Hjälp till att utöka kunskapen om blodiglar

Senast ändrad: 21 februari 2024
Blodigel på sandig botten. Foto

[Publicerad 2020-07-10]. Det behövs mer kunskap om blodigelns förekomst i Sverige. Alla som stöter på denna fascinerande art i sommar uppmanas därför att rapportera den i Artportalen. Även fynd som gjorts under senare år är bra att rapportera. Förekomster av blodigel i inlandet är av särskilt intresse.

Blodigel, Hirudo medicinalis är en art som lämnar få oberörda. Vanligtvis väcker den intresse eller skräckblandad förtjusning, alternativt enbart skräck. Dock oftast intresse, och många kommer ihåg blodiglar från Hollywoodfilmer som Afrikas Drottning med Humphrey Bogart och Katharine Hepburn, eller Stephen King-filmatiseringen Stand by me. Den som upptäckt en blodigel komma simmande mot sig i svenska vatten glömmer inte händelsen.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Blorigel på sandig botten. Foto

Blodigel. Den karakteristiska teckningen med röda linjer på ryggen kan oftast ses. Foto: Lennart Henrikson.

Många känner till att blodigeln använts medicinskt (därav latinska namnet medicinalis) för åderlåtningar. För 100 år sedan kunde man i många apotek runtom i Sverige köpa blodiglar (eller själv sälja infångade exemplar till apoteken). Till exempel har Ingmar Bergman beskrivit i sin självbiografi, Laterna Magica, hur han som barn under 1920-talets somrar i Duvnäs i Dalarna fångade blodiglar och sålde till apotek*. Ännu tidigare, under 1800-talets första del, rådde faktiskt en blodigelrusch i Sverige där mängder av iglar varje år exporterades, främst till Tyskland och USA. Det hela finns beskrivet i den mycket läsvärda översikten ”Blodigeln i Norden” från 1952, av Sten Forselius. I den finns också beskrivna vittnesmål om kor som gått ner sig i våtmarker och när de dragits upp var täckta ”som av en filt” med blodiglar... Just kor är en är en viktig värd för blodiglar. Iglarna kan även suga blod från fisk och groddjur, men varmblodiga betande kreatur är en näringskälla som är mycket rikare. Högst säkert har det minskade antalet betande djur påverkat blodigelpopulationerna negativt i Sverige. Idag är kärnområden för blodiglar groddjursrika områden som Östra Uppland, Öland och delar av Skåne. Utöver dessa finns igeln utspridd i landet men i glesa bestånd. Utanför kärnområden dyker iglar upp med ojämna mellanrum och den kan då hittas en rad olika sjötyper och småvatten. Det råder stor kunskapsbrist kring hur vanlig eller ovanlig blodigeln är i det svenska inlandet.

Vit karta över södra Sverige med blå prickar. Illustration

Blodigelns kända utbredning i Sverige. Fyllda cirklar efter år 2000 och tomma före. Helt säkert finns det iglar på okända platser i många områden som idag är tomma på kartan. Blir det du som bidrar till att öka kunskapen genom att hitta blodigel på en hittills okänd plats? Även återbesök på kända lokaler skapar värdefull information.

Till utseendet är vår svenska blodigel stor, vanligen 5 till 10 cm, men kan bli ända upp till 15 cm. Ryggsidan är mörkt grön eller brun och har flera orangeröda strimmor. Det senare skiljer arten från hästigeln Haemopis sanguisuga, som är helmörk men har gröngula strimmor längs sidorna. Det är mycket vanligt att dessa två arter förväxlas. Oftast är det dock hästigeln man påträffar då blodigeln är mer sällsynt. Det bästa sättet att skilja dem åt är blodigelns röda ränder på ryggen samt beteendet, där blodigeln aktivt rör sig mot tillexempel människor som vistas i vattnet. Något som den icke blodsugande hästigeln inte gör.

Hästigel på sandig botten. Foto

Förväxlingsarten hästigel är betydligt vanligare än blodigeln och saknar röd teckning på ryggen. Är grönbrun till färgen men framstår ofta som helt svart när man ser den i vattnet. Hästigeln suger inte blod utan livnär sig på insekter och andra smådjur. Foto: Christina Brorsson.

Blodigeln har minskande populationer och är globalt rödlistad av Internationella naturvårdsunionen (IUCN), samt upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Sverige har ett ansvar för arten och den finns därför med i den så kallade biogeografiska uppföljningen, miljöövervakning som Naturvårdsverket initierat.

Läs mer om blodigeln på Artfakta.se, under flikarna artbestämning och naturvård.

Rapportera arten på Artportalen.se eller kontakta ulf.bjelke@slu.se. Håll dock i minne att stora mörka iglar som man träffar på oftast är den betydligt vanligare hästigeln. För att rapportera blodigel behöver man ha sett de röda ränderna eller noterat att djuret aktivt simmar mot/jagar en själv!

*Dammen som Ingmar Bergman nämner har under senare år identifierats och återbesökts men inga blodiglar hittades.

Text: Ulf Bjelke

 

OBS! Insamlingen av observationer av blodiglar pågår till 2025.

Fakta:

Vad är Artfakta?

artfakta.se hittar du fakta om främst svenska arter, men även arter som skulle kunna påträffas i Sverige. Här finns även interaktiva bestämningsnycklar som hjälper dig att identifiera en organism till rätt art eller artgrupp genom att välja bland olika beskrivningar.

Vad är Artportalen?

 artportalen.se kan du rapportera alla arter du ser i Sverige. Genom att många människor bidrar med information om att de sett en eller flera arter på en viss plats i naturen, så kallade artobservationer eller fynd, hjälper det till att skapa en tydlig bild av arters förekomst. Observationer av arter över tid ger också viktig information om och hur arternas populationer förändras. Denna kunskap är viktig för att kunna prioritera och planera naturvårdsåtgärder och för att förebygga miljö- och klimatproblem.