Lokaler 2019

Gotland

Hejnum hällar / Filehajdar

Söder och sydost om Tingstäde träsk på norra Gotland ligger ett större hällmarksområde med kalktallskog på magra marker. Området som vi ska besöka innehåller partier med varierande beteshistoria. Filehajdar betas inte idag men har kvar beteskaraktär i träd- och fältskikt trots att betet successivt blev svagare redan från tidigt 1900-tal. Hejnum hällar ingår i ett betesprojekt där marker har restaurerats och bete återinförts under de senaste ca tio åren. Det finns också kontinuerligt betad skog i närheten som jämförelse. Hejnum hällar och delar av File hajd är Natura2000-områden.

Hambrar är ett 48 hektar stort naturreservat i Ale socken som bildades 2013. Stora delar av reservatet utgörs av gammal betespräglad barrblandskog med några mindre våtmarker insprängda i området. I skogen finns en mosaik av grova gamla träd, död ved, sumpskog och våtmarker. En del av reservatet har betats kontinuerligt med nötkreatur fram till idag, medan andra delar haft kortare eller längre betesuppehåll. Hambrar innehåller både restaurerade och orestaurerade partier. I Skogen finns främst tall, men med ett visst inslag av gran. Hambrar är ett exempel på gotländsk "bondeskog", med spår av olika slags nyttjande, bland annat ett sojde (tjärdal). I reservatet finns flera bryor som håller vatten hela eller stora delar av året.

Russparken Lojsta hed är ett 650 hektar stort inhägnat skogsområde som betas av 50-80 Gotlandsruss. Inom russparken finns två naturreservat. Botes källmyr ligger i norra delen Mallgård källmyr ligger i den sydvästligaste delen av Lojsta russpark. Ute på själva myren växer nästan inga träd, bara några små och förkrympta martallar. Källmyrarna omges av skogsmark som delvis har karaktären av sumpskog. Resten av parken är inte skyddad och där har markägarna fortsatt med skogsbruk parallellt med russbetet. Därför består skogen av alltifrån partier med ungskog till över hundraårig skog. Hästarna flyttas mellan tre hagar: Sommarhagen, Hösthagen och Vinterhagen. Det finns goda möjligheter att se effekter på vegetationen av långvarigt hästbete och olika betestidpunkter.

Gotlandsruss är Sveriges äldsta inhemska hästras. Fram till 1800-talets mitt fanns det gott om skogsruss över hela Gotland. Därefter minskade antalet dramatiskt och i början av 1900-talet var de nära att helt försvinna. För att rädda de sista russen hägnade bönderna från trakten och Gotlands hushållningssällskap in ett område på Lojsta hed. Här släpptes omkring år 1900 den sista spillra som fanns kvar av de vilda russflockarna.

Uppland

Häverö-Bergby ligger i Norrtälje kommun och är ett barrskogsdominerat naturreservat om totalt ca 130 hektar med kalkpåverkad jordmån. Det är kanske mest känt för sina stora bestånd av guckusko, men reservatet är också rikt på rödlistade svampar och andra krävande arter av kärlväxter och mossor. Historiskt har markerna hört till byarna Norrby och Bergby i Häverö socken. Det bestod av omväxlande betesmark och slåttermark. På 1700-talet beskrevs att det fanns lador och mjölkbodar vilket tyder på att en fäboddrift. Gruvhål inom området vittnar om bergsbrukets betydelse i området. Efter en tid utan bete har en mindre del av reservatet restaurerats till skogsbete av en relativt öppen typ.

Västernäs gård ligger utanför Herräng i Norrtälje kommun. Historiskt har en del av skogsbetet varit en hage och annan del hägnad tillsammans med åkermark. Skogsbetet i Västernäs är ca 6 hektar. Betet återupptogs för ett tiotal år sedan på brukarens eget initiativ och har betats med nötkreatur. Det omfattas av ett naturvårdsavtal. Skogen är en kalkbarrskogmed mycket rik svampflora.

Boda by ligger på Söderön i Östhammars kommun och vi ska besöka ett barrdominerat skogsbete om cirka 15 hektar som restaurerats av Upplandsstiftelsen och markägaren 2007-2008 och ingår i ett naturvårdsavtal. Området ingick under 1700-talet i en stor hage som längre fram i tiden delades av med nya hägnader.