Kycklinghybrider

Senast ändrad: 05 september 2019
Foto_Jenny Yngvesson.JPG

Utevistelse samt kartläggning av problem och framgångsfaktorer på kommersiella ekologiska gårdar

Projektansvarig: Jenny Yngvesson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för antrozoologi och tillämpad etologi, SLU.

I samarbete med: Åsa Odelros (Föreningen för ekologisk kycklingproduktion) och Sebastian Holm (Reko kyckling – produktion av ekologisk kyckling), Anders Karlsson och Katarina Arvidsson-Segerqvist (båda vid Husdjurens miljö och hälsa; avdelningen för produktionssystem, SLU).

De långsamväxande hybriderna visar stor variation i produktion, beteende, hälsa och användning av uterastgården. Variationen är en försvårande omständighet som lantbrukarna behöver strategier för att hantera. Vårt övergripande syfte är att bidra med ny kunskap för att öka hållbarheten i den svenska ekologiska kycklingproduktionen.

Vi kommer att:

  • Mäta produktionen (foderutnyttjande, dödlighet och köttkvalitet), djurens välfärd (hälsa, fysiologi och beteende) samt deras användning av uterastgården.
  • Identifiera nyckelfaktorer som begränsar utvecklingen samt nyckelfaktorer för framgång i skötselstrategier, inhysning, produktionsresultat, samt för djurens välfärd i kommersiella ekologiska svenska kycklingflockar.

Projektet är delat i två delar:

  • 1. Utvärdering av långsamväxande hybrider

Del 1 utvärderar variation och jämför produktivitet, djurvälfärd (inklusive hälsa och beteende) samt användningen av uterastgården hos hybriderna. Vi kommer att utvärdera de i Sverige kommersiellt tillgängliga långsamväxande hybriderna Rowan Ranger och Hubbard Label Organic, 200 fåglar av varje hybrid. Härmed använder vi oss av resurser utvecklade under ett tidigare samarbetsprojekt; med kompetens inom utvärdering av långsamväxande kycklingar samt våra nätverk inom den Europeiska kycklingindustrin.

Del 1 genomförs på en gård i Västra Götaland, i ett stall lämpligt för denna typ av försök. Kycklingarna hålls på strö med tillgång till grovfoder, sittpinnar samt utevistelse. Registreringar görs under 10-12 veckor. Därefter slaktas kycklingarna på ett närbeläget slakteri och köttkvaliteten mäts och jämförs.

  • 2. Enkät och insamling av fältdata om produktion och djurvälfärd på kommersiella gårdar

Del 1 kompetteras med insamling av fältdata från kommersiella gårdar. Här vill vi beskriva skötselrutiner, inhysing, produktion och djurvälfärd på ca 10 ekologiska kycklinggårdar och två slakterier. Flockarna besöks vid ungefär den nionde produktionsveckan när fåglarna närmar sig slaktvikt. Vi kommer bland annat att använda Welfare Quality ® protokollen för slaktkycklingar. Lantbrukarna intervjuas enligt ett protokoll designat för ekologiska grisproducenter.

Fakta:

Fram till 2015 var de enda tillgängliga kycklingraserna i Sverige snabbväxande, men nu har en långsamväxande hybrid (Rowan Ranger) blivit tillgänglig för svenska producenter. Under de senaste åren har broilerhybrider med långsammare tillväxt blivit kommersiellt tillgängliga i t.ex. Danmark. De kan vara lämpliga för svensk ekologisk produktion, men systematisk utvärdering av hybriderna och deras hantering saknas i allmänhet. Dessutom är den genetiska variationen mellan och inom hybriderna större än för de snabbt växande hybriderna. Denna genetiska variation innebär en utmaning för producenterna när det gäller hantering och produktion.

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se