Av världens drygt 8500 olika groddjur återfinns 13 arter i Sverige. Två salamandrar, tre paddor och åtta grodor. I Sverige är alla groddjursarter fridlysta, och fem av dessa är hotade enligt den svenska rödlistan 2020. Situationen för groddjuren har dock varit sämre än vad den är idag. Tack vare lyckade naturvårdsinsatser har rödlisteindex sakta blivit bättre.
Orsakerna till groddjurens dåliga status är flera, men störst påverkan har igenväxning som gör att livsmiljöerna får sämre kvalitet och dessutom förstörs eller försvinner vid exploateringar. Konkurrens mellan groddjuren gör också att svagare arter trängs undan.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Hot framöver
Ett potentiellt hot mot alla groddjur är chytridsjuka, orsakad av svampen Batrachochytrium dendrobatidis, som kan slå ut populationer eller till och med arter. Svampen är konstaterad på grodor från ett flertal områden i Sverige, som till exempel gölgrodor i Uppland och klockgrodor i Skåne. Däremot har ännu inga symptom upptäckts i landet utöver viss avmagring och något minskad rörlighet i samband med uppsökande av övervintringslokal. Med tanke på hur allvarliga konsekvenserna kan bli vid chytridsjuka är det dock mycket viktigt att följa hur sjukdomen påverkar svenska groddjur framöver.
Spelande hane av vanlig groda (Rana temporaria). Foto: Krister Hall
Mer data om våra groddjur behövs
För att kunna göra bra bedömningar av groddjurens levnadsstatus krävs systematiskt insamlad data, men sådan bevakning kräver mycket tid och resurser. Därför är allmänhetens observationer oerhört värdefulla för att förstå tillståndet i naturen. I många fall är denna information till och med nödvändig för att kunna göra bedömningar. Till exempel vet vi egentligen inte hur det går för många av de vanligare groddjuren i Sverige.
Räkna, räkna, räkna
Medborgarforskning handlar om att allmänheten tar fram ny kunskap tillsammans med forskare. Groddjur (och kräldjur) lämpar sig ytterst väl för detta ändamål: De är relativt lätta att känna igen, och nu på våren går det att besöka en lokal för att räkna dem då de samlas i större grupper för att para sig och lägga rom. Den stora vinsten fås av att sedan återbesöka lokalen och räkna rom och individer på samma sätt, under samma säsong, år efter år. Görs detta under minst två år så får man en tidsserie för lokalen. Med en stor mängd tidsserier från olika lokaler över hela landet går det att räkna ut om arterna ökar eller minskar. Ju längre och mer obrutna tidsserierna är, desto bättre, men missas något år innebär det inte att bevakningen förstörs.
Större vattensalamander (Triturus cristatus): Foto: Krister Hall
I princip krävs inga som helst förkunskaper för att bevaka groddjur. Kanske är det din lokalförening, du själv, eller din skolklass som gör inventeringen. Det finns inget som hindrar flera olika personer från att vara groddjursväktare på samma lokal, eller en person från att vara väktare för ett antal olika lokaler, allt beroende på intresse och engagemang. Om du inte känner till någon lokal kan du söka på en art i Artportalen (till exempel inom din kommun eller ditt län) och på kartan se lämpliga lokaler att inventera i din närhet.
Text: Sofia Gylje Blank och Henrik Thurfjell
Så här gör du
- Börja med att skapa ett konto på Artportalen.
- Välj ut en eller flera lämpliga lokaler för inventering och döp dem i Artportalen. Det är viktigt att döpa lokalen för att det ska vara enkelt att hitta flera observationer från samma lokal.
- Bestäm hur du vill inventera lokalen, till exempel genom att gå en slinga eller stå på en och samma plats, gå runt hela lokalen eller söka noggrant under en viss tid. Beskriv din metod i kommentarerna.
- Ta gärna en bild på lokalen.
- Räkna hur många djur, romklumpar och yngel som du ser på varje lokal. Bäst är förstås om du kan känna igen vilken art det är, men vissa arter är svåra att skilja åt, särskilt om man bara ser dem på håll. Då går det bra att rapportera dem som artkomplex (till exempel brungrodor om man inte ser skillnad på vanlig, åker- eller långbensgroda). Ofta kan dock en artnyckel hjälpa till (se länk nedan).
- Rapportera dina fynd på Artportalen.
- Upprepa inventeringen under samma tid/säsong, på samma sätt, år efter år.
- Rapportera ”eftersökt men ej återfunnen” om en art som normalt har funnits på lokalen inte längre går att hitta. Det är särskilt viktigt om vi ska förstå minskningar och utdöenden.
- Tänk på att alla grod- och kräldjur är fridlysta.
- Tänk också på att ha torra stövlar och torr utrustning när du rör dig mellan olika grodvatten. På så sätt förhindrar vi spridning av chytridsjukan och andra invasiva främmande arter.
Du kanske även är intresserad av kräldjur? Det går givetvis lika bra att jobba med inventering av dessa om du känner till en lämplig lokal.
Tips
Groddjur
Kräldjur
