Checklista för naturvägledning om våtmarker

Vi hoppas att checklistan inspirerar till mer och ännu bättre naturvägledning kring våtmarker – vilket kan leda till ökat intresse, besök, förståelse och fler naturvårds- och friluftssatsningar kring dessa viktiga miljöer. Samt att den bidrar till dialog och engagemang inför, under och efter återskapande av våtmarker.

På denna sida finner du både checklistan och kompletterande material:

• Checklistan
• Våtmarkers betydelse
• Kommunikation om våtmarker:
  • Naturvägledning
  • Dialog
• Råd och stöd

Checklista för naturvägledning om våtmarker

1. Använd våtmarkens aha-upplevelser

Det finns djur, växter och mycket annat kring våtmarker som är fascinerande och som kan skapa nyfikenhet och engagemang. Lyft fram det intresseväckande. Mycket av detta är för många inte uppenbart, men kan med naturvägledning leda till en wow-känsla. Lyft gärna fram nya möjligheter för upplevelser i och med restaurering av våtmarker.

2. Fokusera på det som besökaren kan uppleva på plats

Utgå från det som besökaren konkret kan uppleva direkt på platsen. Aktivera flera sinnen. Går det att känna, smaka, dofta, se eller lyssna? Naturvägledning bygger vidare på förstahandsupplevelsen för att bidra till förståelse och kunskapsutveckling, till exempel genom att se platsen ur ett vidare perspektiv, kanske kopplat till stora frågor om biologisk mångfald, vattenresurser och klimat. 

3. Utgå från besökarnas perspektiv

Alla människor tar till sig information på olika sätt och utifrån olika perspektiv med olika värderingar och normer. Trots det finns det en del gemensamma nämnare hos grupper av besökare. Utgå från några få besökargrupper, för att förenkla planeringen. Försök förstå deras perspektiv och gör naturvägledningen relevant för dem. Besökare som återkommer kan följa med i hur platsen förändras. Idag är det kanske fult men om ett år kommer det att se annorlunda ut. Lyssna och ta vara på deras erfarenheter.

4. Visa vad besökaren själv kan göra

Sträva efter att besökaren att känna engagemang för området. Visa gärna hur besökaren kan bidra till att stärka våtmarkens värden, t ex genom medborgarforskning. Förvaltaren/ägaren av våtmarken kanske vill få hjälp med att observera speciella arter. Våtmarker kan även fungera som en språngbräda för att bidra till ett engagemang för till exempel vattenhushållning och bevarande av biologisk mångfald. Med hjälp av engagerande naturvägledning kan handlingar på besökarens hemmaplan uppmuntras. Kanske kan besökaren på sin egen mark återskapa en våtmark.

5. Skapa en plan för naturvägledningen

Tänk igenom och planera naturvägledningen: Skaffa först kunskap om området. Sen bestäm vad du vill berätta och för vem. Välj därefter hur du ska berätta det, med guidningar, skyltar etc. Testa och involvera berörda i arbetet. Dialog med engagerade personer och aktörer är en viktig del i det arbetet. Läs mer om planering av naturvägledning här.

Ladda ner den mer kortfattade checklistan här och skriv ut. Eller beställ tryckta exemplar via cnv@slu.se.

Våtmarkers betydelse

Trots att våtmarkerna spelar en viktig roll har arealen med våtmarker minskat kraftigt sedan andra hälften av 1800-talet, då de framför allt har dikats ut för skogs- och jordbruk. Under de senaste hundra åren har nästan en fjärdedel av den ursprungliga våtmarksarealen försvunnit[källa]. Dränerade torvmarker släpper ut stora mängder växthusgaser. Under senare år pågår ett brett arbete för att återskapa och återväta tidigare våtmarker.

