Fleråriga ogräs

Senast ändrad: 04 september 2019
Åkertistel_A_Lundkvist.jpg

Är vi för sent ute när vi bekämpar dem?

Projektansvarig: Theo Verwijst, Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE), SLU Uppsala.

Projektdeltagare: Anneli Lundkvist, VPE, SLU Uppsala.

En av de största utmaningarna i ekologisk växtproduktion är att långsiktigt kunna kontrollera populationer av fleråriga ogräs, främst kvickrot, åkertistel och åkermolke. Tidigare forskning har visat att dessa arter är mest känsliga för mekanisk ogräskontroll när deras underjordiska reserver har nått ett minimum, den sk. kompensationspunkten.

I äldre kontrollerade experi-ment har den beräknats inträffa kring 3-4, 5-7 och 8-10 blad för kvickrot, åkermolke och åkertistel, och dagens rådgivning stödjer sig för kvickrot och åkermolke på dessa resultat. Senare lådexperiment med åkertistel och åkermolke under kontrollerade förhållanden har visat att kompensationspunkten verkar inträffa mycket tidigare. Detta tyder på att man i praktiken har varit ute alldeles för sent när man bekämpar dessa besvärliga ogräsarter.

Vi planerar att utföra experiment för att verifiera kompensationspunkten för de tre arterna under fältförhållanden, samt utvärdera resultaten från äldre och nya försök för att fastslå om/hur kompensationspunkten varierar i fält.

Fältförsök läggs ut i Mellansverige år 2017 och 2018. Rot/rhizomfragment av de tre arterna grävs ner på våren respektive hösten, för att bestämma kompensationspunkten samma år för vårplanteringen och året efter för höstplanterade fragment. Experimentella faktorer är kombinationer av fragmentstorlek, planteringsdjup och konkurrenstryck från en gröda. Parallellt görs studier i lådförsök på SLU, Uppsala.

Våra hypoteser är:

  1. kompensationspunkten för kvickrot, åkermolke och åkertistel inträffar vid ett tidigare bladstadium än vad som beskrivs i nuvarande litteratur,
  2. Fragmenteringsgrad och planteringsdjup (som simulerar jordbearbetning) påverkar inte kompensationspunkten, men försenar däremot den fenologiska utvecklingen av ogräsen, vilket
  3. ger en gröda konkurrensfördelar mot ogräsen.

Sistnämnda effekt förväntas vara störst för kvickrot och minst för åkermolke. Resultaten från projektet förväntas ge nya riktlinjer om bekämpningstidpunkt för de studerade arterna vilket ska leda till effektivare bekämpning framöver.


Kontaktinformation

Theo Verwijst, professor lövträdsodling
Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
theo.verwijst@slu.se 018-67 25 50                    

        
Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se