur 3:14-15.
67. Persson, J., Zachrisson, A., Sandström, C. & Ericsson, G. 2004. Lokal förvaltning av stora rovdjur; En kunskapssammanställning. FjällMistrarapport Rapport nr: 3.
68. Kindberg, J., Swenson, J., Brunberg, S. & Ericsson, G. 2004. Preliminär rapport om populationsutveckling och -storlek av brunbjörn i Sverige, 2004. Published on www.naturvardsverket.se June 26 2004.
69. Ericsson, G. 2003. Svenskarnas syn på viltet – förr (1980) och idag (2001). Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift 142(2):15-20.
70. Ericsson, G. Danell, K. & Ball. J. P. 2000.Svalka och regn ger stora älgkalvar. Svensk Jakt 12: 68-69.
71. Ericsson, G. Danell, K. & Ball. J. P. 2000. Tyngre älgkalvar vid kusten. Svensk Jakt 9: 60-61.
72. Sundström, D., Ericsson, G. och Edenius, L. 1999. Aspen klarar 8 älgar på 1000 hektar. Skogen 5: 64-65.
73. Ericsson, G. & Kindberg, J. 1998. Fler älgkalvar i söder. Svensk Jakt 12:98-99.
74. Ericsson, G. & Wallin, K. 1998. Mantimmar bättre än mandagar. Svensk Jakt 11:100-101.
75. Ericsson, G. & Wallin, K. 1998. Räkna älg en viktig uppgift. Svensk Jakt 10:100-101.
76. Ericsson, G. Wallin, K. & Cederlund, G. 1997. Hur vanliga är svåra skadskjutningar under älgjakten? Svensk Jakt 2:10-11.
77. Wallin, K., Ericsson, G. & Cederlund, G. 1996. Taggbegränsning lönar sig. Svensk Jakt 8:68-72.
78. Ericsson, G. 1996. Liv och död - en summering av älgprojektet i Uppland. ABC-jakt 3:19.
79. Ericsson, G. 1995. Älgmärkning i Uppland - en lägesrapport. ABC-Jakt 8:6-9.
80. Wallin, K. & Ericsson, G. 1995. Ålder, horn och reproduktion under älgjakten 1994. Från Hav till Fjäll 19:10-13.
81. Wallin, K., Ericsson, G. & Cederlund, G. 1995. Egna älgar - och andras. Svensk Jakt 3:36-39.
82. Ericsson, G. & Wallin, K. 1995. Rätt att spara tvåkalvskor? Svensk Jakt 12:12-15.
83. Ericsson, G. & Wallin, K. 1994. Antalet älgar som ses - bara en fråga om hur många som finns? SLU (stencil).
84. Ericsson, G. & Wallin, K. 1994. Ligger brunstuppehållet rätt? Svensk Jakt 10:68-71.
85. Wallin, K., & Ericsson, G. 1993. Älgobsen - hur ser man älgar? Från Hav till Fjäll. 17(4):8-13.