Våtmarker fyller en mängd viktiga funktioner i landskapet och är viktiga pusselbitar i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. De är bland de mest artrika miljöerna och spelar en nyckelroll i ekosystemet. Genom att våtmarker behåller vatten kan de skydda landskapet mot både torka och översvämningar. De renar vattnet och binder näringsämnen innan det rinner vidare till vattendrag. En del våtmarker bildar torv, en process som är viktig för klimatet då kol binds. För tamdjur, som renar, är våtmarker viktiga för bete och hö.

Våtmarkens öppna ytor uppskattas av många besökare. Här finns också en uppsjö av olika djur och växter vilket gör dem intressanta för friluftsliv, rekreation och fördjupad kunskap. Det finns en stor potential att använda våtmarkerna som en språngbräda för att bidra till ökat naturintresse hos allmänheten som till exempel vandring, fågelskådning och insektsskådning. Naturvägledning spelar här en viktig roll.

Återskapade våtmarker ger många nyttor. Våtmarker som återställs på rätt sätt och på rätt plats kan

• bidra till att bevara eller öka den biologiska mångfalden
• minska läckage av växthusgaser till luften
• minska läckage av näring till sjöar, vattendrag och hav
• hålla kvar vatten vid större nederbördsmängder och
• skapa förutsättningar för grundvatten att lagras.

Samtidigt kan förändringen i landskapet när våtmarker återskapas väcka nyfikenhet hos allmänheten och öka det lokala engagemanget för vattenmiljön. 

Läs mer om våtmarker på Naturvårdsverkets webbsida. 

Kommunikation om våtmarker

Naturvägledning

Naturvägledning är metoder som du kan använda för att underlätta för besökare att lära sig om en plats eller utveckla sin känsla för den. Exempel på naturvägledning är guidning, pedagogiska och engagerande skyltar och audioguider. Fördjupande material i text och ljud kan erbjudas via mobiltelefoner. Under restaureringen av våtmarken kan naturvägledning vara värdefullt som del i kommunikationen med berörda aktörer och besökare, för att förklara vad som händer, ur området kommer ändras, uppmana besökarna att reflektera oenskilt eller tillsammans eller för att fånga upp besökares tankar. 

Inför att du tar fram naturvägledning bör du tänka igenom noga vad du vill uppnå med den. Den rekommenderade planeringen av naturvägledning kan sammanfattas i dessa steg:

1. Välj våtmarksområde och ambitionsnivå.
2. Beskriv området idag: dess värden, besökare och eventuell nuvarande naturvägledning.
3. Beskriv vad ni vill åstadkomma: syfte, mål och målgrupp. Välj vad vill ni kommunicera (tema), utifrån vilka förstahandsupplevelser och var.
4. Välj naturvägledningsinsatser: mål, innehåll och metoder. Guidningar, skyltar etc
5. Kartlägg potentiella risker, motsättningar och outnyttjade möjligheter.
6. Testa och utvärdera.

På www.slu.se/nvl-planering finns mer information om planeringsstegen och principer du kan använda i din planering. Där finns även handboken Naturvägledning i natur- och kulturområden.

Under planering, test och utvärdering av naturvägledning för våtmarken se till att berörda och engagerade personer får möjlighet att delta i och bidra till arbetet. Hur dialogen utformas spelar stor roll. Läs mer i dialog-avsnittet nedan.

Underlätta upplevelser

Gör våtmarken lättillgänglig för upplevelser. Ibland kan bryggor, spänger och torn underlätta. Med håvar, vattenkikare, förstoringsglas och luppar kan man komma närmare livet under ytan. Med snöskor kan man gå på en del våtmarker.

Exempel:

• Biosfärklassrummen i Vattenriket är ett av flera exempel på uteklassrum. Syftet med dem är att underlätta för skolor och scoutgrupper att utforska Vattenriket på egen hand. Vid varje biosfärklassrum finns en låda med håvar, burkar, luppar, bestämningsnycklar och annat material som underlättar undersökande och undervisning på plats. Lärarhandledning till två av biosfärklassrummen går att ladda ner.

