Planering, utvärdering och tillgänglighet

Senast ändrad: 15 februari 2018
Spejder 1.jpg

Att planera på ett genomtänkt sätt är viktigt för när man tar fram all naturvägledning - inte minst för digitala former som ofta kostar en del. Utvärdering och tillgänglighetsaspekter bör ingå som naturliga delar av planeringen.

Principer och steg för planering

Planering är viktigt för framtagandet av all naturvägledning och information, både när man planerar för enskilda naturvägledningsprodukter och när man planerar för större satsningar.

Den viktigaste principen för planering är att inventera resurser och behov och planera arbetet utifrån det innan man väljer media (till exempel digital teknik) och produkter. Valet av medium ska utgå från och bidra till det man vill berätta, och för att det ska underlätta kommunikationen så måste sammanhang i tid och rum samt besökares behov beaktas. Vi rekommenderar planering i fem steg:

  1. Definiera platsen/området.
  2. Inventera platsen/området, dess värden och sammanhang.
  3. Analysera och planera utifrån syfte.
  4. Utforma produkter för information/naturvägledning – välja media.
  5. Planera för genomförande och utvärdering.

En mer utförlig beskrivning av stegen och principerna finns på denna sida

Läs mer i:

 

Uppföljning, utvärdering och besökarstudier

Genom uppföljningar och utvärderingar av och via de digitala plattformarna kan man avgöra om man har uppnått sina mål och skapa förutsättningar för att förbättra sin verksamhet och möta de behov som friluftsutövare och naturturismaktörer har. En stor del av de satsningar på information och naturvägledning som görs utvärderas dock inte. Som del i denna undersökning har samtliga länsstyrelser kontaktats med frågor om de har utvärderat digital information eller digital naturvägledning. Få har gjort mer än att ha besöksräknare i naturområden. De flesta som svarade på frågorna uttrycker att de borde jobba mer med uppföljning och utvärdering av informationskanaler inklusive digitala sådana. En stark fördel med digitala lösningar för information och naturvägledning är att de erbjuder möjligheter att bygga in direkt interaktion med och utvärderingar för användare/besökare i högre grad än till exempel vid användning av skyltar och foldrar.

För webbsidor följs ofta hur många besökare man har haft på sina sidor och hur de har klickat sig runt på dem. Det är relativt enkelt att få den typen av data. Utifrån analyser av informationen kan man göra vägval i sina kommunikationssatsningar. Ett annat sätt att utvärdera en webbplats är att koppla enkäter till den.

Ett framgångsrikt exempel på en kommunikationssatsning som gjorts utifrån utvärdering av en webbplats är ut.no, då den byggde på de erfarenheter man dragit från hur tjänster på DNT:s sidor användes och de användarbehov som fanns. 2017, åtta år efter lanseringen, hade man under högsäsong över 100 000 unika användare av plattformen per vecka och man bedömer att plattformen är den mest naturliga ingången för friluftslivsutövare i Norge.

Många aktörer använder sociala medier som skyltfönster för andra digitala informationskanaler. Med hashtaggar (se faktarutan nedan) kopplade till naturområdet kan man söka på de sociala kanalerna för att ta del av de taggade inläggen. Man kan räkna inläggen, se när de gjordes och analysera innehållet.

Även för en app går det att få fram data om hur och när den har använts. Har man e-postadresser till användarna så kan man kontakta dem för att be dem delta i en utvärdering.

I flera svenska naturum använder man metoden Tankelistning för kvalitativ utvärdering som handlar om att reflektera över tankar som besökare uttrycker efter att ha varit i kontakt med naturvägledning främst genom guidningar och utställningar. Metoden kan också användas för naturvägledning i digital form. Metoden är beskriven i CNV:s skrift Besökarnas tankar.

Ett alternativ kan i viss mån vara att observera hur den digitala naturvägledningen används – lyssnar deltagarna på audioguider och så vidare.

Observationerna kan även göras genom att låta användare av en app (eller annan digital naturvägledning) spela in sig själva med en videokamera, till exempel på huvudet. Då kan man till exempel se hur användarna interagerar med varandra och tekniken, hur de navigerar tekniken och berättar för varandra om det som pågår.

Ett exempel på en mer en omfattande inventering av besökares behov inför utveckling av en app är den som STF gjorde 2014 och 2015 där unga vuxna och barnfamiljer fick besöka fjällen på föreningens bekostnad mot att de före, under och efter besöket svarade på frågor. Resultatet från de studierna har STF använt när de tog fram appen STF i fjällen.

Generella besökarundersökningar görs ibland i skyddad natur. Här kan frågor om digitala plattformar integreras.

