Kontaktinformation
Institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS), KV Livsmedelsprod.- och försöksdjur gemensam
En forskargrupp från SLU, SVA och Uppsala universitet har studerat beteenden hos vildsvin som fångats i en fälla. Resultaten visar att utvärdering av beteende kan påvisa fångstrelaterad stress och bör ingå vid bedömning av fällfångst.
Artikel: Wild boar behaviour during live-trap capture in a corral-style trap: implications for animal welfare. Acta Vet Scand 62, 59 (2020). https://doi.org/10.1186/s13028-020-00557-9
Författare: Fahlman, Å., Lindsjö, J., Norling, T.A., Kjellander, P., Ågren, E.O., and Bergvall, U.A.
Länk: https://doi.org/10.1186/s13028-020-00557-9
Beteenden hos vildsvin som fångats i en 16 kvadratmeter stor fälla filmades i samband med att en ny fälla testades. Filmerna visade flyktbeteenden hos vildsvinen som tyder på stress, såsom att kasta sig mot fällans väggar. Det skedde i större omfattning när en människa närmade sig fällan, än då fällans lucka stängdes när djuren fångades. Vildsvin som fångats ensamma visade flyktbeteenden i större utsträckning än vildsvin som fångats i grupp. Fångstrelaterade skador, som lindriga hudsår och blödningar i underhuden, dokumenterades hos 13 av 20 obducerade djur. Beteenden som tyder på stress dokumenterades hos vildsvin som hade inga eller endast lindriga skador enligt obduktion. Slutsatsen var att bedömning av beteenden är värdefullt för att upptäcka fångstrelaterad stress och ger en bättre bild av hur vildsvin påverkas av fällfångst, än om bara obduktion utförs. Då nya fällor testas för att godkännas bör beteendestudier ingå för bedömning av stress och djurvälfärd.
Vid fällfångst av vilda djur ska risken att djuren skadas eller stressas minimeras, oavsett om de fångas för jakt, forskning eller förvaltningsändamål. Fällor för fångst av vilda djur används i många länder utan att man har utvärderat hur djuren påverkas. I Sverige godkänner Naturvårdsverket fångstredskap innan de får användas till jakt. Nya fällor testas praktiskt framför allt genom att bedöma fysiska skador på djur som avlivats efter fångsten.
Forskningen utfördes med hjälp av medel från Naturvårdsverkets viltvårdsfond (#13/279) och Svenska Djurskyddsföreningen.
Studien visar att bedömning av beteenden är värdefullt för att upptäcka fångstrelaterad stress och ger en bättre bild av hur vildsvin påverkas av fällfångst, än om bara obduktion utförs. Enligt forskarna bör beteendestudier ingå för bedömning av stress och djurvälfärd då nya fällor testas för att godkännas.
Läs mer om Åsa Fahlmans forskning på hennes CV-sida