SLU-nyhet

Träd värdefulla i beteslandskapet

Publicerad: 05 februari 2009

Träd och buskar är naturliga inslag i det svenska kulturlandskapet, men de hotas nu av EU:s ersättningsregler. En ny rapport från forskningsprogrammet HagmarksMISTRA belyser de biologiska och kulturhistoriska värdena av dessa strukturer.

I nya direktiv från EU försöker man styra förekomsten av träd och buskar i svenska naturbetesmarker på ett sätt som helt saknar förankring i historia eller biologi. Det kan därför vara av intresse att genom litteraturen belysa de många olika värdena hos träd och buskar.

Hagmarksträd tillhör våra artrikaste biotoper. Ekologiskt innebär ett borttaget träd att en hel livsmiljö försvinner för en mängd organismer. Det blir allt längre mellan de gamla träden i landskapet, vilket gör att spridningen av de trädberoende organismerna försvåras.

En ny litteraturstudie från forskningsprogrammet HagmarksMISTRA vid Centrum för biologisk mångfald (CBM vid SLU och Uppsala universitet) visar att träd tillför beteslandskapet stora biologiska och kulturella värden. Ljust stående träd får helt andra kvaliteter än träd i skog. Bark och grenar blir grövre och med tiden blir stammarna ofta ihåliga, vilket gör dem till livsmiljöer för specialiserade insekter, svampar, lavar, mossor och större djur, som nästan bara förekommer på glest växande träd.

Kunskap om träd och buskars betydelse för biologisk mångfald i betesmarker är betydelsefull för hur de värderas i EU:s ersättningssystem för dessa marker. Idag tar inte systemen tillräcklig hänsyn till markanvändningshistorien. Det som nu hotar träden i beteslandskapet är bristfälliga ersättningsregler.

– Om de här systemen inte konstrueras på ett riktigt sätt och anpassas till våra svenska förhållanden, finns risk att markägarna gör sig av med träden för att klara reglerna för det ekonomiska stödet till gården, säger SLU-forskaren och rapportens medförfattare Roger Svensson.

Några exempel ur rapporten på trädens ekologiska funktion:
  • Vedsvampar och vedinsekter knutna till gamla hagmarksträd tillhör de största grupperna rödlistade arter i Sverige (s 29). 

  • 90 % av de skalbaggar som lever på ek är knutna till solexponerade, fritt stående ekar (s 19). 

  • I alléträden vid Ekolsunds slott i Uppland påträffades 2004 trettio rödlistade arter av skalbaggar (s 21). 

  • Hamlade träd är många gånger de äldsta levande strukturerna i landskapet, och kan utgöra livsmiljöer med flerhundraårig kontinuitet för växter och djur (s 23).

  • På grova solexponerade tallar har man funnit rödlistade arter som reliktbock Nothorhina punctata, barrpraktbagge Dicerca moestra och åttafläckig praktbagge Buprestis octoguttata (s 28). 

  • I Sverige finns 55 fjärilsarter på hagtorn och 73 på slån (s 30).
Fakta:

Träd och buskar i jordbrukslandskapet. Värden och hot – en litteraturgenomgång. CBM:s skriftserie nr 24

Under lång tid har träd och buskar i våra slåtter- och betesmarker diskuterats, både vad gäller värden och hotbild. Denna diskussion har nu intensifierats genom att dessa marker erhåller ekonomiska EU-stöd och Sverige har stora problem att övertyga byråkraterna i Bryssel om att vi även i framtiden vill ha marker med ganska stort innehåll av träd och buskar.

Ett av delprojekten har handlat om träd och buskar och vilken funktion de har i våra naturbetesmarker. Det huvudsakliga arbetet har varit konkreta forskningsprojekt inom ett doktorandprojekt. Men forskningsprojekt blir ju alltid relativt snävt avgränsade och söker kunskap mera på djupet än på bredden. Som ett komplement ingår denna litteraturstudie för att bredda bilden av träd och buskar. Den beaktar både vetenskaplig och mer populär litteratur och den spänner inte bara över naturvetenskap, utan den belyser även historia, etnobiologi, liksom vad vi kan få ut av målningar och intervjuer.

HagmarksMISTRA (2001-2008) är ett brett tvärvetenskapligt MISTRA-finansierat forskningsprogram med Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) som programkoordinator. Målet för forskningsprogrammet är att kombinera forskning kring ekonomi, ekologi och sociala villkor för att få en hög biologisk mångfald naturbetesmarkerna, samtidigt som de som jobbar med betesmarker och betesdjur ska ha god lönsamhet i sin verksamhet


Kontaktinformation
Sidansvarig: Oloph Demker