Fördjupade utvärderingar och undersökningar kan utformas i samarbeten med till exempel forskare inom friluftsliv. Sådana kan svara på frågor om efterfrågan och behov av information, samt hur den kan tillhandahållas digitalt. Ta gärna del av presentationen på CNV:s teknikseminarium 2017 om forskningsundersökningen som gjordes om hur appen Walking with Romans använts i Brecon Beacons National Park i Wales.

 

Användarna av digital naturvägledning

För att kunna bedöma både vad som är bra digital naturvägledning generellt och för att ta ställning till vilken digital teknik som är bäst lämpad för ett visst ändamål behöver vi veta mer om vilka användarna är, vilken typ av naturområden de besöker samt vilken information och funktionalitet de söker. Ta gärna del av CNV:s omvärldsanalys kring det på sidorna 8-12 i denna rapport.

Digital naturvägledning för att öka tillgängligheten

För personer med funktionsvariationer är informationen inför ett besök i ett friluftsområde oftast helt avgörande för om ett besök ska kunna ske. Både personen med funktionsvariation och eventuella ledsagare behöver information, ibland på andra språk än svenska eller i till exempel text, genom en film och/eller syntetiskt tal. Man vill i förväg och med stor noggrannhet kunna visualisera hur det kommer att se ut och fungera på plats. Informationsbehov kan, beroende på funktionsvariation, gälla:

  • fysisk tillgänglighet; var man kan gå eller ta sig fram
  • dagsaktuella förhållanden på platsen och information till exempel om det är olämpligt att besöka området under vintern när det kan vara isigt
  • faciliteter som toaletter, caféer, utsiktsplattformar
  • om det finns någon som kan hjälpa på plats
  • aktuella bilder och kartor
  • ljud, video för att visualisera området
  • telefonnummer dit man kan ringa för information muntligt. 

Information om tillgänglighet bör finnas på samma plattform som övrig information för besökare.

Naturvårdsverket arbetar för att det ska gälla för till exempel besöksinformation om nationalparker.  Tillgänglighetsdatabasen erbjuder viss information om naturområden i delar av landet.

Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i samarbete med Myndigheten för delaktighet (dåvarande Handisam) har utformat en handbok för att stötta förvaltare i arbetet med att tillgängliggöra natur och kulturområden vad gäller exempelvis information (skyltar, webb, digitala medier), framkomlighet (orienterbarhet, fysiska åtgärder), anläggningar och servicebyggnader (dass, bänkar, rastplatser m.m.). Ta del av handboken härPost- och telestyrelsen (PTS) har riktlinjer för hur man bör utforma webbsidor för bra tillgänglighet. Bättre tillgänglighet uppskattas ofta även av de som inte har funktionsvariation. 

Läs mer om hur man i Örebro kommun arbetat med tillgänglighet genom digitala plattformar i artikeln Ny teknik gör naturen tillgänglig för allt fler i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren från 2017.

I boken Naturupplevelser för alla från 2014 skrev CNV ett kapitel om hur man kan göra naturvägledning tillgänglig med hjälp av ny och beprövad teknik. Läs om boken på här

 

Goda exempel

Både Örebro kommun och Länsstyrelsen i Örebro län är goda exempel på hur kommuner och länsstyrelser kan arbeta med att tillgängliggöra information om natur och naturvägledning. Kommunen har tagit fram appen Natur- och kulturguide. I appen lyfter kommunen fram några besöksvärda platser i kommunen. Informationen i den är anpassad för att underlätta för de som har en syn-, hörsel- eller kognitiv nedsättning. Det finns bland annat teckenspråksfilmer, lättlästa texter och bildspråk. Flera av de rekommenderade stigarna har också hög fysisk tillgänglighet. Läs mer om kommunens arbete med appen i denna artikel i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren.

Länsstyrelsen i Örebro län har en bra sammanfattande webbsida om sina mest lättillgängliga naturreservat och nationalparker. De har även en webbsida där man erbjuds välja bland områden utifrån aktivitet och naturtyp, vilket kan vara lämpligt ur tillgänglighetsperspektiv.

Gentemot naturturismföretagare erbjuder länsstyrelsen webbsidan Naturliga möjligheter – företagens guide till naturreservaten, där man presenterar vilka reservat som är lämpliga för företagare som vill erbjuda aktiviteter i natur. Fördelen med den typen av sida är att naturturismföretag känner sig välkomna och lättare kan bedriva kommersiell verksamhet i naturområdena samt att de inte behöver vara osäkra på vilka regler som gäller där.

Fakta:

En hashtagg består av "staketsymbolen" # och ett ord (symbolen placeras före ordet). Med en hashtagg bidrar man till att strukturera olika ämnen och kategorier i ett digitalt sammanhang.


Kontaktinformation

Centrum för naturvägledning (CNV)
Institution för stad och land, SLU
cnv@slu.se
www.cnv.nu

Sidansvarig: cnv@slu.se