Flyttfåglar som återvänder från vinterkvarteren brukar ofta delas in i kategorierna väderflyttare och datumflyttare. Arter som i huvudsak övervintrar i södra delen av Europa kallas väderflyttare, och de brukar anlända till Sverige så snart vädret är lämpligt. Datumflyttare är tropikflyttare, som anländer till häckplatserna omkring samma datum år från år. Men riktigt så enkelt är det inte; även datumflyttare är beroende av väderleken. Är förutsättningarna goda kan de komma tidigare, men om vädret är sämre kommer datumflyttarna vid en senare tidpunkt. Är det motvind och sämre väder brukar de första datumflyttarna siktas vid första bästa kuststräcka, men är vädret bättre flyger de direkt en bit inåt landet, där det är varmare och insektslivet kommit längre. Det varmare klimatet har dock gjort att våra tropikflyttare generellt kommer ungefär en vecka tidigare än de gjorde på 1980-talet.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Karta 1. Medeldatum för första sädesärlan per rapportområde åren 2008–2017.
Det brukar vara svårt att ange ett medeldatum för en fågelarts ankomst genom att bara använda det första fyndet för varje år. En individ som lyckas komma fram en vecka före alla andra är inte representativ. Medeldatumet blir också beroende av veckodag; lördagar och söndagar riskerar att bli överrepresenterade. Det kan också vara svårt att skilja övervintrande individer från de som verkligen har genomfört flyttningen.
Karta 2. Sädesärlans ankomst 2016 till vänster och 2017 till höger. Rött anger att arten är antal dagar tidig och blått att arten kom senare än förväntat medeldatum.
Ett diagram som ger ett medeldatum utifrån den relativa andelen som arten utgör per dag för de senaste tio åren – enligt rapporter i Artportalen – illustrerar en kurva som i princip ser lika ut för alla flyttfåglar och alla regioner, se figur 1.
Figur 1. Relativt antal fynd per dag under perioden när en tropikflyttande fågel anländer. Alla fågelarter uppvisar i stort sett samma rapporteringsfrekvens.
Det datum där det relativa antalet stiger beskriver ganska väl den dag då man kan förvänta sig att hitta den första individen av arten, förutsatt att väderleken är ”normal”, se figur 2. Fördelen med denna metod är att den bortser från fåtaliga övervintrare och för tidiga observationer samt gör analysen oberoende av vilken veckodag det är.
Figur 2. Blå linje visar övervintrande fåglar eller de tidigaste flyttarna. Orange linje visar när det relativa antalet flyttfåglar börjar stiga, och härifrån kan ett medeldatum för årets första observation plockas ut. Under perioden från det att antalet observationer ökar till dess att toppen är nådd anses arten vara intressant att rapportera. Efter toppen sjunker antalet rapporter; inte för att arten minskar i antal, utan för att den inte längre upplevs som lika intressant att rapportera.
|
|
Medeldatum (2008-2016)
|
Första obs 2017
|
Skillnad (dagar)
|
Första obs 2016
|
Skillnad (dagar)
|
|
Skåne
|
8 mars
|
4 mars
|
-4
|
5 mars
|
-3
|
|
Blekinge
|
20 mars
|
13 mars
|
-7
|
22 mars
|
+2
|
|
Kronoberg
|
21 mars
|
19 mars
|
-2
|
22 mars
|
+1
|
|
Östra Småland
|
21 mars
|
16 mars
|
-5
|
23 mars
|
+2
|
|
Jönköping
|
21 mars
|
9 mars
|
-12
|
21 mars
|
-0
|
|
Öland
|
15 mars
|
12 mars
|
-3
|
8 mars
|
-7
|
|
Gotland
|
20 mars
|
18 mars
|
-2
|
11 mars
|
-9
|
|
Halland
|
14 mars
|
10 mars
|
-4
|
15 mars
|
+1
|
|
Göteborg
|
20 mars
|
28 feb
|
-20
|
16 mars
|
-4
|
|
Bohuslän
|
19 mars
|
17 mars
|
-2
|
14 mars
|
-5
|
|
Dalsland
|
25 mars
|
19 mars
|
-6
|
22 mars
|
-3
|
|
Västergötland
|
21 mars
|
11 mars
|
-10
|
17 mars
|
-4
|
|
Närke
|
24 mars
|
05 mars
|
-19
|
24 mars
|
-0
|
|
Östergötland
|
22 mars
|
02 mars
|
-20
|
24 mars
|
+2
|
|
Södermanland
|
23 mars
|
22 mars
|
-1
|
13 mars
|
-10
|
|
Stockholm
|
22 mars
|
10 mars
|
-12
|
11 mars
|
-11
|
|
Uppland
|
24 mars
|
13 mars
|
-11
|
25 mars
|
+1
|
|
Västmanland
|
24 mars
|
19 mars
|
-5
|
25 mars
|
+1
|
|
Värmland
|
25 mars
|
23 mars
|
-2
|
25 mars
|
-0
|
|
Dalarna
|
26 mars
|
25 mars
|
-1
|
24 mars
|
-2
|
|
Gästrikland
|
28 mars
|
2 apr
|
+5
|
28 mars
|
-0
|
|
Hälsingland
|
29 mars
|
28 mars
|
-1
|
26 mars
|
-3
|
|
Medelpad
|
31 mars
|
27 mars
|
-4
|
27 mars
|
-4
|
|
Ångermanland
|
3 apr
|
23 mars
|
-11
|
2 apr
|
-1
|
|
Västerbotten
|
3 apr
|
5 apr
|
+2
|
7 apr
|
+4
|
|
Norrbotten
|
6 apr
|
5 apr
|
-1
|
9 apr
|
+3
|
|
Jämtland
|
2 apr
|
30 mars
|
-3
|
30 mars
|
-3
|
|
Södra Lappland
|
7 apr
|
6 apr
|
-1
|
3 apr
|
-4
|
|
Norra Lappland
|
11 apr
|
8 apr
|
-3
|
8 apr
|
-3
|
Tabell 1. I tabellen visas detta medeldatum för SOF Birdlife:s rapportområden samt förstadatum för flyttande sädesärlor åren 2016 och 2017. Under våren 2017 anlände sädesärlan tidigt eller mycket tidigt jämfört med det ”normala” – i snitt sex dagar tidigare. Under 2016 kom de också tidigare, men då bara i snitt två dagar tidigare än normalt.
Text: Johan Nilsson
Foto: Niclas Ahlberg
Källa: Artportalen
Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.
