SLU-nyhet

Bokverket Etnobiologi i Sverige fullbordas

Publicerad: 12 december 2007

Efter tio års arbete fullbordas bokverket Etnobiologi i Sverige med tredje volymen av tre, "Människan och faunan: Etnobiologi i Sverige". Tanken med bokverket är att i en Linneansk anda skapa en bild av vilken nytta vi har av biologisk mångfald och hur nära vår kultur och historia är förknippad med naturen och dess innevånare. Den tredje volymen överblickar den roll djuren, både vilda och tama, spelar och har spelat för oss människor i Sverige.

Boken är en antologi omfattande tematiska uppsatser och artmonografier skrivna av ett sjuttiotal olika experter. I denna tredje volym har bland annat forskare och författare som Nils-Arvid Bringéus, Allan Ellenius, Christina Fjellström, Rolf Kjellström, Janken Myrdal, Lilian Ryd, Yngve Ryd och Ebbe Schön medverkat. Bland bokens tematiska uppsatser kan "Djuren i matkulturen", "Djuren i högtiderna", "Djurmotiv i folkkonsten", "Hästslaktaren" och "Den samiska björnkulten" nämnas och naturligtvis finns även en mängd olika uppsatser om aspekter på jakt och fiske samt vikten av att ha "djuröga". I monografier beskrivs exempelvis vägglöss, getter, björn, varg, örnar, korp, gädda och sill. Det är inte de biologiska aspekterna som belyses utan främst arternas nytta och kulturhistoria.

Boken är rikt illustrerad med såväl nutida foton som alster av vår konsthistorias giganter, såsom Albertus Pictor, Bruno Liljefors, Albert Engström, Elsa Beskow, Ottilia Adelborg, Pehr Hilleström, Sven Nordqvist, John Bauer, Carl Larsson, Jenny Nyström och Joseph Wilhelm Wallander. Därtill kommer föremålsbilder och etnologiska streckteckningar med den sammantagna avsikten att visa att vårt förhållande till djuren är långt mer en kulturell fråga än en rent biologisk.  

Bokverket omfattar i sin helhet tre böcker, "Människan och naturen: etnobiologi i Sverige 1" (2001), "Människan och floran: .2" (2005) och nu "Människan och faunan: . 3" (2007), om totalt över 1 500 sidor. Första bandet är rent tematiskt medan de två andra är uppställda ungefär likadant med tematiska uppsatser varvade med artmonografier. Sammantaget  har knappt 140 olika författare medverkat i alla tre böcker med en mängd skiftande ämnen.

Böckerna har tillkommit inom "Människan, djuren och växterna: etnobiologi i Sverige", ett samarbetsprojekt mellan Centrum för biologisk mångfald, Ájtte: Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Fredriksdals museer och trädgårdar, Julita: Sveriges lantbruksmuseum, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Naturhistoriska riksmuseet, Nordens ark, Stiftelsen Skansen samt Nordiska kulturlandskapsförbundet. Projektet avslutas nu efter tio år när uppgiften att skapa detta bokverk är färdigt.

Arbetet med vårt folkliga kunnande om hur vi kan använda den omgivande naturen och dess innevånare för olika ändamål går ändå vidare. I december 2005 fattade regeringen ett beslut att uppdra åt Centrum för biologisk mångfald att inrätta ett nationellt program med inriktning på bevarande och nyttjande av folklig kunskap till gagn för ett hållbart samhälle. Detta program Naptek har ett nära samarbete med Sametinget när det gäller den samiska kulturen. 

För ytterligare information:
Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald 
E-post: hakan.tunon@cbm.slu.se 
Telefon: 018-71 46 41; Mobil: 070-361 50 10

Människan och faunan finns i handeln från 1 februari 2008.
För recensionsexemplar kontakta bokförlaget Wahlström & Widstrand

Här kan du provläsa några uppslag ur boken >

Pressbilder (klicka för större bild):

Del 3 av bokverket Etnobiologi i Sverige har titeln "Människan och faunan".

 

 

Redaktörerna. Från vänster: Stephen Manktelow, Mattias Iwarsson och Håkan Tunón.

 

 

Redaktörerna. Från vänster: Stephen Manktelow, Mattias Iwarsson och Håkan Tunón.


  

Bokverket Etnobiologi i Sverige omfattar de tre volymerna Människan och naturen (del 1), Människan och floran (del 2), samt Människan och faunan (del 3). 

Fakta:

NAPTEK har i uppdrag att verka för nyttjande, spridande och bevarande av lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Vid sidan av det Samiska inititativet arbetar NAPTEK bland annat med frågor rörande lokal och traditionell kunskap kopplad till areella näringar, såsom lantbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Informationsspridning och utbildning rörande lokal och traditionell kunskap är prioriterade frågor. NAPTEK tillkom efter ett regeringsbeslut 2005. (Mer information på NAPTEK:s hemsida: http://www.naptek.se )

Centrum för biologisk mångfald är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet för alla typer av frågor som rör forskning och information om biologisk mångfald. Det är en del av Sveriges implementering av Konventionen om biologisk mångfald. CBM tillkom efter ett regeringsbeslut 1994.

 


Kontaktinformation