Nordlig fodertäkt

Senast ändrad: 05 juni 2023

Kursbeskrivning

I många av Sveriges nordliga jordbruksbygder har boskapsskötseln varit helt central och mycket omfattande. Stor boskapsstock och lång stallningsperiod skapade behov av stora arealer slåtter- och betesmarker. Nyttjandet av dessa utmarker fortsatte ofta längre in i sen tid till skillnad från söderut, och många slåtter- och betesmarker är fortfarande i bruk, inte minst genom fäbodbruket. Under kursen ser vi närmare på några av jordbrukets olika typer av fjällnära slåtter- och betesmarker med Funäsdalen i Härjedalen som bas. Landskapet är högt beläget, från 800 m.ö.h. och uppåt. Här i Sveriges högst belägna landskap med sin kalkrika mark är både kulturhistorien och artrikedomen ännu levande. Sentida nyttjande, tillsammans med långsam igenväxning gör att det i många nordliga landskap ännu finns kvar ovanligt mycket hävdad eller övergiven naturlig fodermark som har kvar sina hävdpräglade naturvärden – sitt biologiska kulturarv. Det gäller även f.d. slåttermarker, vilka i stor utsträckning undgått uppodling genom att de utgjorts av myrmarker.

Vid skötseln av nordliga fodermarker finns det, precis som för alla slåtter- och betesmarker, anledning att fundera över hur dagens naturtyper formats, med sin biologiska mångfald och sitt biologiska kulturarv. Man kan förmoda att den bästa skötseln vanligen är den som i tillräcklig grad efterliknar det historiska nyttjandet. För att utforma sådan skötsel behövs kunskap om både historiskt nyttjande och arters och naturtypers ekologi.

Under kursen ser vi närmare på några av jordbrukets olika typer av fjällnära slåtter- och betesmarker med Funäsdalen i Härjedalen som bas. Vi besöker hävdade, ohävdade, och restaurerade marker och diskuterar markernas nuvarande tillstånd i relation till historiskt nyttjande. Vi funderar över hur arter och ekologiska processer kan tänkas påverkas av olika skötselformer som förekommit förr och som tillämpas idag. Kursledare och deltagare delar med sig av kunskaper och skötselerfarenheter och försöker dra slutsatser utifrån lyckade exempel på restaurering och skötsel. Ett centralt tema är hur man kan spåra tidigare nyttjande i arter och annat biologiskt kulturarv. Hur känner man exempelvis igen en f.d. slåttermark, vad kan biologiskt kulturarv berätta om ett områdes tidigare utseende?

Besökslokaler

Preliminära besöksmål är:

Sölendets naturreservat i Tröndelag i Norge: stora arealer hävdad kalkrik slåttermyr och fjällbjörkskog av olika typer, hörande till jordbrukshemman i byn Brekken. Här har skötseln återupptagits sedan 1970-talet och även utformats som forskningsförsök.

Hamrafjällets naturreservat: fjällbjörkskog och våtmarker av olika slag och med olika slags historisk hävd, tillhörande Tänndalens fäbodar. Idag till stor del restaurerat med betesdjur.

Slåttermarker kring Ljusnan i Ramundberget och Bruksvallarna.

Fäbod tillhörande Funäsdalen med betad skog och våtmark av olika slag.

Kursen genomförs i samarbete med länsstyrelsen i Jämtlands län och markägare/djurhållare i de besökta lokalerna.