Genomförda och avslutade projekt

Försörjningens resiliens - de agrara hushållen mellan samhälle och natur 1750-1900 (2015)

Läs mer på projektets egen sida

Ekosystemtjänster i praktiken (2015)

Läs om projektet och projektrapporten här.

Hur kan Landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras?

Läs om projektet här. 

Landsomfattande slytäkt – potential, möjligheter och hinder

Ett mångvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att analysera förutsättningarna för att bedriva slytäkt i Sverige. Med slytäkt menas att tillvarata de slytillgångar som finns på marker där en igenväxning av sly många gånger är ett ovälkommet inslag, t.ex. längs järnvägar, vägar, kraftledningsgator, skogsbryn, på jordbruksmark, i åkerkanter och längs vattendrag. Syftet med slytäkten är att tillvarata bioenergin i massan.

En fråga i projektet var att från ett miljörättsligt perspektiv analysera vilka legala hinder som eventuellt finns mot en fullt utvecklad exploatering av slytillgångar på olika markslag.

Projektet finansierades av Energimyndigheten, och slutrapporterades år 2014. Från CBM medverkade är Maria Forsberg, (CBM och Uppsala universitet), Urban Emanuelsson och Torbjörn Ebenhard.

Läs mer om projketet och ladda ner forskningsrapporten här.

Klimatanpassning av naturvården

Klimatförändringar påverkar naturvårdsarbetet. Klimatförändringar kommer att orsaka en skur av förändringar över det fysiska landskapet, både direkt i form av olika klimatvariabler (som temperatur-, nederbörds- och vindmönster) och indirekt i form av klimatbetingade förändringar i markanvändningen. Klimatförändringarna påverkar också samhällets värderingar och prioriteringar på sätt som kan vara viktiga för naturvården.

På uppdrag av naturvårdsverket har Tommy Lennartsson vid CBM sammanställt rapporten ”Klimatanpassning av naturvården”, med olika aspekter på naturvård och klimatförändringar. Rapporten är gjord som ett underlag till en strategi för klimatanpassning av naturvården.

Rapporten vilar på flera kunskapssammanställningar om klimat och natur som tidigare gjorts inom CBM. Ett antal förslag till konkreta åtgärder ges.

Kontakt: Tommy Lennartsson

Ökad användning av biobränsle och god miljöhänsyn – två (o)förenliga mål?

Karin Gerhardt, Marie Appelstrand och Johnny de Jong

Det finns ett uttalat politiskt intresse på såväl internationell som nationell nivå att ställa om från fossila bränslen till förnybara bränslen inklusive biobränslen. En viktig drivkraft för denna satsning är klimatförändringen.

Denna studie fokuserar på miljöhänsyn i samband med uttag av skogsbränsle i form av avverkningsrester som grenar och toppar (grot) och framför allt stubbar. Studier har emellertid visat att den svenska skogen har kapacitet att bidra till en ökad andel skogsbränsle, samtidigt som skogsproduktionen och andra ekosystemtjänster kan behållas. Detta förutsätter dock väl fungerande hänsyn och kompensationsåtgärder.

Detta projekt syftar till att beskriva de skogliga aktörernas kunskap, attityd och motivation till att kombinera skogsbränsleuttag, framför allt uttag av stubbar, med miljöhänsyn. För att få en bild av de olika aktörernas problembild; drivkrafter, hinder och möjligheter, har vi genomfört 28 kvalitativa djupintervjuer.
Resultaten visar på ökade brister i planering, logistik och kommunikation i avverknings/biobränslekedjan, speciellt då flera olika entreprenörer är inblandade. En tuff arbetssituationen för entreprenörer lyfts fram.
Förmedlingen av existerande kunskap upplevs att den inte alltid når ut till avnämare och det finns en generell osäkerhet inom branschen vad gäller stubbrytning.

Läs slutrapporten: Ökad användning av biobränsle och god miljöhänsyn – två (o)förenliga mål?

Miljöhänsyn vid uttag av skogsbränsle – en möjlighet att förstärka hänsynen?

