SLU-nyhet

Igenväxning hotar mångfalden i fjällbjörkskog

Publicerad: 12 maj 2006

Det största hotet mot den biologiska mångfalden i fjällbjörkskogen är igenväxning till följd av att det traditionella brukandet minskar. Det framgår i en ny rapport från Naturvårdskedjan vid Centrum för biologisk mångfald.

Drygt en miljon hektar utgörs av fjällbjörkskog i Sverige idag. Det är en artrik miljö där arter från syd och nord möts. I en ny rapport presenteras kunskapsläget om fjällbjörkskogen som ett led i ett samarbetsprojekt mellan forskning och praktik.

– Det är inte bara fjällbjörkskog i sig som är en rik miljö för biologisk mångfald utan fjällbjörkskogen rymmer en mosaik av artrika och viktiga biotoper som rikkärr, branter, block och gräsmarker på kalk, berättar en av författarna, Weronika Linkowski på Naturvårdskedjan vid CBM.

Fjällbjörkskogen är artrik eftersom den utgör en blandmiljö där arter med olika utbredningsområden möts. Även om få av de hotade arterna är unika för fjällbjörkskogen, finns här många av de rödlistade jordbruksarter som trängts undan från resten av landet. Men nu är deras framtid osäker i fjällbjörkskogen.

Motorn i fjällbjörkskogen är olika störningar: snö, angrepp från fjällbjörkmätare, samt människoskapat traditionellt nyttjande såsom renskötsel, fäboddrift, slåtter och skottskogsbruk. På senare tid har de traditionella störningarna av fjällbjörkskogen minskat vilket leder till omfattande igenväxning. Det identifieras som det enskilt största hotet mot fjällbjörkskogens biologiska mångfald.

I Naturvårdskedjans fjällskogsprojekt har forskare och naturvårdspraktiker samarbetat i olika sammanhang. Utgångspunkten är att det behövs samverkan mellan praktik och vetenskap för fungerande uppföljning av biologisk mångfald. Det långsiktiga målet är att utveckla utbytet mellan forskare och naturvårdare.

– Arbetsformen med forskare och praktiker i samverkan är effektiv och kreativ för naturvården, säger Marie Björklund, miljömålsansvarig vid länsstyrelsen i Norrbotten.

– Expertseminarier och kunskapssammanställningar är ett bra sätt att fånga in ekologisk kunskap att bygga miljömålsuppföljningen på. Metoden med expertseminarier och kunskapssammanställningar borde kunna användas inom fler miljömål.

Fakta:

 Ladda ner rapporten

Fjällskogsprojektet drivs i samarbete med länsstyrelsen i Norrbotten.

Naturvårdskedjan är ett forskningsprogram för effektivare naturvårdsarbete där forskning kring mål, styrmedel, skötselåtgärder och utvärdering knyts ihop till en helhet. Naturvårdskedjan koordineras av CBM.

Centrum för biologisk mångfald (CBM) är ett nationellt centrum för implementering av konventionen om biologisk mångfald i Sverige. CBM:s huvudmän är Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. 
www.cbm.slu.se


Kontaktinformation
Sidansvarig: Oloph Demker