[Publicerad 2018-05-29]. Bivråken anländer till Sverige från tropiska Afrika en knapp vecka in i maj. De första bivråkarna observeras i Skåne och Halland. Olikt andra tropikflyttare (se Dagens natur om rosenfinken) som anländer vid samma tid ser bivråken ut att först komma till Sverige från sydväst.
Likt de flesta andra stora rovfåglar tar bivråken kortaste vägen över havet, och då får det bli via Danmark istället för att korsa Östersjön.
Det tar bara en vecka för bivråken från det att den ses i Skåne 5 maj till att den kommer till Norrbotten 12 maj. Trots att medeldatum för första bivråk ligger någon vecka in maj finns det 33 ovaliderade fynd i Artportalen i april – och till och med ett i februari och ett i mars. Bivråk är lätt att förväxla med ormvråk, och det gäller att vara extra kritisk vid artbestämning av bivråk fram till början av maj. Det finns fyra godkända aprilfynd av bivråk från 2008–2017; tre av dessa härrör från Bohuslän och ett från Öland och samtliga har observerats under perioden 26–30 april. Godkända aprilfynd saknas däremot i Skåne och Halland, dit bivråken normalt anländer först.
De senaste årens sträckräkningar i Falsterbo har visat på en stabilisering av antalet bivråkar. I 2015 års rödlista bedömdes bivråken som Nära hotad (NT), jämfört med Starkt hotad (EN) i 2005 års rödlista. Sträckande ung bivråk i Falsterbo. Foto: Hans Bister
Bivråken anländer en dryg vecka tidigare idag än den gjorde på 1980-talet. Våren 2017 var bivråken ett par dagar sen till en början jämfört de senaste 10 åren men var snart i fas med tidtabellen.
Karta 1. Medeldatum för första observationen av bivråk per rapportområde åren 2008–2017, baserat på fakta från Artportalen.
Antalet bivråkar har minskat med 25 % under de senaste 30 åren. År 2005 rödlistades arten i kategorin Starkt hotad (EN), men i den senaste rödlistan 2015 hamnade den i kategorin Nära hotad (NT). Anledningen till den förbättrade rödlistestatusen är inte att det gått bättre för arten, utan att minskningen avtagit och beståndet verkar stabilisera sig på en låg nivå.
|
|
Medeldatum (2007-2016)
|
Första obs 2017
|
Skillnad (dagar)
|
Första obs 2016
|
Skillnad (dagar)
|
|
Skåne
|
5 maj
|
24 apr
|
-11
|
3 maj
|
-2
|
|
Blekinge
|
6 maj
|
13 maj
|
7
|
9 maj
|
3
|
|
Kronoberg
|
9 maj
|
10 maj
|
1
|
8 maj
|
-1
|
|
Östra Småland
|
8 maj
|
6 maj
|
-2
|
6 maj
|
-2
|
|
Jönköping
|
6 maj
|
29 apr
|
-7
|
5 maj
|
-1
|
|
Öland
|
7 maj
|
10 maj
|
3
|
4 maj
|
-3
|
|
Gotland
|
15 maj
|
20 maj
|
5
|
8 maj
|
-7
|
|
Halland
|
5 maj
|
10 maj
|
5
|
6 maj
|
1
|
|
Göteborg
|
9 maj
|
12 maj
|
3
|
9 maj
|
0
|
|
Bohuslän
|
7 maj
|
12 maj
|
5
|
5 maj
|
-2
|
|
Dalsland
|
15 maj
|
16 maj
|
1
|
16 maj
|
1
|
|
Västergötland
|
8 maj
|
6 maj
|
-2
|
3 maj
|
-5
|
|
Närke
|
10 maj
|
16 maj
|
6
|
6 maj
|
-4
|
|
Östergötland
|
9 maj
|
13 maj
|
4
|
8 maj
|
-1
|
|
Södermanland
|
9 maj
|
12 maj
|
3
|
9 maj
|
0
|
|
Stockholm
|
11 maj
|
29 apr
|
-12
|
7 maj
|
-4
|
|
Uppland
|
12 maj
|
11 maj
|
-1
|
6 maj
|
-6
|
|
Västmanland
|
11 maj
|
13 maj
|
2
|
8 maj
|
-3
|
|
Värmland
|
11 maj
|
15 maj
|
4
|
10 maj
|
-1
|
|
Dalarna
|
11 maj
|
14 maj
|
3
|
8 maj
|
-3
|
|
Gästrikland
|
13 maj
|
11 maj
|
-2
|
15 maj
|
2
|
|
Hälsingland
|
13 maj
|
17 maj
|
4
|
13 maj
|
0
|
|
Medelpad
|
13 maj
|
17 maj
|
4
|
20 maj
|
7
|
|
Ångermanland
|
16 maj
|
24 maj
|
8
|
20 maj
|
4
|
|
Västerbotten
|
15 maj
|
9 maj
|
-6
|
11 maj
|
-4
|
|
Norrbotten
|
16 maj
|
21 maj
|
5
|
17 maj
|
1
|
|
Jämtland
|
- |
- |
- |
- |
- |
|
Södra Lappland
|
- |
- |
- |
- |
- |
|
Norra Lappland
|
- |
- |
- |
- |
- |
Tabell 1. I tabellen visas bivråkens genomsnittliga ankomstdatum i SOF Birdlife:s rapportområden samt förstadatum för flyttande bivråk åren 2016 och 2017.
Karta 2. Bivråkens ankomst till Sverige – 2016 till vänster och 2017 till höger. Rött anger antalet dagar arten kom tidigt i förhållande till medeldatum, och blått antalet dagar arten kom senare än förväntat.
Text: Johan Nilsson
Foto: Ragnar Hall och Hans Bister
Källa: Artfakta och Artportalen
Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.