Johnny de Jong, Karin Gerhardt, Tomas Johannesson, Michaela Axbäck

Det finns mycket kritik mot att öka uttaget från skogen. Man befarar att områden som tidigare inte var intressant för skogsbruk nu kommer att börja brukas, och att de miljöhänsyn som ska tas vid allt skogsbruk kommer att påverkas negativt. Farhågorna handlar också om att en ökad mängd maskiner kör över skogsmarken fler gånger med risk för markskador och att kvarlämnad hänsyn körs sönder. Det finns också exempel på att dessa farhågor har besannats. Det syntesarbete som har pågått inom ramen för Energimyndighetens bränsleprogram har dock visat att det är fullt möjligt att ta ut skogsbränsle utan negativ påverkan, dock under vissa förutsättningar, t.ex. att man ibland kompenserar med askåterföring eller näring, att man undviker vissa marker, att de generella miljöhänsynen värnas, och att vissa sortiment undantas.

Genom att lämna död ved, grova och gamla träd, ovanliga träd- och buskarter mm gynnas biodiversitet, framförallt arter som är beroende av störningar, lite ovanliga substrat och solexponering. Syftet med det här projektet var att undersöka om det finns bevara och också förstärka kvarlämnad miljöhänsyn, så att den dels blir effektivare men också att den med större sannolikhet bevaras även efter planteringen. Hypotesen är att intresset och kompetensen till viss del redan finns, och att mycket går att genomföra inom de befintliga tidsramarna. Det som framförallt krävs är att hålla en dialog om miljöhänsynen mellan forskare, myndigheter, entreprenörer och markägare.

HagmarksMISTRA - Skötsel av ängs- och hagmarker - ekonomi och ekologi

Programmet avslutades 2008
Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram 2001-2008 som försökte lösa dilemmat med de artrika men hotade svenska naturbetesmarkerna. Lösningen innehåller pusselbitar från biologi, företagsekonomi och europeisk politik och finns dokumenterad i boken Mångfaldsmarker (2008).
Läs om programmet på MISTRA:s hemsida

INCLUDE

Ett ben i MISTRAS större forskningssatsning TransportMistra 2005-2008. INCLUDE arbetade med att få in hänsyn till det omgivande landskapet och människor i planering av vägar och järnvägar.

Läs dokumentation från Mångfaldskonferensen 2008, VÄGAR TILL MÅNGFALD - en transportinfrastruktur i harmoni med landskapet, som arrangerades i samarbete med Inculde.

MINNA — mångfald i närnatur

(2005-2009)
MINNA står för Mångfald i närnatur, och var ett forsknings- och utvecklingsprogram om biologisk mångfald och närnaturens sociala värden, koordinerat av Centrum för biologisk mångfald (CBM). MINNA startade 2005 på initiativ av Centrum för biologisk mångfald på SLU som ett svar på en allmän efterfrågan efter samordning, kunskapsutbyte och forskning kring olika aspekter av närnatur. MINNA utgjorde en plattform för samverkan mellan forskare och praktiker och arbetade bl.a. med seminarier, workshops och informationsspridning om närnatur. Projektet avslutades formellt hösten 2009. Något som var viktigt i arbetet med MINNA var mångfaldstanken, alltså inte bara den biologiska mångfalden, utan även en mångfald av lösningar, en mångfald av brukargrupper, helt enkelt att en variation av perspektiv och metoder är nödvändiga för närnatursfrågor. Minna anordnade regelbundet workshops och mötesplatser kring närnaturfrågor. Totalt sju workshops hölls inom MINNA. Efter hand utvecklades MINNA till ett nätverk som i sin tur knöt till sig och möjliggjorde en rad samarbeten. Bland dessa märks Arrieprojektet, finansierat av Sparbanksstiftelsen, som pågick i två år, och forskningsprojektet INFRI, Invandrares friluftsvanor, finansierat av FORMAS, med en projekttid på tre år. MINNA har samlade också ett flertal forskare som deltar i forskarnätet Urbana studier på Malmö högskola.

Naturvårdskedjan

Naturvårdskedjan var ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Centrum för biologisk mångfald som löpte åren 2001-2007 om naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering, som sökte identifiera nyckellänkar i en effektiv naturvård. Programmet levererade nästan 100 vetenskapliga artiklar, 10 avhandlingar, över 20 utredningsrapporter, en mängd populärvetenskapliga artiklar och skrifter och omsatte ca 30 miljoner kronor. Huvudfinansiär för programmet var Naturvårdsverket. Programmet sammanfattas i boken  Naturvårdskedjan (2011).
Läs Biodiverses temarummer om Naturvårdskedjan