Guidning och dialog

Guidning kan lättast anpassas till besökarna och är en bra möjlighet till dialog. En kunnig guide kan visa och dela med sig av sin egen fascination över det som finns att upptäcka.

Exempel:

• Flera av Sveriges naturum har bra guideverksamhet om våtmarker. Naturum Store mosse är ett av dem och erbjuder bland annat snövandring på mossen sommartid.
• Det finns flera goda exempel på pedagogiska guidade aktiviteter för våtmarker och vattendrag, med inriktning på barn. Här är några av dem: Skolbäcken, Vattendetektiver och Vattnet i skolan.
• Projektet Grip on Life har anordnat vattendragsvandringar om vattendrag och den närliggande skogen. Syftet har varit att skapa förståelse om åtgärderna och för att inspirera ytterligare markägare. Särskilt dialogdelarna har uppskattats under vandringarna.
• Guidade väsenvandringar är ett exempel på dramatiserade guidning om vatten i landskapet.
• Kärrkosmos är en interaktiv föreställning, där deltagarna deltar i en koreograferad ljudinstallation vid ett kärr.

Skyltar (och stigar)

Skyltar med text och illustrationer eller bilder har till skillnad mot en guide fördelen att alltid finnas på plats. Skylten kan formges så att den smälter in men ändå förhöjer upplevelsen. Ofta placeras skyltar längs en stig.

Exempel:

• Inom projektet Grip on Life har det tagits fram demonstrationsområden, där man förklarar hur och varför man har gjort åtgärder. Sandvadsbäcken-Emån handlar bl a om återskapande av våtmarker i skogslandskapet, och där kombineras skyltar på plats med en folder. För flera av områden finns digitala demonstrationsslingor.
• Väsenvandringarna är två exempel på självguidande ljudvandringar längs vattendrag. Vid vandringarnas start finns en skylt som berättar om ljudguiden och vandringen. Efter det finns inga fler skyltar utan besökaren får istället hjälp att hitta rätt med hjälp av riktningspilar i en mobilapp. Ljud-klipp och bilder dyker upp vid förinställda platser. Läs mer här.

Ljudguider

Inspelade berättelser eller naturljud som spelas upp via besökares mobiltelefon eller en vevlåda på besöket finns nästan en slags guide alltid på plats. Information om ljudguiden kan finnas på t ex en skylt.

Exempel

Fördjupning

Erbjud fördjupningsmaterial till exempel i form av foldrar, under en lucka som besökaren själv lyfter, eller på en webbsida.

Exempel:

• På en webbsida förklarar Lunds kommun hur man som pedagog på bästa sätt använder sig av en våtmark vid Södra Sandby. En rutt och flera stopp föreslås. Pedagogiska och utforskande övningar presenteras med kompletterande aktiviteter. 
• Kullabergs naturreservat. På en webbsida förklaras i text, med film och en bild på skylt varför och hur åtgärder ska göras för våtmarker i området. 
• För GRIP on LIFEs demonstrationsområden finns webbsida med digitala besöksområden och broschyrer om demonstrationsområden.
• Vattenrikesnurran är ett redskap som kan användas för att ta reda på hur en bäck eller en å mår och vilka värden och nyttor den har. 

Utställningar

En utställning kan ge en fördjupad berättelse. Gärna med spännande bilder av livet i våtmarken. Placeras där det passar, utomhus eller under tak. Guidningar vid våtmarken kan kopplas till utställningar.

Exempel:

• Flera naturum har bra utställningar om våtmarker, t ex Store mosse, Vattenriket och Blekinge.

Konst

Konst är en ingång till att väcka nyfikenhet, ge nya perspektiv och stärka känslomässiga kopplingar. Genom ett samarbete med konstnärer kan man få hjälp att utforska eller gestalta våtmarken med konstnärliga uttrycksformer. Det kan leda till att besökare reflekterar över våtmarken på nya sätt, bidra med sina berättelser och blir medskapare.

