I en artikel i Dagens Natur – ”Flyttfåglarnas ankomst till olika delar av Sverige” (22 mars 2018) – beskrivs metoden för att illustrera ett objektivt, genomsnittligt regionalt medeldatum utifrån tusentals fynd under flyttfåglarnas ankomstperiod. Medeldatumen som räknats fram ser ut att vara tämligen stabila. Om man jämför de tio årens medelvärden från åren 2007–2016 med 2009–2018 har inga förändrats utom för två arter – törnskata och rosenfink – som båda i snitt anlänt en dag tidigare den senaste tioårsperioden.
Alla tropikflyttare, 24 arter i denna studie, anländer under en koncentrerad period som varierar med några få dagar mellan åren, förmodligen mest på grund av väderlek. Ytterst få arter torde anlända tidigare än en vecka före medeldatum. De allra flesta arterna kommer på sin höjd inom fem dagar före medeldatum. Figur 1 visar hur samlat lövsångarna anländer till Skåne.
Figur 1. De gröna cirklarna visar de första tio dagarna då lövsångare anländer. I cirkeln står datumet (i detta fall avser allt månaden april), och radien anger hur många fynd det rör sig om. Medeldatumet för första observation av lövsångare i Skåne åren 2009-2018 är 8 april. Det allra tidigaste fyndet av lövsångare under perioden är 4 april, dvs. endast fyra dagar före medeldatumet. Senaste datum för första observation av lövsångare i Skåne är 15 april 2013.
I Artportalen finns bara 23 rapporterade lövsångare från de senaste tio åren som rapporterats tidigare än fem dagar före sitt regionala medeldatum. Av dessa 23 avvikande fynd är dock bara sju validerade, medan resten ännu är obehandlade. Fyndet av en kraftigt avvikande individ behöver ju inte nödvändigtvis vara fel, men det bör betraktas på samma sätt som man granskar fynd av rariteter.
Generellt är medeldatumen stabilast i regioner med många fågelskådare och där arten är talrik. Medeldatum i områden med få skådare är osäkrare och kan ändra sig mellan åren –särskilt där arten i sig är fåtalig. I appendix finns medelvärden för alla 24 arterna med ett förslag till period för när arterna är intressanta och när rapportören ska få en ”varningsflagg”. En varningsflagg som numera automatiskt också innebär dokumentationskrav.
Arter med få extremt tidiga fynd är törnsångare (7), grönsångare (9) och näktergal (14). Arter som har många ”för tidiga” fynd är arter som också lätt förväxlas med andra arter som redan finns på plats, se tabell nedan.
De olika rapportkommittéernas arbete med att granska tidiga fynd av tropikflyttande fåglar visar på stora skillnader. Tio av rapportkommittéerna har färre än 15 extremt tidiga fynd av tropikflyttare, medan sex kommittéer har fler än 40. Den skillnaden är för stor!
Under våren 2018 anlände i stort sett alla arter före sina medeldatum, medan de under våren 2017 anlände efter medeldatum, se exemplet lövsångare i figur 2.
Figur 2. Lövsångare. Den grå, tjockare linjen visar det relativa medelantalet rapporterade lövsångare per dag. De tunnare, röda linjerna är respektive år. För 2017 är den röda linjen förskjuten tre dagar senare, medan 2018 års röda linje är förskjuten två dagar tidigare.
På motsvarande sätt som i figur 2 redovisas förskjutningen, tidig eller sen, för ett antal tropikflyttande fåglar under de senaste fyra åren, se figur 3.
Figur 3. Svart streck är ett medeldatum för ankomsten i hela Sverige åren 2009–2018. Röd färg illustrerar antal dagar arten anlände sent, och grönt antal dagar den var tidig. Notera hur grå flugsnappare konsekvent uppträder tvärtom jämfört med majoriteten av övriga arter.
Text: Johan Nilsson
Foto: Tomas Carlberg
Ladda ner appendix för medelvärden för 24 arterna
Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.
