Information om ABS och Nagoyaprotokollet

Senast ändrad: 02 juli 2021
Bild ovanifrån på bokhyllor i ett bibliotek och en person som står och läser i en bok. Foto.

Svenska forskare som arbetar med genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser måste ta reda på om deras forskning berörs av lagstiftning eller inte. På denna sida kan du läsa mer om vilka verksamheter som berörs, vad ABS innebär samt vad Nagoyaprotokollet kan innebära för forskare som bedriver icke-kommersiell forskning (grundforskning, tillämpad forskning)

Svenska forskare som arbetar med genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser måste ta reda på om deras forskning berörs av lagstiftning eller inte. På denna sida kan du läsa mer om vilka verksamheter som berörs, vad ABS innebär samt vad Nagoyaprotokollet kan innebära för forskare som bedriver icke-kommersiell forskning (grundforskning, tillämpad forskning).

Handslag, endast de kostymklädda armarna syns. Foto.

Vad innebär ABS och Nagoyaprotokollet?

ABS står för access and benefit sharing, en benämning för de processer och avtal som reglerar en rättvisare användning av många typer av biologiskt material och traditionell kunskap som direkt eller indirekt har ursprung i andra länder. ABS handlar både om hur forskare får tillgång till forskningsmaterial/traditionell kunskap och vad de ska ge ursprungslandet i utbyte. Detta gäller oavsett om materialet importerats direkt av forskaren eller tas från exempelvis museisamlingar eller samarbetspartners. Nya avtal krävs dessutom om syftet med studien ändras och inte längre överensstämmer med avtalet.

ABS rör många forskningsområden och är inte avgränsat till kommersiell verksamhet. Fördelen med ABS är att det skapas rättssäkerhet och kontinuitet i rutinerna för såväl ursprungslandet som forskare och högskolor i Sverige. De länder som delar med sig av materialet riskerar exempelvis inte att tappa kontrollen över materialet i andra eller tredje led. Vad forskare måste dela med ursprungslandet varierar och är en förhandlingsfråga. För akademiska forskare kan det handla om ett utbyte av praktisk kunskap, samarbeten, att en andel av insamlat material lämnas kvar eller att man anställer och utbildar personal på plats.

Sverige och EU är parter till Nagoyaprotokollet (The Nagoya Protocol on Access to Genetic Resources and the Fair and Equitable Sharing of Benefits Arising from their Utilization to the Convention on Biological Diversity), en utvidgning av FN:s Konvention för biologisk mångfald. Nagoyaprotokollet är ett internationellt avtal som specificerar konventionens delmål som handlar om hur vinster från användning av genetiska resurser kan ske på ett rättvist sätt, och enligt överenskomna villkor. Verksamheter vid svenska högskolor måste ske enligt EU:s lagstiftning och dessutom relevanta nationella regelverk. Det är speciellt den så kallade EU ABS-lagstiftningen som beskriver kraven på egenkontroll samt vilka verksamheter som berörs.