Exempel:

• Med projektet Där linet växer: Backaplan ville konstnären utmana den urbana miljön genom att bryta upp asfalten på en parkeringsplats för att odla lin. Skolelever engagerades för att hjälpa till med vattning. Precis som i våtmarker, där vattennivåer och flöden är avgörande för ekosystemens hälsa, blev vattnet en central aktör i projektet. Barn och lokalbefolkning fick genom regelbundna vattenvandringar möjlighet att reflektera över vattnets viktiga roll i regenerativa processer. Läs mer här.

• I det konstnärliga eventet The Unserveyed Area ville man bygga en dialog mellan besökare om en ös känsliga natur. Konstnärer inbjöds att skicka in ett fotografi av en vattennära plats (inte på ön) med en berättelse om platsen och vattnets betydelse. Fotografierna med text blev uppsatt på på ön, där de estetiskt fick en relation till lokala naturen. På en webbsida lades bilderna och berättelserna upp. Läs mer här.

• Genom konstprojektet Vems vatten är du? samlas vattenprover och personliga berättelser in från lokalsamhället. Genom biologiska färgprocesser, där vatten från olika källor och platser blandas med växtmaterial, skapas interaktiv konst som förändras beroende på vattnets egenskaper. En utställning skapas där besökarna kan röra sig runt och  samtidigt ta del av de olika berättelserna, om var vattnet kom ifrån och vem det tillhör. Barn och unga fått en aktiv roll i insamlingen av vattenprover. Läs mer här.

• Centrum för träskkunskap samlar några konstnärliga arbeten med koppling till våtmarker.
• Som en del av ett interaktivt konstverk i Sjöbo kommun kan man få uppleva att färdas i landskapet som ett porlande vatten. Med vind i håret. 

Dialog

Dialog är både viktigt att arbeta med under och efter en restaurering av en våtmark, för att skapa förståelse och bidra till delaktighet. Naturvägledning kan vara hjälpa till med dialog om våtmarker på plats i naturen.

Vid en restaurering är det bra att återkommande ha dialog med berörda aktörer, som återkommande besökare och lokalboende. Guidningar med interaktiva delar kan vara en del av de återkommande dialogerna. Genom att mötas på plats ute vid våtmarken kan naturvägledningen bidra till att synliggöra konflikter samt skapa engagemang och delaktighet. Du kan få deltagarna att få en närmre kontakt med och förståelse av det våtmarken som du vill få fokus på. För olika personer kan platser och naturvärden ha vitt skilda betydelser och meningar, utifrån deras värderingar och normer. Naturvägledning kan med utgångspunkt från närhet till våtmarkens värden hjälpa deltagarna att dela perspektiv och betydelser med varandra. Det kan bli en viktig del i ömsesidig förståelsen och leda till en konstruktiv dialog.

Omfattningen kan variera från ett enda tillfälle till långa processer som pågår i flera år med upprepade möten och aktiviteter. Starkt engagemang för ett landskap och behov av dialog uppstår ofta vid någon form av förändring, som återskapandet av en våtmark. Återkommande kan det vara bra med dialogvandringar där man bjuder in allmänhet eller en mindre grupp till att ha ett samtal vid våtmarken samtidigt som man besöker olika delar.

När du planerar dialog-tillfällen om en våtmark på plats i naturen finns tips på metoder i CNV:s verktygslåda.

Exempel:

• Ett ofta omtalat exempel är marken kring Kristianstad, som länge sågs som ett vattensjukt och oanvändbart problemområde utanför staden. Med långvarigt och målmedvetet arbete från ett flertal organisationer som restaurerat och tillgängliggjort området och även medvetet arbetat med attitydförändringar – till och med i namnet på området, Kristianstads vattenrike! – är det idag en tillgång, ett uppskattat besöksmål och biosfärområde. Läs om processen här.
• Dialogarbetet under framtagandet av naturstig vid våtmark i Strågeryd. Träff med partners där man hade persona-övning. Del av Grip on Life-projektet. 
• Arbetet inför att lärplatser togs fram vid Nedre Dalälven för projektet Supported by Nature.

