SLU-nyhet

Vägar och järnvägar – barriärer i landskapet

Publicerad: 10 januari 2011

Landskapsfragmentering och förlust av livsmiljöer brukar räknas till några av de största stora hoten mot biologisk mångfald i världen. Vägar och järnvägar bidrar starkt till fragmenteringen av landskapet. En ny rapport från forskningsprogrammet Triekol sammanfattar kunskapsläget på detta område och ger förslag på riktlinjer och åtgärder.

Skriften "Vägar och järnvägar - barriärer i landskapet" beskriver översiktligt kunskapsläget om barriärpåverkan från vägar och järnvägar. I rapporten ges exempel på arter som påverkas och i vilken omfattning, samt vad det kan innebära för bevarande av biologisk mångfald. Kunskapssammanställningen omfattar såväl svensk som utländsk forskning. Rapporten ger också några generella rekommendationer för åtgärdsplanering, föreslår riktlinjer för att identifiera sträckor med särskilt stora åtgärdsbehov, och pekar ut riktningen för en fortsatt kunskapsuppbyggnad.

Det allt tätare nätet av transportleder och det växande trafikflödet bidrar till att livsmiljöerna för många djurarter styckas upp i allt mindre områden. Vägar och järnvägar kan utgöra barriärer som hindrar tillgången till viktiga resurser, till exempel mat, vatten, skydd eller övervintringsområden eller minskar chansen att träffa lämpliga partners för fortplantning. Uppstyckningen av landskapet försämrar också förutsättningarna för arter att sprida sig till nya livsmiljöer, något som kan vara nödvändigt i tider av storskaliga miljöförändringar, till exempel på grund av förändrat klimat.

Förlusten av livsmiljöer och landskapsfragmenteringen anses utgöra ett av de stora hoten mot biologisk mångfald i världen. Transportinfrastrukturen skär igenom alla landskapstyper, och kombinerat med den fragmentering som orsakas av skogsavverkning, uppodling och urbanisering. kan konsekvenserna för många arter bli mycket stora. Inte sällan är de arter som drabbas av stor ekonomisk betydelse, såsom jaktbart vilt eller laxfiskar, eller av stor betydelse för naturvården, till exempel arter i rödlistan eller EU:s habitatdirektiv.

Barriärpåverkan från vägar och järnvägar är att betrakta som ett betydande miljöproblem som berörda myndigheter måste ta på stort allvar, skriver författarna. Generellt sett bör beläggen för barriäreffekter anses vara så starka att rutinmässiga åtgärder alltid bör vidtas i samband med byggnation och underhåll av vägar och järnvägar.

Rapporten är skriven inom Triekol, ett forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald. Forskningen finansieras av Trafikverket och koordineras av Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid SLU och Uppsala universitet.

 Mer om Triekol


Kontaktinformation