Kontaktinformation
Ulrika Sehlberg Samuelsson, redaktör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se
[Publicerad 2018-01-19]. Genom att tala om ”naturens bidrag till människan” istället för ”ekosystemtjänster” kan naturens värde för människan ses ur ett mer komplett perspektiv, där även samhällsvetenskapliga och humanistiska insikter inkluderas. Det föreslår trettio internationella forskare kopplade till den av FN initierade vetenskapliga expertpanelen för biologisk mångfald, IPBES.
Begreppet ”ekosystemtjänster” har länge varit centralt inom svensk miljöpolitik. Det innebär att naturen ligger till grund för vårt välmående, och att det därför är viktigt att den bevaras och används på ett hållbart sätt. Naturvetenskapliga och ekonomiska perspektiv har präglat synen på naturens värde, s.k. ekosystemtjänster, inom forskning och förvaltning. Naturens bidrag till människan, eller kort och gott ”naturnyttor”, är ett mer inkluderande begrepp som rymmer även andra dimensioner av betydelse för hur vi förhåller oss till naturen, t.ex. sociala, kulturella och andliga perspektiv. Dessa behöver också tas i beaktande när man fattar beslut som rör naturen.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Forskarna i IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) presenterar sin konceptuella utveckling från ekosystemtjänster till naturnyttor i senaste numret av Science. En av författarna till artikeln är Marie Stenseke, professor i kulturgeografi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och en av två ordförande för IPBES vetenskapliga ledningsgrupp.
– Inom IPBES har vi jobbat tvärvetenskapligt med att utveckla och bredda det tidigare sättet att se på naturens betydelse för människan. Det är ett tankesätt som, i linje med FN:s hållbarhetsmål, bättre beaktar rättvisefrågor och att människor världen över ser och värderar det som naturen ger på olika sätt. Detta öppnar för nya synsätt och kommer att förändra hur politiken och olika myndigheter jobbar med ekosystemfrågor och biologisk mångfald, säger Marie Stenseke.
Begreppet ”ekosystemtjänster” är väletablerat. Det finns tusentals vetenskapliga artiklar skrivna med detta koncept som utgångspunkt. I många länder, inte minst i Sverige, är ekosystemtjänster ett centralt begrepp inom miljöpolitik och miljöförvaltning. Att IPBES nu lanserar begreppet ”naturnyttor” (NCP) kommer inte som en total överraskning på central myndighetsnivå:
– Sverige är medlem i IPBES. Miljödepartementet och Naturvårdsverket följer panelens arbete, och jag har presenterat utvecklingen av NCP för dem, säger Marie Stenseke. Men långt ifrån alla på dessa myndigheter känner till IPBES arbete, för att inte tala om hur det är på länsstyrelser och kommuner ute i landet som jobbar med att implementera ekosystemtjänst-perspektivet. Till detta kommer förstås alla forskare som vant sig vid att arbeta med det gamla begreppet. Att ett ledande vetenskapligt forum nu tar tänket ett steg vidare och breddar den vetenskapliga förståelsen kan förväntas ge svallvågor!
Källa: Pressmeddelande från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 2018-01-19. Artikeln An inclusive approach to assess nature’s contribution to people publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science den 19 januari 2018. Länk till artikeln: http://science.sciencemag.org/content/359/6373/270
Foto: Tomas Carlberg
Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.
Ulrika Sehlberg Samuelsson, redaktör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se