Dialog innan en restaurering

Personer som berörs och har ett engagemang för en plats brukar uppskatta att få möjlighet att påverka i god tid innan åtgärder görs, och innan avgörande beslut har tagits. Informera tidigt vad som är på gång med området/våtmarken och förklara tydligt varför åtgärderna planeras. Bjud gärna in till samråd.

Frågor som kan vara bra att ta ställning till innan restaureringen:

• Initiativet. Vem tar initiativet? Kommun, länsstyrelse, markägare, ideell organisation? Varför tas initiativet, vad är syftet?
• Roller. Vilka roller finns? Vem har kunskap om hydrologin, biologiska mångfalden, historien? Vem ska projekteras för bästa resultat?
• Bilda arbetsgrupp med markägare, kommun, länsstyrelse, personer som känner området väl, ideella föreningar t.ex. fågelförening, naturskyddsförening, jaktlag. Skapa en gemensam bild av hur och när de personerna/aktörerna ska involveras under arbetet. Det är viktigt att de får realistiska förhoppningar om vad deras medverkan kan innebära.
• Gör frågeställningar. Kan vi återställa till hur det var? Vet vi hur det såg ut innan dikning? Om inte – hur vill vi att det ska se ut?
• Vad ska vi gynna? Vilka verksamheter berörs av återställandet? Jaktlag? Bärplockarföretag? Ska området skötas efter återställningen? Vem sköter i så fall finansieringen?
• Formulera en gemensam vision. I visionen ska syftet klargöras.

Dialog under restaureringen

Kommunicera återkommande under arbetet med allmänheten och berätta vad som händer och när. Man kan då visa hur området förändrats över tid och man planerar att förändra det. Hur såg det ut innan dikning? Hur kommer det att se ut? Använd kartmaterial för att visa. Sätt området som ska återställas i ett större sammanhang. Använd skriftligt material och bilder. Finns äldre fotografier? Finns äldre berättelser? Visa bilder på de arter man förväntar att de återetablerar sig.

Uppmuntra gärna till att besökarna ställer frågor eller lämna kommentarer till de som arbetar med våtmarksåtgärden. Det skulle t ex kunna göras via QR-kod på plats, som leder till ett kontaktformulär, eller i en besöksbok på plats.

Arbetsgruppen bör återkommande hållas underrättade om arbetet samt bjudas till dialog vid lämpliga tillfällen.

Efter åtgärden

Gör ett tydligt avslut av arbetsgruppens engagemang när restaureringen är avslutad. Har ni nått de satta målen? Finns det möjligheter till ett fortsatt engagemang för personerna/aktörerna i arbetsgruppen? Kanske vill delar av gruppen involveras i framtagande av naturvägledning för våtmarken.

Naturvägledningen kan bidra till fortsatt kommunikation med besökare och lokalbefolkning, t ex genom skyltar och guidningar. Även om inte en guide finns på plats vid våtmarken när en besökare kommer går det att få till en dialog, t ex genom att du i text uppmuntrar besökare att svara på frågor digitalt, kanske efter att en grupp av deltagare pratat med varandra på plats. Svaren skulle sedan bearbetat kunna bli en del av det du vill kommunicera om våtmarken till andra besökare, med fokus på vad andra besökare tycker och tänker om den eller har upplevt vid den.

Försök utforma skyltar vid våtmarken så att de uppfattas som relativt tidlösa. Det kan då bli fel om textens relevans utgår från att det syns att våtmarken nyligen har restaurerats. Skyltar sitter ofta på samma plats länge. Istället för att skriva ”här har en våtmark återskapats” berätta om fördelen med våtmarken. I anslutning till skyltarna uppmuntra gärna besökarna till att lämna kommentarer eller ställa frågor, på liknande sätt som under restaureringsprocessen.

Råd och stöd

Kontakta gärna CNV för råd och fler tips på goda exempel.