Fåglar och bioenergi

Senast ändrad: 29 maj 2019

Dagens produktion av biobränslen tycks inte ge någon storskalig negativ effekt på svensk fågelfauna. Beroende på vilken magnitud av bioenergiodling som skulle krävas framgent för att nå olika klimatmål, kan odlingen vara fullt förenlig med mål för biologisk mångfald, eller visa negativa effekter på fågelfaunan.

Titel: Fåglar och bioenergi
Författare: Torbjörn Ebenhard, Åke Berg, Johnny de Jong, Gustaf Egnell, Camilla Sandström
Länk: Fåglar och bioenergi

 

Bakgrund till studien

Både inom EU och Sverige finns mål om att ersätta fossila bränslen med energi från förnybara energikällor. Bioenergi betraktas allmänt som kolneutralt över tid, och har förts fram som ett miljövänligt sätt att tillföra energi. Denna bild har ifrågasatts av flera olika miljöorganisationer, som ser potentiellt stora miljöproblem med en storskalig tillförsel av bioenergi. Biobränsleuttagens påverkan på fåglar har knappast studerats alls i Sverige, bortsett från några studier på fåglar i energiskog. De övergripande målen för projektet var därför att förstå innebörden i de farhågor som framförts, sammanställa befintlig kunskap ur litteraturen, och dra slutsatser om hur tillförseln av bioenergi i Sverige påverkar fågelfaunan.

 

Resultat och metoder

Analyser av miljöorganisationers publikationer och intervjuer med ornitologer visar att samhällsdebatten kring bioenergin är starkt polariserad mellan miljöorganisationer, areella näringar, energiföretag, politiker, olika forskare och andra aktörer. De ofta motsatta ståndpunkter som nu framförs i debatten bottnar till stor del i olika utgångspunkter och olika antaganden om nuvarande och framtida förhållanden, snarare än i oenigheter om mätbara storheter. Miljöorganisationerna är oroliga för att den stora ökning i tillförseln av bioenergi, som de anser måste åstadkommas för att nå de politiska målen, kommer att ge en storskalig omställning av markanvändningen, som kan ge negativa effekter på biologisk mångfald.

Vi ser inga tydliga tecken på att dagens produktion av biobränslen i svenskt jord- och skogsbruk skulle ge en storskalig negativ effekt på svensk fågelfauna, utöver den effekt som jord- och skogsbruket i sig åstadkommer. Lokala effekter, och effekter på enskilda arter har dock dokumenterats, eller är sannolika. I odlingslandskapet är det främst energiskogar som kan ge en effekt, arealen av övriga åkergrödor är mycket liten, och både positiva och negativa effekter har observerats, beroende på vilka arter som betraktas, och i vilket landskap. I skogslandskapet finns trender för vissa arter, som kan vara kopplade till uttag av skogsbränsle, men som är svåra att skilja från rena skogsbrukseffekter.

Publicerade studier ger ingen entydig bild av vilken magnitud av bioenergiodling som skulle krävas framgent för att nå olika klimatmål, vilket innebär att vissa studier förmedlar bilden att mål för bioenergiodling är fullt kompatibla med mål för biologisk mångfald, medan andra uttrycker farhågor om negativa effekter, inklusive för fåglar. Till viss del skulle dessa negativa effekter gå att motverka genom riktade hänsynsåtgärder, som delvis går att genomföra utan produktionsbortfall, och delvis innebär en försämrad produktion.

Effekten av alla olika bioenergigrödor är kontextberoende, d.v.s. effekten beror på vilka fågelarter som avses, i vilken typ av landskap odlingen skulle ske, vilka markslag som skulle ersättas, hur stor area som skulle anläggas, vilken rumslig fördelning fälten skulle ha i landskapet, och vilka skötselmetoder som skulle tillämpas. De genomgångna studierna ger ett antal olika rekommendationer för hur biomassaodlingar kan utformas och skötas, både på bestånds- och landskapsnivå. Det är dock ingen heltäckande uppsättning kriterier eller generella tumregler.

 

Praktisk relevans

Lösningar som syftar till att nå globala och nationella mål för klimatet kan ge negativa effekter för den biologiska mångfalden, om de utformas på olämpligt sätt. Det finns alltså risk för målkonflikter. Med kunskap om biobränsleuttagens effekter på fågelfaunan kan sådana konflikter minimeras, och möjligheten finns att istället hitta synergier.

Rapportens slutsatser är direkt relevanta för myndigheter och företag som är involverade i olika former av markanvändning för produktion av biobränslen. Rapporten är även relevant för organisationer, politiker och privatpersoner som har intresse av hur klimatpolitiken påverkar den biologiska mångfalden.


Kontaktinformation
Sidansvarig: cbm-webmaster@slu.se